Kan vara i princip vilken anledning som helst. Ni behöver inte skriva vad det är om ni inte vill 😉
Vad gör ni för att må bättre?
Skjuter ni upp saker och ting (t ex att skaffa hjälp om ni känner att ni faktiskt behöver det)?
Tänker ni mycket på VARFÖR ni mår som ni gör?
typ så. Ni kan gärna berätta mer om det är något mer liksom 🙂 Va inte så bra att komma på frågor angående det här tydligen
dansanattenlång:
Vad gör ni för att må bättre?
Tar promenad, sover, går till en kompis och dricker, röker på osv osv.
dansanattenlång:
Skjuter ni upp saker och ting (t ex att skaffa hjälp om ni känner att ni faktiskt behöver det)?
Ja, nu för tiden gör jag det.
dansanattenlång:
Tänker ni mycket på VARFÖR ni mår som ni gör?
Nja, inte så mycket. Men visst tänker man på det.
dansanattenlång:
Vad gör ni för att må bättre?
Identifierar nästan all slags "må dålig"-het hos mig själv som självömkan, vilken genast fastnar i mitt "suck it up and become awesome"-filter, vilket för det mesta är precis vad jag gör.
Eller så isolerar jag mig så mycket jag kan och beter mig som en idiot där ingen annan kan se.
Försöker rationalisera mina tankar och känslor ("betrakta dem utifrån").
Tränar.
Duschar ofta och länge (det ger mig lugn).
dansanattenlång:
Tänker ni mycket på VARFÖR ni mår som ni gör?
Självklart, men eftersom min problembild är väldigt komplex är det sällan jag kommer fram till något vettigt.
Blanca:
Ja, nu för tiden gör jag det.
Varför? Är du rädd?
Blanca:
Nja, inte så mycket. Men visst tänker man på det.
Det är viktigt att fundera över anledningen till att man mår dåligt. Hur ska man annars kunna förändra det? Visst man kan göra som du skrev, men hjälper inte det bara för stunden? Fast du kanske inte mår allmänt dåligt, utan bara då och då som alla gör ?
Miceparade:
Identifierar nästan all slags "må dålig"-het hos mig själv som självömkan, vilken genast fastnar i mitt "suck it up and become awesome"-filter, vilket för det mesta är precis vad jag gör.
Okej, tror jag fattar
Schism:
Försöker rationalisera mina tankar och känslor ("betrakta dem utifrån").
Det tror jag är ett jättebra sätt! Men vet inte riktigt hur man gör dock..
Schism:
Tränar.
Okej, det sägs att det är bra även för psyket 😉
Schism:
Duschar ofta och länge (det ger mig lugn).
Skönt
Schism:
Självklart, men eftersom min problembild är väldigt komplex är det sällan jag kommer fram till något vettigt.
Synd =/ men vad menar du med komplex..?
dansanattenlång:
men vad menar du med komplex..?
Att min depression troligen inte kan härledas till någon unik händelse/situation (typ som "jag blev mobbad i lågstadiet", "min pappa slog mig regelbundet" etc.). Allt är en röra och därför är det svårt att utröna vad som kan ha orsakat vad.
dansanattenlång:
Vad gör ni för att må bättre?
Går aggro på någons ass och lyssnar på ilsken musik.
"Are you a messenger boy?"
"No, I'm the judge and jury."
If you're gonna call the cops.
You better fucking hurry.
There's no use begging for your life.
You made your choice and now you pay the price.
Funkar alltid.
dansanattenlång:
Tänker ni mycket på VARFÖR ni mår som ni gör?
Så lite som möjligt eftersom det för det mesta är väldigt destruktivt.
annoyed:
Så lite som möjligt eftersom det för det mesta är väldigt destruktivt.
Men vad gör du för att må bättre?
Semi:
Funkar alltid.
Okej
Schism:
Allt är en röra och därför är det svårt att utröna vad som kan ha orsakat vad.
okej..
dansanattenlång:
Vad gör ni för att må bättre?
Det är ju ena olika. Ibland försöker jag umgås med människor jag tycker om, ibland behöver jag bara vara själv. Det beror på situationen. Jag försöker i så stora mån som möjligt att inte ta det så allvarligt.
Så, när jag åker in på psyket (har tyvärr hänt ofta de senaste fyra åren) så försöker jag se det från den ljusa sidan. Mat som serveras regelbundet, sköna sängar, inga jobbiga relationer att bry sig om
dansanattenlång:
Skjuter ni upp saker och ting (t ex att skaffa hjälp om ni känner att ni faktiskt behöver det)?
