Marmoth:

Btw...iosib? Fick vibbar av det iaf

jadå.

rimturse:

menade delen av priset på varor som är baserat på kol, inte priset på kolet i sig. eftersom inköpet av kol inte längre är en lika stor omkostnad för producenterna så kan dessa köpa mer kol.

Fast det förutsätter ju att det är en ständig effektivisering av råvaruförbrukningen i produktionen? Jag har personligen inte sett några större samband av detta och då sitter jag ofta och hjälper till med att räkna på investerings-möjligheter som medför produktionseffektiviseringar åt företag (konsult-extrajobb). Men utsträckningen av det skiftar visserligen från bransch till bransch.

Det jag upplevt är iaf att man mest fokuserar på effektivisering av själva tillverkningsprocessen. Dvs, hur man tillverkar fler produkter på kortare tid (och hur man effektiviserar energiförbrukningen i form av el till maskinerna).

rimturse:

samt ökad bilkörning till följd av effektivare bränsleförbrukning

Nej. För nu utgår du ifrån att hela världen har Sveriges miljömedvetna syn på hur bensinsnål en bil ska vara. Det är bara att åka till USA och till Kina (som är världens största ekonomier) så kommer du förstå att bränsleförbrukning inte är prio #1 vad gäller bilar.

rimturse:

men intressant

Ska läsa när jag har tid.

rimturse:

fast då omsätts de ju.

Ja, i form av förvärv och ökad makt på marknaden. Inte i form av ökad produktion såvida moderbolaget inte har någon super-revolutionerande produktionsteknik som effektiviserar det uppköpta bolaget.

rimturse:

när priset på ris stiger så ökar efterfrågan. varför? för att människor då måste prioritera bort andra matvaror till förmån för sin basföda. andelen av deras kost som består av ris istället för kött (eller annat) ökar.

Är fullt medveten om detta. Men de flesta varor tillhör faktiskt inte denna grupp av varor.

rimturse:

varför har alla blivit så sura här inne........

Är ju inte ofta man får snacka sånt här på forumet. Typ bara med dig, pickaboo och horrorshow. Så man kanske blir lite extra burdus när en med andra åsikter än en själv ger sig in i en sån här diskussion. Inte meningen att låta sur iaf.

Marmoth:

Fast det förutsätter ju att det är en ständig effektivisering av råvaruförbrukningen i produktionen?

ja, det var de effektiviseringarna jag åsyftade eftersom de var de diskussionen handlade om från början. det finns en övertro på teknologiska framsteg hos väldigt många ekonomer där man menar att de ständigt mer effektiva maskinerna i fabrikerna och de ständigt mindre energikrävande apparaterna i hemmet på något sätt erbjuder en lösning på klimatproblematiken. (för att inte tala om den totalt verklighetsfrånvända tron på att fusion som energikälla ligger precis om hörnet. försök du tygla en vätebomb.) det jag säger är att ett sådant samband, trots att det låter hur självklart som helst, inte verkar finnas.

att sjunkande priser för konsumenterna oftast beror på helt andra faktorer (inte minst utgångna patent) är jag medveten om, men för att kunna formulera teorin begripligt behövs en förenklad modell. jag använde mig av 1800-talsindustrier eftersom de är trots allt fungerar som en lättbegriplig analog till dagens institutioner. världens ekonomier är ju fortfarande kopplade till materiell produktion även om de tar omvägar via finansinstitut.

att priserna på råvaror stiger kan även det ha flera anledningar. inte minst att diverse folkrika östasiatiska länder har fått större köpkraft (duh).

jag tror dock fortfarande att det finns något att hämta i jevons teori. den har trots allt åter förts fram i ljuset av "ingenjören" och "the new yorker". den första tidningen har nog en redaktion som är kapabel att se genom enkla ekonomiska missar och den senare skulle nog inte motsätta sig den amerikanska synen på ekonomiska framsteg utan att tro sig ha lite kött på benen.

Marmoth:

Ja, i form av förvärv och ökad makt på marknaden.

ifall man försöker se förbi de direkta investeringarna så är det fortfarande pengar som omsätts. när företagen har köpt tjänster så kanske nästa företag i kedjan köper nybyggda lokaler och så vidare. pengar försvinner inte efter en transaktion.

