Jag fyller 18 om ett par dagar och därav rätt att bestämma om mitt eget liv enligt.
För att göra en historia kort så redan i barnsben fick jag börja ta stort ansvar för mig och min handikappade syster, så jag har lärt mig mycket ansvar genom åren. Jag kan sköta ett hem ( jag som gör det här hemma ) jag är mer uppfostrad inom hemmet än någon av mina vänner men ändå fortsätter min pappa att tjata på mig som om jag inte var redo? Vem fan är det som sköter hemmet, passar lillsyrran hela jävla tiden så dem kan roa sig? Och nu orkar inte jag mer!
När ens far och gnäller på minsta sak i mitt liv! Får inte ens spendera en helg med min pojkvän som ligger i Boden förän jag får utskällning att vi fan " sitter ihop".. är det normalt? Själv har man vänner som sover/bor hos sina partners i veckor.
Jag vill flytta hemifrån för jag vet att jag skulle klara av det, men hur ska man gå tillväga på ett smidigt sätt?
jobbar du, eller hur har du tänkt försörja dig..?
gå till soc
Nej, tyvärr väldigt svårt att få jobb i min stad men jag ligger i! Men försöker fixa något deltidsjobb tills sista året är över på gymnasiet, och kanske kan pojkvänner bidra från pengarna han får från lumpen.. Annars är det bara studiebidraget och ett fond konto jag får tillgång till nu när jag fyller 18.
Mansikka:
och kanske kan pojkvänner bidra från pengarna han får från lumpen.
Så du ska alltså leecha pengar från din pojkvän bara för du inte orkar med att din pappa gnäller på dig lite? *shakes head in disappointment*
Nej, meningen är att vi ska flytta ihop, han och jag har planerat det länge och hans föräldrar är skilda och han är så trött på att ha två hem plus "ett hem" i Lumpen nu, lättaste lösningen att flytta ihop så slipper han allt flängande mellan hemmen och jag min pappa som fortfarande ser mig som ett litet barn..
Flytta ihop när han är hemma från lumpen då? Om du inte har ett jobb är det ingen idé att ens tänka tanken.
Första gången jag använder mig av den här sidan och att man tydligen är tvungen att skriva ut mer än så för att ni ska ta en på allvar? Att min pappa "gnäller" lite, kanske du tycker det låter som, men en pappa som inte ser hur vuxen hans dotter har blivit, Hur mycket jag har ställt upp genom åren... Allt ansvar som en 8 åring måste börja ta och som 10 ¨r senare tydligen inte är nog i sin pappas ögon, är det så konstigt att dottern växer upp och möter den mest underbaraste pojkvännen som finns och så blir man utskälld för man spenderar helger tillsammans med honom?
Avatar:
Flytta ihop när han är hemma från lumpen då? Om du inte har ett jobb är det ingen idé att ens tänka tanken.
Jag vet, och det låter som den bästa planen, men om min pappa inte ändrar sin uppfattning eller sina " vett och etikett" regler så klarar jag inte att bo under samma tak som honom!
Svara ärligt, är det fel att spendera helger tillsammans med sin pojkvän som är borta i veckorna?
Är det fel att söka tröst, kärlek av den enda personen som förstår dig?
Jag har definitivt inte haft det lätt iår, men han har varit som en ängel och varit där för mig när kompisarna sviker, föräldrnar stänger in sig..
Mansikka:
Jag vill flytta hemifrån för jag vet att jag skulle klara av det, men hur ska man gå tillväga på ett smidigt sätt?
Jag vet! Men vet du vad jag tror? Jag tror att du verkar klok nog att flytta hemmifrån. Men tyvärr så är det ju så att det är svårt att göra det. Det är ju nästan helt beroende på om du kan få tag på jobb.
Men när du väl skaffat dig ett jobb så är det nog bra att du väntar så länge du kan med att ju skaffa lägenheten. Det är bra att du sparar medan du har tid och kan bo hemma av ekonomiska skäl till du har lite mer än tillräckligt.
