Hejhej! 🙂
H
Är en tjej som tar studenten denna vår och är otroligt sugen på att dra till Oslo och jobba lite till hösten samt nästa vår. Har bara ett problem...min pojkvän. Vi har varit tillsammans i ca 6 mån, allt känns skitbra. Han visste när vi träffades att detta va något jag ville och han säger att han absolut inte kan hindra mig utan det är mitt eget val.
Ni tänker säkert att han bara skulle kunna flytta med mig men nope, han är ett år yngre. 🙂
Det svider att ta upp det med honom men jag är villig att försöka ändå även fast jag är borta. Han kan ju komma och hälsa på och jag kan förhoppningsvis åka till Sverige då och då. Men vad tycker ni? Borde jag åka? Eller stanna hemma för hans skull. Han är ju ändå skeptisk när jag tar upp hela Oslogrejen och jag vill absolut inte att det ska ta slut pga detta utan jag ser det som en utmaning. Dela gärna med er av er åsikter 🙂 Tack!
Kan du inte bara vänta ett år så kan han följa med sedan?
Jag tycker att du ska åka. Håller det inte så hade det väl kanske ändå inte hållit.
Det skiter sig förr eller senare ändå
Om det håller, och du vill vara kvar så kanske han kan flytta till dig när han tagit sin student?
Kör på! Antingen skiter det sig med honom eller så håller det. Du tjänar mycket pengar för ett år där och han är nog villig att försöka eftersom han vet att du vill åka.
Åk.
Jag har haft stordistansförhållande (sverige-spanien) i 4 månader. Det funkar.
Under dom 4 månaderna hördes vi bara på skype och mail.
Man får jobba på det och är man kär så är man. Samtidigt kan man inte låta ens liv stå still för någon annan.
Åk iväg din förtjusande mö, det fixar sig skaru se. Så kan han komma sen!
Alla långdistansförhållanden någon jag känner haft har pajat, även de som varit helt säkra på att det skulle hålla. Tror att det är väldigt svårt att lyckas faktiskt. Med det sagt tycker jag du ska göra det du själv vill. Vill du helst av allt åka till Oslo ska du göra det, vill du mest av allt att ert förhållande ska fortsätta får du försöka hitta nån lösning som funkar för er båda. Är ju svårt att veta vad du borde göra utan att ha koll på typ allt i ditt liv och förhållande, så det vet du nog bäst själv om du sätter dig ner och funderar på det. 
Rödingajäveln:
Alla långdistansförhållanden någon jag känner haft har pajat, även de som varit helt säkra på att det skulle hålla. Tror att det är väldigt svårt att lyckas faktiskt.
Det går om man vill. Jag hade distansförhållande (Sverige - Australien 2 år) som gick bra ända tills vi väl flyttade ihop.
Om han är ett år yngre dvs 96a så fyller han ju 18 detta året.
vad spelar det för roll? Han har ju fortfarande 1 år kvar av gymnasiet. Går man i en bra klass i en skola man gillar med vettiga lärare är det antagligen mest effektivt att fullfölja studierna där, trots att andra alternativ som studieuppehåll ett år, distansstudier finns.
Åk till Oslo du och jobba. Håller det så håller det. Han måste gå klar skolan annars har han ingen framtid. Så åk dit och jobba. En erfarenhet du aldrig kommer glömma om du åker till Norge. En kompis är där. Han tjänar STORA pengar för det jobb han har. Så kör på.
Tycker du ska åka. Tror du kommer ångra att du inte gjorde det, att du står fast vid punkten du är nu på grund av förhållandet. Det behöver ju inte heller ta slut eller så. En flickvän till min kompis reste bort till USA i ett helt år. Han var där och hälsade på en gång men det höll och man tvekade aldrig på att det skulle hålla. De hade iof varit ihop i fyra år innan detta.
Hade en till kompis där tjejen åkte ut och reste i 6 månader och det fungerade också väldigt bra. Tror ert förhållande snarare kommer lida utav att ni känner att ni begränsar varandra.
Om han är ett år yngre dvs 96a så fyller han ju 18 detta året.
precis, i mars 🙂 dock spelare det ju ingen roll hur gammal han är hehe:)
