Hej kära vänner,

Jag har noll förståelse för präster som ska predika högt och vitt om vad som är bra för dom, ibland inte ens det. Vilket borde vara kriterium nummer Uno. Nihilismen är ett faktum, de som ej har kommit på bättre lösningar på detta faktum än tonåringen som upphörjer njutning up i skyarna som svaret.

För det är vad de som hatarna av djurslakt gör fast omvänt. I sin mycket medmänskliga och fina förmåga att känna empati så känner dom smärta vid blotta tanken. Dom känner djurens smärta, och just DÄR och då så skapades uppfattningen att djurslakt är fel. Det är nödvändigtvis inte fel att ha den uppfattningen, och att vara empatidöd är om något värre.

Så vad tycker UM? Är jägare vidriga eller kan det till och med vara en nödvändighet?