Ibland, ibland inte. Det är ofta svårt att objektivt se på sitt illa psykiska mående. Det är svårt att rationalisera över hur allvarligt eller lättvindigt det egentligen är.
dansanattenlång:
Tänker ni mycket på VARFÖR ni mår som ni gör?
Åter igen: ibland, ibland inte. Försöker tänka på det mest när jag känner att det kan bidra till något konstruktivt. Men igen, det är svårt att veta objektivt i stundens hetta vad som gjrot att man mår si och så.
Jag kan under en dag bli fruktansvärt ledsen och självhatisk för att en person inte kramar mig hejdå. En annan dag (typ de flesta) så bryr jag mig inte ett skvatt.
Så... om jag blir ledsen en dag för att det inte sker, hur kan jag då veta att det dåliga måendet beror på det?
jason:
Jag försöker i så stora mån som möjligt att inte ta det så allvarligt.
Det kan ju vara bra, men inte alltid... Det beror på situationen.
Vad gör du när du är själv?
jason:
har tyvärr hänt ofta de senaste fyra åren
Varför?
jason:
så försöker jag se det från den ljusa sidan.
Det är ju bra!
jason:
inga jobbiga relationer att bry sig om
Relationer behöver ju inte vara jobbiga Det är klart att det går upp och ner, men det ska ju vara mer bra än dåligt om man säger så Är det inte så för dig?
jason:
Det är svårt att rationalisera över hur allvarligt eller lättvindigt det egentligen är.
Ja, det krävs ju att man tänker igenom det mycket. Det är bra att skriva ner också.
jason:
Så... om jag blir ledsen en dag för att det inte sker, hur kan jag då veta att det dåliga måendet beror på det?
Hur menar du nu?
dansanattenlång:
Det kan ju vara bra, men inte alltid... Det beror på situationen.Vad gör du när du är själv?
När jag är själv -- och vill vara själv -- njuter jag av koppar av te eller varm cjoklad samtidigt som jag surfar på nätet och förkovrar mig i saker jag aldrig tidigare visste om. Ibland skriver jag saker, typ dagboksinlägg, ibland noveller, ibland sånger eller dikter. Ibland skriver jag bara för skrivandets skull. Det är väldigt terapeutiskt.
dansanattenlång:
Varför?
För att jag har gått omkring med fruktansvärda tankar och känslor. Tidigare har det varit rena vanföreställningarna, men nu på senare år har vanföreställningarna gått över till extremt lidande i stället, ett lidande som jag (i stundens hetta) skulle göra allt i min makt att få slut på (det vill säga - ta livet av mig).
Jag märker ju att mina självmordstankar och -planer kommer och att det är sjukt med dem. Så jag söker ju hjälp för dem. Halvhjärtat visst, andra halvan vill ju dö.
Det är svårt att resonera och rationalisera.
dansanattenlång:
Relationer behöver ju inte vara jobbiga Det är klart att det går upp och ner, men det ska ju vara mer bra än dåligt om man säger så Är det inte så för dig?
Inte alla relationer är dåliga, men när stora delar av mig bara vill göra slut på mig själv är det svårt att upprätthålla trygga, dignifierade och sensibla relationer.
dansanattenlång:
Hur menar du nu?
Det jag menar är att jag kan reagera väldigt olika på samma företeelse dag från dag.
Om jag en dag spiller mjölk på köksgolvet är det som om ingenting har hänt. Jag skrattar lite åt min dumhet och torkar upp mjölken. Inget mer än det.
En annan dag och samma sak händer. Detta kanske får mig att tänka på att hela livet är skit, att jag inte klarar av en sådan enkel sak som att hälla upp mjölk.
Lurar mig själv att jag är glad. Det fungerar. Är tillräckligt naiv.
Går långa sträckor i skogen.
Kastar runt min kropp i musik tills allt vad det nu är skakats ur och ligger på golvet där jag kan stampa på det.
dansanattenlång:
Vad gör ni för att må bättre?
inget
dansanattenlång:
Skjuter ni upp saker och ting (t ex att skaffa hjälp om ni känner att ni faktiskt behöver det)?
nej
dansanattenlång:
Tänker ni mycket på VARFÖR ni mår som ni gör?
ja
jason:
cjoklad
är alltid bra