Marmoth:

Är ju inte ofta man får snacka sånt här på forumet. Typ bara med dig, pickaboo och horrorshow. Så man kanske blir lite extra burdus när en med andra åsikter än en själv ger sig in i en sån här diskussion. Inte meningen att låta sur iaf.

mjo. det tycks mest ha byggts upp en jargong som snarare främjar illa dolda schablonartade slagträn än balanserade diskussioner. det är synd.

rimturse:

om man förbättrar effektiviteten i produktionen används mindre kol.
- om mindre kol behövs sjunker priset på kol genom lagen om tillgång och efterfrågan.
- om priset på kol sjunker kommer priset på varor som kräver kol att sjunka och fler kommer att säljas. dessutom kan personer med mindre kapital starta egen produktion.
- alltså: den totala förbrukningen av kol ökar.

Marmoth:

Det du totalt missar är att förbrukningen av kol inte kan öka så vida inte efterfrågan av kol ökar

Nej då analysen är relativt korrekt fram till sista meningen. Då varor som kräver mycket kol blir billigare kommer efterfrågan på dessa varor öka, företagen bör därför producera fler enheter av dessa varor. Det gör att företagen börjar efterfråga mer kol igen, vilket leder till att priset på kol stiger tills man når ett nytt jämnviktspris.

Däremot kommer förbrukningen inte att öka, inte heller att gå tillbaka helt till den ursprungliga nivårn, dvs nivån innan effektiviseringen. Däremot kommer förbrukningen inte att gå ner i samma utsträckning som man kan tro i och med effektiviseringen. Om det krävs 20% mindre kol för att tillverka en vara kanske den totala förbrukningen går ner med 10% då man börjar tillverka fler varor eftersom efterfrågan har ökat.

Marmoth:

nationalekonomi (enkla saker som tillgång/efterfrågan) och företagsekonomi att göra. Grundläggande kunskap i företagsekonomi krävs

Är det så ni FEKare intalar er att det ligger till?

Horrorshow:

Nej då analysen är relativt korrekt fram till sista meningen

Fast det är ju sista meningen som spelar roll ur ett rent hållbarhets-perspektiv. Därför fallerar analysen.

Horrorshow:

Däremot kommer förbrukningen inte att öka, inte heller att gå tillbaka helt till den ursprungliga nivårn, dvs nivån innan effektiviseringen.

Det där är inte skrivet i sten. Med billigare varor (mer effektivt producerade) kan företagen räcka ut till större delar av världen. Därför kommer både förbrukningen och råvarupriset att öka.

Nationalekonomisk teori förutsätter ofta stänga ekonomier, vilket självklart inte reflekterar hur det fungerar i verkligen.

Horrorshow:

Är det så ni FEKare intalar er att det ligger till?

Woot? Jag läser både FEK och Nationalekonomi.

Marmoth:

Det där är inte skrivet i sten. Med billigare varor (mer effektivt producerade) kan företagen räcka ut till större delar av världen. Därför kommer både förbrukningen och råvarupriset att öka.

Billigare att produera varor sänker marginalkostnaden. Då företag vinstmaximerar genom att nå MC=MR kommer man vilja producera en ökad kvantitet då MC sjunker. Ponera att man genom ökad såld kvantitet närmar sig MC=MR, för att uppnå dessa kvantiteter måste man skaffa mer av råvaran, som då kommer sitga i pris (förutsatt att alla företag försöker vinstmaximera). MC kommer då att gå upp i och jämnvikt MC=MR kommer att ske vid en annan mindre kvantitet.

I slutändan handlar det dock om hur mycket av råvaran man kan kompensera med förbättrad teknologi. För att tillverka en trästol kommer det alltid att behövas en viss konstant mängd trä, även om man kan snida till den betydligt billigare/effektivare nu än för 100 år sedan.

Marmoth:

Woot? Jag läser både FEK och Nationalekonomi.

Ah då får jag ursäkta
Är det måhända corporate finance som är målet eller finns det någon annat tufft man kan bli av den kombon?

Horrorshow:

MC=MR kommer att ske vid en annan mindre kvantitet.

Jag hänger helt med i ditt resonemang. Men det finns inget som säger att jämvikten alltid kommer att finnas där en mindre kvantitet av råvaran förbrukas. Utbudet av råvaran i sig kan exempelvis också komma att öka och då kan en större kvantitet förbrukas till samma pris som tidigare. Råvaruproducenter följer sällan de makroekonomiska teorierna och därför blir hela råvaruresonemanget ännu mer komplext. Det finns många faktorer som spelar in.

Sen är som sagt nationalekonomisk teori bara en teori som förutsätter att en perfekt marknad existerar. Vilket självklart inte är fallet på riktigt.

