shit livet är verkligen inte lätt:(. går 2an på gymnasiet och trivs sådär, man hoppades på att det skulle bli fantastiskt har istället varit ett helvete.
Hur var gymnasiet för er? en besvikelse? Underbart? okej?
Finns det hopp efter gymnasiet om man klarar av det knappt levande?. Pallar inte byta och hålla på vill bara att det ska vara över
2år till 2 år till 2år till 2år till.......
Vi sitter i samma båt, kamrat. Inte nog med ''skol-problematiken'' så har jag problem utöver det vanliga.
Helt underbart var det, med andra ring som boven i dramat. Vänta till trean, då mår man!
Sociala livet utanför skolan är inte det bästa direkt heller 🙁 skönt att veta att man inte är ensam 🙂
dumt att ha något från början
Väntar ett år, sen flyttar jag och kanske lyckas skaffa vänner. Så förstår.
gymnasiet är ett helvete för mig.
går ettan men har gått om 2 år, alla mina kompisar sluatr till sommaren och jag känner inte en enda person i min klass. är skoltrött och orkar inte men min familj har värsta kraven på mig för att mina äldre syson gick ut med alla MVG typ, pallar inte med all press.
livet är tufft och jobbigt. värsta av allt är att jag inte vet vad fan jag ska göra efter skolan. är också rädd att jag ska misslyckas med skolan och få skitbetyg och sen skitjobb. fyfan
skönt att skriva av sig 🙂
du är verkligen inte ensam iaf.
theyo:
Hur var gymnasiet för er? en besvikelse? Underbart? okej?
Gymnasiet var en besvikelse, men jag har iaf haft ett roligt liv utanför skolan. Så jag behöver inte se tillbaka på min gymnasietid som en stor besvikelse.
Eller, iaf inte de första två åren, det var fina tider. Det tredje var ganska slitsamt.
Många finner sig inte till rätta före de börjar universitet eller högskola. Oftast är det den tiden som vuxna ser tillbaka på som den bästa tiden i deras liv, dessutom. Så misströsta inte. Vissa känner att högstadiet äntligen är förbi på gymnasiet, andra upplever det som exakt samma pina men blommar ut när de äntligen får börja universitetet 🙂
Har dessutom aldrig hört talas om någon som börjat på universitet, hur socialt missanpassade de än är, som inte funnit sig till rätta. det är så klart de finns, men det är nog ovanligt.
åt helvete med skolan, i grundskolan var jag en spinkig nörd, första två åren på gymnasiet lika så men sista året började jag bygga på en armé så jag blev tuffast på skolan och vi gjorde dumma grejer och blev skolans douchebags...biffade på mig lite också för självförtroendets skull, synd bara att betygen rasade men vafan jag har ett jobb nu som jag trivs med och där varje dag är ett äventyr och där man får bra pröjs även om det bara är grabbar i den branschen jag jobbar så har jag lättare än nånsin hos brudarna
hatade gymnasiet, det var asjobbigt nästan hela tiden.
men: det blev bättre efter studenten. känslan av att slippa allt jobbigt är underbar.
Hela skolan är full av äckeln, förrutom Rörlig bild klassen, underbar... Bara på fredagar dock
theyo:
Hur var gymnasiet för er? en besvikelse? Underbart? okej?
Jag går fortfarande i gymnasiet och jag tycker att det är helt okej. Trivdes inte riktigt i början men efter lite mer än ett halv år blev det bättre
theyo:
Finns det hopp efter gymnasiet om man klarar av det knappt levande?
Klart att det finns hopp efter gymnasiet. Många pluggar vidare på universitet och liknande, du kanske trivs bättre där.
Annars kan du ju söka till en utbildning i en annan stad, så får du en nystart.
vilket hopp.
hoppet är som ödet en illusion
theyo:
Hur var gymnasiet för er? en besvikelse? Underbart? okej?
Jag går i gymnasiet och trivs väldigt bra. Är också väldigt intresserad av det jag läser vilket gör det kanske lite enklare 🙂
gymnasiet var bäst