Fråga mig något, och få känslomässiga , filosofiska och matematiska svar.
Är det sant att 1+1=2 ?
Ngrswe:
Är det sant att 1+1=2 ?
Nej, 1+1 = 10 för att 1+1 ska bli 2 så behöver talsystemet ha en större bas än 2.
Vad är musik?
Petros Synthea:
Nej, 1+1 = 10 för att 1+1 ska bli 2 så behöver talsystemet ha en större bas än 2.
1+1 är väll iallafall 11?
Armagedon:
1+1 är väll iallafall 11?
Ja om man använder samma talsystem. Korrekt. Men du kan ju använda dig av typ (kollar upp på wikipedia) det ternära talsystemet i den ena sidan, och det binära i den andra.
Petros Synthea:
Nej, 1+1 = 10 för att 1+1 ska bli 2 så behöver talsystemet ha en större bas än 2.
a, okej! Jag visste att jag hade fel... 🙁
Ngrswe:
a, okej! Jag visste att jag hade fel... 🙁
INTE NEGATIVA TANKEBANOR NU! *ger kärlek*
Ngrswe:
a, okej! Jag visste att jag hade fel... 🙁
INTE NEGATIVA TANKEBANOR NU! *ger kärlek*
Istechetvåpunktnoll:
Vad är musik?
En kulturyttring, som bestå av vissa typer av organiserat ljud.
Från ett europeiskt historiskt perspektiv finns det följande musikstilar:
- ars antiʹqua (lat., ’den gamla konsten’), musikterm, lanserad på 1300-talet, vilken har kommit att beteckna den tidiga flerstämmiga (komponerade och nedtecknade) musikrepertoaren i 1200-talets Europa inom musikcentra som Paris och Limoges.
- ars noʹva (latin, ’den nya konsten’), uttryck som kommit att användas generellt som benämning på flerstämmig fransk musik från 1300-talet (vilket görs nedan) eller till och med på 1300-talsmusik i allmänhet, särskilt i Frankrike och Italien.
- renässans
- barock
- galaʹnt stil (franska galant ’elegant’, ’fin’, ’smakfull’),musikterm från 1700-talet, använd för att karakterisera den nya homofona, harmoniskt enkla och melodiösa tonkonst, vilken uppstod under 1700-talets första hälft som en reaktion mot senbarockens oftast invecklat polyfona och pompösa musikverk.
- känslosam stil, tyska empfindsamer Stil, musikterm avsedd att karakterisera den ”förromantiska” musiken (ca 1740–80), särskilt på tyskt kulturområde.
- klassisk-romantisk musik
- wienklassicism, musikalisk stilbenämning på de gemensamma dragen hos Haydn, Mozart och Beethoven (ibland även Schubert), alla verksamma i Wien.
- romantik, det renodlat romantiska tonspråket präglas av en strävan efter det känslomättade, gränslösa och suggestiva. Typiska motivkretsar är naturen, det mystiska och övernaturliga, främmande tider och miljöer samt den subjektiva känslan, fantasin och drömmen.
- nationalromantik
- senromantik
- operett, musikal
- modernism, under de flesta musikaliska stilperioder har man sökt skäl och berättigande av förändringar i traditionen. Den gemensamma nämnaren i den mångskiftande modernismen, som i grova drag sammanfaller med 1900-talet, är däremot att stilgreppens berättigande söks i deras originalitet och nyhetsvärde. Perioden har sina rötter hos Wagner, framför allt då i musikdramat ”Tristan och Isolde” (1865). Dessa idéer vidarefördes och granskades kritiskt av Debussy, som lät klangens skönhet bli bestämmande, inte etablerade regler. Det avgörande steget togs av Schönberg, som varken sökte det klangligt sköna eller det traditionellt regelmässiga utan det ”sanna”, vilket han likställde med det som går att härleda ur en tanke – en ”grundgestalt”. Denna strävan bildade sedan en av huvudströmmarna inom den musikaliska modernismen. Schönberg och hans elevers första försök i en ny stil brukar rubriceras som expressionistiska eller fritt atonala (ungefär det första kvartsseklet). Under 1920-talet menade sig Schönberg skärpa grundgestalthärledningen genom tolvtonsteorin. Under detta decennium uppstod också neoklassicismen, en stilriktning som behåller sin modernistiska prägel genom en ironiskt distanserande behandling av äldre stilgrepp. Under nazisttiden stämplades stora delar av den nya musiken som degenererad, och det fanns i Tyskland få möjligheter att odla en musikalisk modernism. Denna stämpling gav i gengäld stilriktningen en kraftig draghjälp efter kriget, då de första försöken med elektroakustisk musik genomfördes i Paris och Köln. Den kanske viktigaste centralorten under dessa år blev Darmstadt, där en rad årliga sommarkurser lockade tonsättare från hela världen. Bland förgrundsgestalterna fanns Henri Pousseur, Stockhausen och Boulez. Man försökte omskapa musiken från dess minsta beståndsdelar. Messiaen fick stor betydelse vid försöken att seriebehandla alla musikens ”parametrar” i den s.k. seriella musiken. Samtidigt som man på detta sätt försökte kontrollera alla musikens dimensioner uppstod stilriktningar som förde i den motsatta riktningen genom slumpmusik eller aleatorisk musik (Cage m.fl.). Postmodernistiska tendenser började skönjas under 1970-talet.
