Isfobi. Har halkat för många ggr

naturligtvis är hundra obehagliga om man inte känner och kommer överens med dem, det kan ju skada en. i fredags befann jag mig i ett hus då en person anlände med två muskulösa hundar med vanan att skälla vilt så fort något oväntat sker. då jag hörde det flyttade jag mig långsamt upp på övervåningen och stängde dörren. jag har dock inte hundfobi utan kan gilla andra hundar. men naturligtvis är jag rädd för att få mitt ansikte avbitet vid möte med ilskna hundar. annars kommer jag tyvärr bara på spindelfobi vilket nästan alla har

raketer fyrverkerier 

därför jag aldrig går på demonstrationer, men ingen vet det

Ormar.

vatten.

Tror inte jag har någon fobi. Är rädd för höjder men vet inte när skräcken ska börja klassas som fobi.

skulle inte kalla det fobi, är bara rädd, men det blir bättre. tror att jag hade varit av med rädslan om jag fått möta den oftare.

Untouchable:
Blev jagad av en dampig chiwawa idag framför mina kompisar och mina kompisar skrattade ut mig. Har blivit attackerad av hundar på stan osv. Tycker hundar är riktigt obehagliga och känner mig ganska ensam om det för vet ingen annan som har hundfobi.

Vad har ni andra för fobier? Hört talas om några unika fobier? Vilken fobi är vanligast? osv

Avskyr hundar samtidigt som jag även har någon sjuk fobi för frukt. Vanligaste fobierna måste väl ändå vara mot typ höjder, insekter och mot olika maträtter. 

- mild klaustrofobi, får svårt att andas osv

- spindelfobi (hatar getingar också) rycker till när något svart surrande plötsligt flyger kring mitt huvud (påminner om geting) och rycker till när det kittlar på armar eller ben (påminner om spindel)

- var mer rädd för hundar och även katten förut men har vant mig mycket mer vid mina kompisars husdjur nu (blev jagad av två små hundar som liten)

jag är okej med höjder, torg, folkmassor, socialt, mat... eller ja, det hände en jättekonstig grej med oskalade räkor jag hade köpt hem en gång. har aldrig haft problem med att skala de räkorna när jag var yngre, men en gång för ca 3 månader sen när jag var själv och tvingades göra det så fick jag panik av deras.. ögon typ haha. det var så äckligt så jag klarade inte av det, fick peta bort skalen med två gafflar.

Har nog ingen, att ogilla vissa saker finns ju men inget jag direkt undviker utav rädsla

Vid vissa situationer tycker jag inte om när det är mycket folk, får lätt klaustrofobi då. 

Sen hatar jag när fötter rör vid min kropp om de inte har skor på sig. 

Och sen är jag löjligt nog rädd för döden.

har väldigt kraftig fobi mot ormar. tycker det är obehagligt att ens se bilder av dem.

har en väldigt ologiskt höjdskräck också

kan exempelvis åka bergochdalbana utan problem, men att gå i trappor som sviktar lite och som man kan se genom trappstegen på ger mig hjärtklappning 

Har varit hemma hos mamma i tva veckor nu och halsat pa och vi var ute och gick med var hund (en halvstor terrier som ar lame som en nallebjorn typ) som var kopplad nar det fullstandigt rojer fram en Dobermann ur ett buskage och efter flyger agaren som en vante tills kopplet t.o.m gar sonder och hennes hund kommer helt loss. Den skallde och flog fram som en javla maskin. Da blev jag for forsta gangen faktiskt riktigt ordentligt radd for en hund! Vi har sjalva haft hund hela mitt liv sa har haft halvsvart att forsta radslan tidigare men det var riktigt obehagligt just for att agaren hade NOLL kontroll.

Ormar och smakryp i allmanhet ar jag annars valdigt radd for. Ar allergisk mot getingstick och ar darfor lite extra radd for getingar. Tycker det ar obehagligt att de flyger och kan komma at ansiktet pa en pa ett satt en skalbagge pa marken inte kan liksom.

Ar ocksa radd for eld. Min storsta mardrom ar nog att vara med om riktig rejal husbrand t.ex.

Min basta van har mintfobi btw. Det ar ganska unikt tror jag. Hon maste koncentrera sig som fan for att inte krakas nar hon borstar tanderna och har lart sig att anvanda just en speciell Colgate. Ingenting annat som luktar eller smakar mint klarar hon av. Hon blir jattestressad och alldeles kallsvettig. Hon tror att det startade nar hon var 4 och en pojke pa hennes dagis kletade en stor tuggummiboll gjord av typ 15 tuggade tuggummin i haret pa henne och hon fick panik nar det inte gick att fa ut. Det ar val paminnelsen av det och doften och sa som satt sig kvar.