Borgerliga politiker verkar ju i regel inte oroas allt för mycket av Sverigedemokraternas framgångar. På allianspartiernas valvakor var det fest och segerstämning, trots SD:s intåg i riksdagen, och trots att den borgerliga alliansen inte ens fått egen majoritet. Dessutom är regeringen Reinfeldts kritik av SD otroligt tam och intetsägande.
Detta är förstås inget som förvånar oss socialister. Högerpolitik leder i stort sett oundvikligen till ökad rasism, en bieffekt som för borgarna är positiv på många sätt.
Ändå får man ju intrycket att det bland allianssympatisörer finns många som genuint ogillar SD och tar avstånd från rasism. Mina frågor till er är:
1. Hur förklarar ni att ett reaktionärt och rasistiskt parti som SD kan växa just nu?
2. På vilket sätt bör Sverigedemokraterna bekämpas?
Svårt för övriga borgare att visa öppet motstånd mot något man själv är en light-version av. Moderaterna har ju själva gått igenom samma putsning av fasaderna som SD gjort för att bli legitima.
Lite ökad skeptism har ingen dött av
Rödingajävel:
Moderaterna har ju själva gått igenom samma putsning av fasaderna som SD gjort för att bli legitima.
Word
Rödingajävel:
Svårt för övriga borgare att visa öppet motstånd mot något man själv är en light-version av. Moderaterna har ju själva gått igenom samma putsning av fasaderna som SD gjort för att bli legitima.
Jag håller helt med om din analys, och är naturligtvis medveten om att borgarna aldrig kommer vara en del av den antirasistiska kampen. Jag är bara intresserad på vad mainstream-borgaren har för syn på rasism i allmänhet och SD i synnerhet.
jag har två ämnen jag skulle vilja behandla:
1) borgare ur marxistisk synvinkel. vad är egentligen en borgare? den gängse uppfattningen bland marxister är att en borgare är en person som kan leva på andras arbete utan att behöva arbeta själv. det är klart. dessa personer är få, men inflytelserika och utgör med sitt rena ägande ett hot mot de som inte äger.
2) borgare ur en kulturell synvinkel. en borgare är en person som känner stark tillhörighet till sin närmaste familj och vars huvudsakliga intresse är trygghet för denna familj (och med det, sig själv). på grund av behovet av trygghet förstår inte borgaren, med sin snäva horisont, att andra människor är mer än bara hot eller icke-hot mot denna entitet och är därför mån om att ha institutioner som håller dessa hot långt borta. helst inom lås och bom.
ett väldigt kort beskrivning som lämnar mycket mer osagt än vad som borde vara så, men, nåja.
sen skulle jag vilja göra en analys av dig, eller åtminstone det av dig jag kan utläsa av denna tråd:
du blandar ihop intressen hos borgerliga politiker med intressena hos borgare (bourgeoisien). detta är förståeligt på grund av begreppsförvirringen, men borgerliga politiker agerar i de "verkliga" (som i mänskliga varelser, inte abstraktioner i ett tankesystem) borgarnas intresse. vilket inte nödvändigtvis betyder att de har rätt, nej, men det är en viktig distinktion.
slutligen:
bourgeoisien har flera gånger i historiens gång stött rasistiska och fascistiska makthavare så länge dessa lovar lämna deras maktbasis (produktionsmedlen) orörd. detta är värt att poängtera (och det är i mina ögon tillräckligt agitatoriskt att göra så).
när det gäller borgaren som kulturell varelse kan dessa vara rasister eller inte, beroende på vad som rör dem som en del av en kärnfamilj. vilket betyder att borgerliga politiker mycket väl kan vara måna om att hålla rasism långt borta, så länge deras väljare vinner på det, vilket de i en tid av mångfald till största del gör.
jag kommer inte riktigt ihåg vad jag ville ha sagt när jag började skriva det här inlägget mer än att det var två saker och att dessa blev fler och fler. nåja, hoppas du förstår vad jag nu ville ha sagt.
Tänker inte argumentera emot att högerpolitik leder till rasism och att överklassen gynnas av rasism och att det finns en koppling där, det är uppenbart. Tänker inte argumentera emot att högerpolitikernas kritik av sverigedemokraterna och dylika rörelser är otroligt tam..
Vill dock poängtera att det finns folk som identifierar sig som höger som nog faktiskt ärligt är emot rasism och aktivt arbetar mot det; även om de saknar klassanalys så är de en slags "välvilliga idioter" som gör något de tror är bäst för folket i allmänhet. Flera högljudda SD-kritiker i Sverige är antingen höger (t.ex. Magnus Betnér) eller vägrar ta ställning i frågan (vilket på ett sätt gör dem höger, t.ex. Amnesty International).