- blues [blu:ʹz] (troligen förkortning av det engelska uttrycketblue devils ’melankoli’, av blue ’melankolisk’), musiktradition med ursprung i den afroamerikanska kulturen i USA:s sydstater, i synnerhet Mississippi, Texas, Louisiana och Georgia.
- rock (för etymologi se rock’n’roll), samlande genrebenämning på musikstilar som vuxit fram ur rock’n’roll sedan mitten av 1950-talet.Rockmusiken har under sina många stilomvandlingar och förgreningar varit den dominerande ungdomsinriktade populärmusiken i västerlandet och sedermera globalt. Beteckningen rock används ofta för mer avgränsade delar av det breda musikstilistiska fält som i denna artikel innefattas under denna term.
Termen rock’n’roll lanserades ursprungligen i USA (1951–52) som en alternativ benämning på de svarta amerikanernas rhythm & blues för att göra stilen mer attraktiv för vita ungdomar. Den amerikanska populärmusikindustrin var vid denna tid uppbyggd utifrån antaganden om segregerade musikkulturer, vilka utgjorde åtskilda marknader. Med rötter i blues och gospel hade rhythm & blues från slutet av 1940-talet stor spridning bland de svarta. Kring mitten av 1950-talet började emellertid vissa vita artister ta upp denna repertoar i oftast nedtonade coverversioner, varigenom stilen spreds även till en vit publik. I tidig rock’n’roll fanns även inflytanden från country & western, främst i rockabilly, samt den till vita publikgrupper riktade schlagermusiken. Bland stilbildande artister under detta genombrottsskede kan nämnas Bill Haley, Elvis Presley, Fats Domino, Chuck Berry, Little Richard och Jerry Lee Lewis. - minimalism (eng., av minimal art respektiveminimal music), riktning inom konsten som växte fram i USA under 1960-talet med målsättningen att i konstverket eliminera allt uttryck för upphovsmannens egen person.
- postmodernism, Många kulturteoretiker har i moderna massmedier, i synnerhet den kommersiella televisionen, sett både en viktig drivkraft bakom och de mest typiska uttrycken för den postmoderna situationen. Det traditionella berättande och de genrekonventioner som kännetecknar t.ex. romanen och den klassiska hollywoodfilmen tenderar i televisionens flöde av disparata budskap att fragmenteras och upplösas. Sådana drag har också sedan mitten av 1980-talet på olika sätt kunnat spåras i berättartekniken i TV-serier som ”Miami Vice”, inspirerad av musikvideons musikaliserade narrativ, och ”Twin Peaks”, präglad av plötsliga glidningar mellan olika genrers normer för realistiskt berättande. Inom populärmusiken har det självmedvetna återgripandet på äldre stilar som blivit vanligt efter 1970-talets punkrock, t.ex. i Princes musik, betecknats som postmodernistiskt, och i musikvideon förenas de nämnda tendenserna. Då ”postmodernistiska” kännetecken som pastischteknik, eklekticism och sammankoppling av estetik och kommersialism under lång tid kännetecknat både populärmusik och populärkultur i allmänhet framstår emellertid användningen av termen postmodernism för avgränsade stilskeden inom dessa områden som problematisk.
Jag har tid att svara på frågor nu till klockan 18:00.
Vad hade du för tidigare UM namn?
Varför tycker du om Moderaterna, Socialdemokratierna, miljöpartiet osv. Moderaterna är ju höger och allt annat vänster, var står du på den politiska skalan? Varför Moderaterna men inte de andra allianspartierna?
Vad tycker du om F!?
Tycker du det är löjligt att ha cykelhjälm?