Sen så kanske du får se om du ska plugga vidare efter gymnasiet och därmed kanske flyttar till en studentbostad där du kan få högre bidrag + studielån. Din kille kanske kan flytta dit oockså och stötta med hyran och sånna kostnader.
Jag tror att det du kan göra just nu är att "förbereda" inför att flytta hemifrån, spara pengar, planera och räkna ut vad det kommer att kosta. Se vilka alternativ du har. Då tror jag också att din familj kommer se att du kan ta hand om ditt liv mer och de kommer nog också förstå att du är mogen och tillräckligt ansvarstagande.
Viktigt är att du ska kunna försörja dig själv och inte behöva vara helt beroende av t.ex. din pojkvän som ligger i lumpen just nu.
Vad tycker du om det? Det första du måste göra är att hitta något jobb, vare sig det är i nån butik eller på restaurang eller McDonalds. Du måste ha mer pengar som strömmar in varje månad + att kunna spara för att kunna ha kul också.
Utan att åtminstone en av er jobbar så kan ni inte flytta ihop. Så enkelt är det. Jag och min flickvän lever ganska sparsamt, och då går det ändå åt nästan 10000 i månaden till hyra, mat, telefoni, el, försäkringar, transport o.s.v. Har ni inte den inkomsten garanterad varje månad så fungerar det helt enkelt inte.
Har ni det så är det väl inte så krångligt. Det är ju bara att börja hyra en lägenhet och flytta in.
Daybreak:
Vad tycker du om det? Det första du måste göra är att hitta något jobb, vare sig det är i nån butik eller på restaurang eller McDonalds. Du måste ha mer pengar som strömmar in varje månad + att kunna spara för att kunna ha kul också.
precis! jag och min vän ska söka jobb på Ok Q8, hon jobbar där nu men ska byta till en annan mack eftersom hennes chef var störd, så jag får hoppas på det och fortsätta kolla på ams, men jag blev lättad att du som inte känner mig tyckte att jag verkade kunna klara av det på egen hand, så trött på att inte tas som vuxen när man själv ibland är den " vuxna, föräldern" i hemmet.. Får väll tills dess hålla ut även fast jag inte trivs hemma eller med föräldrarna, men annars får jag väl sova mycket hos min pojkvän så jag kanske känner att jag kan komma hem när jag känner för det.
Mansikka:
så trött på att inte tas som vuxen när man själv ibland är den " vuxna, föräldern" i hemmet.. Får väll tills dess hålla ut även fast jag inte trivs hemma eller med föräldrarna,
Vet, sådär kände jag också en stund och till slut var det liksom bara jobbigt. Man orkar inte se efter alla andra hela tiden, liksom, när skulle man få kunna ta hand om bara sig själv? Eller få kunna åtminstone få ha ett eget liv någon gång. Det är normalt att känna sådär som du känner när det är dags att flytta hemifrån, man börjar växa sig ur hemmet typ.
Men det är bara att härda ut och försöka göra det bästa av din situation tills det är dags att äntligen få packa ihop sitt pick-o-pack och starta sitt egna liv i lägenhet med sin partner och allt sånt. Minns när det var min tur och den första natten och sen att allting blev liksom som "på riktigt".
Håller tummarna för dig!
Sluta ställ upp hemma då. Så får de ta hand om hemmet själva.
Jag tror inte att din pappa vill att du ska flytta, för då måste han ju sköta allting själv
Mansikka:
Jag vill flytta hemifrån för jag vet att jag skulle klara av det, men hur ska man gå tillväga på ett smidigt sätt?
Hur bor du nu? Om det är hyreslägenhet så ger bolaget många gånger förtur till barn som skall flytta hemifrån så att man lättare kan få något från dom men oftast kräver dom ändå att någon går i borgen så det kanske din pappa eller så kan göra och sedan betalar sociala din hyra och andra kostnader om du inte fått jobb.