kram

Nintendos BFF:

kram

Kram

Om jag säger att jag vet hur det känns så ljuger jag, men min vän har haft ätstörningar och jag vet att det är väldigt jobbigt och kan ta över ens liv.
Du måste veta att det finns hjälp att få du kan exempelvis gå till vårdcentralen eller UMO.
Stay strong

du kanske skulle behöva mer regelbunden hjälp än skolsköterskan?

kanske det är värt att söka sig till en psykolog. finns väll särskilda ätstörningsenheter, har jag för mig.. om du känner att du inte pallar läget finns ju alltid akutpsykiatrin som kan hjälpa dig.

hoppas verkligen att du söker hjälp! min erfarenhet är att ju längre man går med psykiska sjukdomar, desto mer gräver man sig ner i skiten

hoppas det går bra för dig

Hej fina fina du.

Jag tvingar dig inte till något men du får gärna skicka ett meddelande till mig. Så kan vi snacka och jag kanske kan hjälpa dig lite på vägen?

Är själv diagnoserad med anorexia, så jag vet hur det är.
Massa styrkekramar.

Lurad:

Jag är så förvirrad. Jag vill äta, för jag vill bli av med den här skiten. Men samtidigt vill jag verkligen inte äta. Förstår ni?

Förstår dig. Det är väldigt bra gjort av dig att faktiskt inse att det är ett problem. Försök få hjälp så fort du kan innan det blir ännu värre. Ju tidigare desto bättre. Det finns de som stannar i helvetesträsket under i stort sett hela sitt liv då att de i vissa fall sökt hjälp alldeles för sent eller inte sökt den alls. Så var stark och våga berätta för någon om detta ; ungdomsmottagningen som tidigare nämnt. DU kanske är så pass stark att du kan berätta för din mamma att du haft lite problem med maten och att du behöver henne extra mycket just nu?

Önskar dig lycka till, och berätta gärna här sedan, om du kommit på fötter igen och fått någon hjälp!