Finns säker en massa såna här inlägg men ändå... jag är 15 år, så länge jag kan minnas så har min pappa haft alkoholproblem.  Han gömmer starksprit och blir arg när vi berättar att vi är medvetna om det. Och för nåt år sen fick min mamma en diagnos om nån ryggsjukdom och hon dricker nuförtiden väldigt mycket också. Hon säger att hon dämpar smärtan med vin. Jag har fått traumatiska upplevelser här hemifrån och jag mår annars också dåligt psykiskt.  Jag kan inte acceptera mig och har inget självförtroende kvar heller, jag kan ge så mycket man kan INTE ta emot nåt alls. Jag är mycket förlåtande,  ofta låtsas jag nästa dag som om inget hänt. Jag vågar inte ta hem mina vänner då jag verkligen skäms över mina föräldrar.  Det känns som att det är på nåt sätt mitt fel alltihopa.  De dricker just nu varje kväll och blir mer eller mindre packade. Jag vågar inte berätta för mina vänner då jag är rädd för att de typ lämnar mig, visst har jag min bästis som vet allt det här men ingen annan i princip.  Har ändå mycket press känns det som då jag helst ska göra maten och disken ska vara gjord och skolan skötas men får heller nästan aldrig nåt tack eller uppskattning.  Jag får inte vara ute så länge och har inte tillräckligt med frihet och tro mig jag har talat så många gånger om det här med dem men att tala hjälper inte. Suger verkligen livslusten ur en och snart börjar jag ge upp. Måste jag vända mig till socialen? Och vill ännu säga att de dricker bara på kvällarna oftast. Som 15 åring kan jag inte göra så mycket.
förlåt för hur långt det blev men hoppas nån orkar svara till mig för är verkligen hjälplös.  Kan ännu tillägga att har varit deprimerad och att allt har varit väldigt svårt