Hejsan, denna tråden är för er som behöver hjälp med årskurs 9 kärnfysik. Jag tänker göra mitt inlämnings arbete tillängligt till er, jag jag svarar på 12 grundläggande frågor inom kärnfysik. Jag inser att texten kan innehålla fel, och att allting kanske inte är riktigt bra förklarat. Men är det något ni undrar så är det bara att fråga. Och ifall ni märker något fel så kan ni gärna säga till.

Här är frågorna:

1. Förklara så detaljerat du kan de olika partiklarna i en atom.
Vad har neutronen för betydelse?
Fördjupning: protoner och neutroner är uppbyggda
av ännu mindre partiklar – berätta om detta.

2. Vad menas med isotoper? Ge exempel.

3. Visa att du förstår hur ljus uppstår.

4. Tillsammans tittar vi på olika spektrum. Berätta om detta och rita vad du såg.

5. Förklara vad som menas med radioaktiva ämnen och vad det används till.

6. Berätta om alfa-, beta-, gamma- och röntgenstrålning. Fördjupa dig genom att göra stencilen Radioaktivt sönderfall.

7. Tillsammans gör vi laborationen GM-röret i boken. Sammanfatta: Vad är ett GM-rör? Vad menas med bakgrundsstrålning? Hur kan radioaktiv strålning stoppas?

8. Vad menas med halveringstid?

9. Vad är kol-14-metoden och vad kan den användas till?

10. Beskriv skillnaden mellan fission och fusion. Vad har de båda processerna gemensamt?

11. Vi har sett på två filmer som handlar om atomens historia. Berätta lite om vad Bohr, Rutherford, Röntgen och paret Curie upptäckt och forskat om.

12. Fördjupa dig i något som du tycker är intressant inom detta avsnitt. (exempelvis atombomber, solstrålning, radon, kärnkraftverk, Einstein…) Hur har upptäckten förändrat vårt sätt att tänka och leva? Vad tror du händer i framtiden?

Svaren:

1. En atom är uppbyggd utav protoner, neutroner och elektroner. I atomens kärna sitter protonerna och neutronerna, och elektronerna kretsar runt kärnan. Protonen är positivt laddad, neutronen är neutral och elektronen är negativt laddad. Det är alltså elektromagnetism som håller samman protonen och elektronen, och eftersom att neutronen inte har någon laddning är det en annan kraft som binder samman kärnan, den kallas den starka kärnkraften eller stark växelverkan. Utan den kraften skulle protonerna slå bort varandra eftersom att de har samma laddning. Och neutronerna finns för att göra kraften starkare.

Måttenheten för att mäta tyngden på en atom heter atommassenhet(u). 1 u = 1.6*10^ -27kg. När man mäter tyngden på en atom behöver man oftast inte räkna med elektronen då dess massa är så otroligt liten, 1800 gånger mindre än u. Man brukar oftast räkna med att både protonen och neutronen enskilt väger 1 u.
Ett grundämnes egenskaper eller vilket grundämne det är beror på antalet protoner, neutroner och elektroner. T.ex. väte består väte består utav 1 proton och 1 elektron men ingen neutron. Alltså har ämnet masstalet 1 u. Ifall vi sedan skulle lägga till en neutron så bildar vi en isotop som heter deuterium, en isotop är atomer av samma grundämne men olika antal neutroner d.v.s. ett annat masstal. Så nu har vi: 1 Proton, 1 neutron och 1 elektron. Då har ämnet masstalet 2 u.(Antar att detta är svar på fråga 2. också). Jag förklarar neutronens betydelse lite djupare i fråga 10. Som handlar om fission och fusion.
Protonen och neutronen består sedan utav ännu mindre partiklar som kallas kvarkar. Det finns 6 olika kvarkar, uppkvark, nerkvark, särkvark, charmkvark, toppkvark och bottenkvark. Men protoner och neutronen använder sig bara utav uppkvarkar och nerkvarkar. En uppkvark har laddningen +2/3 och en nerkvark har laddningen -1/3. Både protonen och neutronen använder sig bara utav 3st kvarkar. Om vi då vill bygga en proton som har laddningen 3/3 får vi ta: +2/3 +2/3 -1/3 = 3/3. Och om vi vill bygga en neutron så ska vi få den neutral d.v.s. 0/3. Alltså får vi ta: -1/3 -1/3 +2/3 = 0/3.

3. Ju mer energi en elektron har desto längre ifrån kärnan vill den vara. En elektron i bana 1 har lägre energi än en elektron i bana 4(Högre bana desto längre ifrån), detta kallas olika energinivåer. T.ex. när man värmer upp ett ämne tillför man energi till atomen, så elektroner som ursprungligen var i bana 2 kanske hoppar upp i högre energinivåer, detta kallas excitation. Men elektronen vill sedan tillbaka till en lägre/ursprungliga energinivån, detta kallas deexcitation. När elektronen gör detta avges energi i form av en foton, och våglängden beror på hur långt elektronen hoppar och var den landar. Dessa elektronhopp kallas också ”quantum jump” eller ”Atomic electron transition”. Hittar inte det på svenska någonstans men ´kvanthopp´ passar väl bra!
Bilden visar en elektron som hoppar från bana 1 till bana 3 och tillbaka, avger sedan en foton.
4. Spektrum är en uppdelning/brytning av ljus i olika våglängder eller frekvenser.
Det finns olika slags spektrum, och det beror på vilken källa de kommer ifrån.
Kontinuerligt Spektrum kommer ifrån en glödande fast ämne. T.ex. tråden i en glödlampa. Man ser ifall det är ett kontinuerligt spektrum ifall det är en obruten följd av våglängder/frekvenser

Bilden visar ett kontinuerligt spektrum.

