pashton:

allmänt osäkra yrken?
Ska man skylla sig själv då för att man inte valde ett yrke för pengarnas skull?

Ja? Just det där handlar ju inte om pengar men jag tycker att, ursäkta mig, det är konstigt att satsa hela sitt liv på att bli konstnär om man inte tidigare fått stående ovationer för sina verk, eller något slags stipendie. Sådant där kan man hålla på med på fritiden. Livet är inte alltid roligt.

Om du vill bli dansare så kan du det, om du är en extremt tävlingsinriktad person och tränar hur mycket som helst och fokuserar på att bli bäst. Precis som i skolan, bara de mest ambitiösa får de högsta betygen och de bästa jobben. Allt är relativt.

justdoit:

förstår att alla inte har samma förutsättningar.

Jo, det har man. Jag hade älskat att satsa på dansen men efter att ha funderat över det och diskuterat med mina föräldrar har jag insett att om man vill någonstans här i livet får man kämpa.

Kouku:

Om du vill bli dansare så kan du det, om du är en extremt tävlingsinriktad person och tränar hur mycket som helst och fokuserar på att bli bäst. Precis som i skolan, bara de mest ambitiösa får de högsta betygen och de bästa jobben. Allt är relativt.

Och om man skadar sig?

Det är faktiskt inte så lätt som du tror, jag har en vän som satsar helhjärtat på att bli dansare. Hon har offrat verkligen allt. Det är ett osäkert yrke, man får inte särskilt mycket pengar. Det finns inte plats för alla att dansa på broadway eller vara bakgrundsdansare för beyonce, då räcker det inte att vara tävlingsinriktat eftersom att alla andra är minst lika tävlingsinriktade.

pashton:

Och om man skadar sig?

Det är väl upp till den personen ifråga att om den har lust att satsa allt på dans och inte ha något att falla tillbaka på.

pashton:

Det finns inte plats för alla att dansa på broadway eller vara bakgrundsdansare för beyonce, då räcker det inte att vara tävlingsinriktat eftersom att alla andra är minst lika tävlingsinriktade.

Ja men då tycker jag att om man går tillbaka till början av diskussionen, att man får skylla sig själv. Förövrigt förstår jag inte hur det här har något att göra med original diskussionen.

Såhär är det. Sänkta ungdomslöner. Vad fan är det för skit egentligen? Tänk efter nu folk, vi ungdomar förtjänar bättre anställningsvillkor, tryggare anställningar och bättre löner. Det ska knappast ske genom sänkta skatter utan stärkta avtalsrörelser. Det ska definitivt inte ske genom några jävla sänkta ingångslöner. Det finns ingen rabatt på mat för oss unga. Det är inte så jävla lätt att få tag i en billigare lägenhet, hur man nu gör sig berättigad till den genom att ha ett jobb som inte finns (d.v.s ingen fast inkomst).

Kouku:

Jo, det har man. Jag hade älskat att satsa på dansen men efter att ha funderat över det och diskuterat med mina föräldrar har jag insett att om man vill någonstans här i livet får man kämpa.

Både rätt och fel... Alla har samma förutsättningar (egentligen) men kommer man från en rik familj och kan gå i den dyrare och "bättre" skolan har man bättre förutsättningar än dem som inte har råd.. (Inget menat mot er som tycker att friskolor är så jättebra) Nu tog jag utbildning som exempel, det finns tusen och åter tusen fler exempel jag skulle kunna ta upp!