Idag är den dagen som jag äntligen bestämt mig för att göra någonting bra för mig själv. Idag är den dagen som jag äntligen fann mod till att flytta hemifrån och tänka på min framtid och mitt liv. Äntligen känner jag mig fri, men ändå så har jag ångest fram och tillbaka som får mig att tänka om det här verkligen var en bra idée. Jag har sen jag var väldigt liten bott i ett familjehem pga av att mina föräldrar inte klarade av att ta hand om mig. i den familjen har jag växt upp i, men sen 3-4 år tillbaka så har jag inte mått bra i den familjen alls. Även fast de såg mig som deras biologiska barn och jag dom som mina biologiska föräldrar så har dom inte varit dom bästa. Jag kan ju erkänna att jag inte har varit någon ängel, men jag har aldrig gjort något som har varit olagligt eller något som kan skada mig själv.
När jag kom in i tonåren så fick jag inte göra samma saker som mina vänner fick göra, jag var väldigt "kontrollerad" kan man säga. Jag kunde få min telefon ifråntagen från mig och jag fick inte använda den på helgerna, inte heller min dator. När någon frågade om jag ville följa med på fest eller t.ex. åka och campa, så fick jag aldrig, antingen handlade det om att jag skulle dricka eller någonting annat. Så jag slutade fråga om jag fick göra saker för att jag visste ändå vad svaret skulle bli. Åren har gått och det har bara blivit svårare att anpassa sig till deras regler. Det har även blivit en så kallad "motsatt effekt". Med det menar jag att jag inte klarar av att anpassa mig till deras regler så har jag gjort saker som jag velat göra men det har haft sitt pris. t.ex. ljuga och skolka.
just nu idag har jag nått min gräns och jag bestämde mig för att gå, flytta hemifrån till några i min släkt. Dom vet om allt och dom stöttar mig och peppar mig. utan dom vet jag inte vad jag skulle göra. jag vet att det kommer bli en massa bråk nu för att jag inte vill komma hem. Men jag vill bara må bra och leva ett normalt liv med vänner och få komma ut i det sociala livet. även få lugn och ro till att fokusera på mina studier.
Allt jag ville va bara att skriva av mig lite för just nu går mina känslor upp och ner, och jag har ångest men jag vet fortfarande innerst inne att jag har gjort rätt. och jag hoppas att jag får leva mitt liv nu.
tjej,19 År
Du har gjort helt rätt enligt mig, starkt! Det kommer nog kännas jobbigt av och till men det är helt naturligt, det går över. Se till o tänka på vrf du gjort som du gjort.
Man ska inte oroa sig över om man har gjort rätt eller fel val. Du har agerat och gjort det du tror på. Detta är alltid det bästa valet. Så länge man klarar av det finns inget att vara rädd för. Tror säkert saker ordnar sig och du får det bra!