Horrorshow:

Ah då får jag ursäkta

Vad läser du själv? Nationalekonomi antar jag, men kanske något annat?

Horrorshow:

Är det måhända corporate finance som är målet eller finns det någon annat tufft man kan bli av den kombon?

Oj.. jag har väl två alternativ som jag vill satsa på.

1. Jobba på ett globalt företags corporate finance-avdelning. Att ha läst nationalekonomi (framförallt Makro) är alltid en merit om man söker ekonomijobb på globala företag.

2. Jobba på en kapital/fondförvaltning och ingå i deras team som reser runt i världen och besöker och analyserar (corporate finance) företagens verksamhet, utvecklingsmöjlighet och makro/mikro-situationen i landet.

Marmoth:

Det finns många faktorer som spelar in.

Sen är som sagt nationalekonomisk teori bara en teori som förutsätter att en perfekt marknad existerar. Vilket självklart inte är fallet på riktigt.

Såklart finns det en ofantligt många andra faktorer som spelar in, men allt annat lika bör det stämma. Dock använkde väl personen som började med resonemanget som argument för att det skulle behövas mer regleringar?

Marmoth:

Vad läser du själv? Nationalekonomi antar jag, men kanske något annat?

finans/nationalekonomi i en trevlig kompott, ska försöka klämma in någon kurs i redovisning om det finns plats.

Marmoth:

Oj.. jag har väl två alternativ som jag vill satsa på.

Fondverksamhet låter helt klart intressant även om corpen nog är den smidigaste vägen in, har nog inte hört talas om någon som fått jobb direkt efter examen på en hedgefond.

Horrorshow:

ska försöka klämma in någon kurs i redovisning om det finns plats

Don't do it. Dels så är det jävligt tråkigt när du kommer upp på högre nivå (du läser nästan mer FASB än IASB (FASB = amerikanska standarden), och dels så är det onödigt. Så vida du inte vill bli just revisor så behöver du inte läsa några redovisningskurser. Finansbreddningen räcker gott och väl för de flesta jobben inom redovisningsområdet.

Var läser du?

Horrorshow:

har nog inte hört talas om någon som fått jobb direkt efter examen på en hedgefond.

Är inte intresserad av hedgefonder faktiskt. På "vanliga" fondbolag kan du ganska enkelt få tjänster direkt efter examen om du har någorlunda GPA.

Marmoth:

Finansbreddningen räcker gott och väl för de flesta jobben inom redovisningsområdet.

Var läser du?

Att bli en hejare på att luska ut information från bokslut och rapporter borde man väl bli av redovisning? Hade tänkt nöja mig med b-nivå eller det kanske är helt onödigt det med? Läser på LU, får se var jag hamnar efter kandidaten är klar.

Horrorshow:

Att bli en hejare på att luska ut information från bokslut och rapporter borde man väl bli av redovisning?

Jag skulle vilja säga att du blir minst lika bra (till och med bättre) på det genom att läsa finans. När du kommer till tredje och fjärde året kommer du arbeta mycket med finansiella rapporter och göra analyser/beräkna värde på företag. Då kommer du lära dig alla poster innan och utantill.

Redovisningen i början är i princip bara att nöta debit och kredit och massa teori. Den enda redovisningsrelaterade kursen jag haft som varit intressant var "Ekonomistyrning" som jag hade i FEKII. Sen tvingades jag läsa redovisningsteori i kursen Corporate Finance när jag valde inriktning finansiering. Det värsta jag någonsin gjort.

Horrorshow:

Läser på LU, får se var jag hamnar efter kandidaten är klar.

Trevligt. Vilket år? Vad har du för alternativ efter kandidat? Siktar du på högre eller nöjer du dig och hoppar ut i arbetslivet?

Marmoth:

Då kommer du lära dig alla poster innan och utantill.

Intressaant må jag säga, jo slipper jag läsa redovisning så ska jag inte klaga.

Marmoth:

Trevligt. Vilket år? Vad har du för alternativ efter kandidat? Siktar du på högre eller nöjer du dig och hoppar ut i arbetslivet?

Andra året, vette tusan vad jag gör efter. Får jag ett vettigt jobb efter examen så hoppar jag definitivt på det. Men tar hellre en master än att bli behöva sitta som rådgivare på swedbanks kontor i västerås. Rätt duktigt med nedskärningar på banker runt om i europa nu så förmodligen blir det en master.