KingGurka:
Flera högljudda SD-kritiker i Sverige är antingen höger (t.ex. Magnus Betnér) eller vägrar ta ställning i frågan (vilket på ett sätt gör dem höger, t.ex. Amnesty International).
du anser inte att ett sådant ställningstagande hade varit kontraproduktivt till viss (betydande) mån?
iosib:
du anser inte att ett sådant ställningstagande hade varit kontraproduktivt till viss (betydande) mån?
Jodå. Gillar amnesty. Men om man arbetar för att bibehålla de borgerliga rättigheterna och "status quo" är man ju höger, om än bara lite så.
EDIT: För att förtydliga: De arbetar aktivt för att upprätthålla privategendomen i den kapitalistiska betydelsen. Detta är höger. Deras syn på mänskliga rättigheter är baserad på en väldigt begränsad definition satt av kapitalister, även om det är bra att de försöker få länder att upprätthålla de grundläggande friheter som de innebär är det fortfarande.
KingGurka:
Jodå. Gillar amnesty.
bra. jag med.
KingGurka:
Men om man arbetar för att bibehålla de borgerliga rättigheterna och "status quo" är man ju höger, om än bara lite så.
jodå, det håller jag med om, jag kom bara att tänka på att epitetet "höger" i många vänsteranhängares sinnes följs av en vilja att bränna [vilka det nu är man anser är höger] på bål.
iosib:
borgare ur en kulturell synvinkel
Detta har jag aldrig hört talas om. Tyckte det var jätteförvirrande. Kan du förenkla?
iosib:
jodå, det håller jag med om, jag kom bara att tänka på att epitetet "höger" i många vänsteranhängares sinnes följs av en vilja att bränna [vilka det nu är man anser är höger] på bål.
Vilket var precis vad jag ville belysa med mitt första inlägg; högern är ett brett spektra av ideologier, som går mellan sådant jag ser som ren ondska (laveyansk satanism eller nazism) till sådant som är mer av naivitet (socialliberaler och ovanligt korkade nyliberaler). Högern strider mot högern en hel del (ondska förgör sig självt som det heter), och ibland är ens fienders fiender ens vänner.
Interna strider väl iofs vänstern också, men på helt andra sätt; de flesta vänstermänniskor är hyffsat överens om det mesta, åtminstone till väl revolutionen påbörjats och man ska börja designa det nya samhället, så de flesta interna strider verkar röra petitesser (sett på det stora planet).
Höger-vänsterskalan är otillräcklig, helt enkelt.
Rödingajävel:
Detta har jag aldrig hört talas om.
nä, jag har till viss del hittat på det själv.
Rödingajävel:
Kan du förenkla?
ifall man förbiser alla politiska abstraktioner och bara ser till vad borgaren som människa, alltså den person de borgerliga politikerna tror sig representera, är, vad skulle du då komma fram till?
jag kom fram till att det är en bitsk gubbe (varför en man vet jag inte, men men) som håller sin familj tryckt bakom sig och vars huvudbry aldrig riktigt ser förbi de problem som har med denna att göra.
KingGurka:
Höger-vänsterskalan är otillräcklig, helt enkelt.
mjo, jag vet, men den är också i viss mån ointressant. frågan är om en politisk, eller annan, aktivitet skadar fler än den gynnar eller inte och på vilka grunder den gör detta, tycker jag.
iosib:
frågan är om en politisk, eller annan, aktivitet skadar fler än den gynnar eller inte och på vilka grunder den gör detta, tycker jag.
Håller generellt sett med dig, men vill lämna in den brasklapp att även om jag tror på "mesta lycka för flest möjligt" tror jag inte på "mesta lycka för flest möjligt; till varje pris".
Jag är väl kanske mer individualistiskt lagd än många vänstermänniskor, men jag tror att man måste vara försiktig att inte börja skada människor i förebyggande syfte, t.ex., även om det kan kan gynna fler än det skadar.
iosib:
nä, jag har till viss del hittat på det själv.
Jaha.
iosib:
ifall man förbiser alla politiska abstraktioner och bara ser till vad borgaren som människa, alltså den person de borgerliga politikerna tror sig representera, är, vad skulle du då komma fram till?
jag kom fram till att det är en bitsk gubbe (varför en man vet jag inte, men men) som håller sin familj tryckt bakom sig och vars huvudbry aldrig riktigt ser förbi de problem som har med denna att göra.
Nja, till viss del kanske. Fast jag tror de flesta borgare vet att de i första hand representerar kapitalägarnas intressen, eller företagens. Alla företagsägare är ju knappast sura familjegubbar? Jag tror dock inte de tänker så mycket i form av vilka människor de representerar utan snarare marknadsekonomiskt. De tänker "vad gynnar företagen?", eftersom de ser dessa som samhällssubjekten och den drivande kraften i samhället.
Eller missförstod jag hur du menar?