Linjespektrum kommer ifrån en varm lysande gas. Man kan se att det är ett linjespektrum genom att det är uppdelat i en eller flera linjer, linjerna är de färger som gasen sänder ut.

Bilden visar ett linjespektrum.

Man kan med hjälp utav linjespektrum kunna avgöra vilka ämnen källan är gjord utav. Eftersom att varje ämne har sina egna energinivåer som elektronerna hoppar till så har dem också ett unikt spektrum. Detta används t.ex. för att avgöra vad avlägsna stjärnor är gjorda utav.
Absorptionsspektrum kommer ifrån ljus som får passera igenom en kall vätgas. När ljuset passerar igenom vätgasen sugs färgerna vätgasen själv kan använda upp. Det blir alltså svarta linjer i spektrumet, de svarta linjerna är det ljus som vätgasen sugit upp.

Bilden visar ett absorptionsspektrum.

5. Ett radioaktivt ämne är ett ämne vars kärna ändras till andra sorters kärnor och sänder därför ut joniserande strålning. Kärnan gör detta när den är ostabil, d.v.s. kärnan är så tung att den inte orkar hålla ihop alla protoner och neutroner, och det kan därför ”skjutas” iväg partiklar som lossnar ifrån kärnan. Dessa partiklar kan sedan slå ut elektroner ifrån andra atomer och därmed bilda joner, och det är just därför det heter ’joniserande strålning’. Joniserande strålning behöver inte bara vara partiklar utan också fotonstrålning dvs ljus med hög energinivå.
Man har användning av radioaktiva ämnen i bland annat kärnkraftverk, de är tyngre och således kan man utvinna mer energi.

6. Strålningen har olika namn beroende på vilka partiklar som sänds ut.
Alfastrålning är när kärnan avger en heliumkärna. En heliumkärna består utav två protoner och två neutroner d.v.s. Atomnummer 2 och masstal 4. Ett exempel på ett ämne som alfasönderfaller är radium. Radium har atomnumret 88 och masstalet 226. Om vi då tänker oss att en alfapartikel avges försvinner 2 atomnummer och 4 masstal, nu har vi atomnumret 86 och masstalet 222, d.v.s. ämnet radon har bildats.
Alfastrålar kan man stoppa med hjälp utav ett vanligt skrivpapper. Strålningen är alltså väldigt svag.
Betastrålning är när en neutron omvandlas till en proton och en elektron, elektronen har så hög energi att atomen inte orkar hålla kvar den. Hittar tyvärr inga enkla exempel, för att för mig är det jävligt svårt att förstå då det finns 3 olika typer av betasönderfall och alla har att göra med partiklar som vi aldrig har jobbat med t.ex. neutrinor, antineutrinor och positroner.
Betastrålning kan man stoppa med hjälp utav 3cm trä. Strålningen är alltså ganska stark
Gammastrålning är en en fotonstrålning/elektromagnetisk strålning. Gammastrålar är det ljus med kortast våglängd, den har under 1pikometer(0.1nm) och tänk dig sedan att en väteatoms diameter är 50pikometer, det är otroligt liten våglängd. Eftersom att våglängden är så liten har den därmed mycket energi, så mycket energi att den till och med kan slå ut elektroner ifrån andra atomer. En häftig grej som kanske är värt att nämna är att det kan förekomma gammablixtar ute i rymden, på bara 10 sekunderna utsänder den mer energi än vad solen förbrukar på 10miljarder år.
Gammastrålning kan man stoppa med hjälp utav 10cm bly. Strålningen är alltså väldigt svår att skydda sig mot.
Röntgenstrålning är också en elektromagnetisk strålning som precis som gammastrålning kan slå ut elektronen ur andra atomer. Röntgenstrålning har en våglängd mellan 0.1nm-10nm. Röntgenstrålning kan användas till att skanna ben i kroppen, strålningen är så stark att den går igenom kroppens hud och organ, men studsar tillbaka när den träffar benen. Då fångar man upp ljuset igen och man kan se ifall man exempelvis har en spricka eller brutit ett ben.

Bilden visar hur man kan stoppa olika slags strålningar

7. Ett GM-rör är ett gasfyllt rör med en anod(+) i mitten, en katod(-) och ett glas där joniserande strålning passerar igenom. När den joniserande strålningen passerar glaset joniseras gasen bildas elektroner och positiva joner. Elektronerna dras mot anoden och jonerna mot katoden. Och elektronerna som dras mot anoden slår hela tiden ut elektroner från andra atomer och bildar där med fler elektroner och positiva joner. Elektronerna kan även göra att andra ämnet ”kvanthoppar” och bildar därmed fotoner som också kan slå ut elektroner ifrån andra atomer. Och detta pågår sedan som en kedjereaktion. Och hela tiden registreras de laddade partiklarnas stötar. Man använder alltså GM-röret för att mäta joniserande strålning.
Bakgrundsstrålning är joniserande strålning som orsakas av naturlig radioaktivitet, kan t.ex. komma från rymden, maten vi äter, vardagliga ämnen vi använder, från marken o.s.v. Men de huvudsakliga källorna som ger den största delen av doserna är strålning ifrån rymden, gammastrålning ifrån radioaktiva ämnen och sönderfall av isotoper i vår egen kropp.
Dosen av radioaktivitet från alla möjliga naturliga källor en vanlig svensk får per år är hälften av vad radon skulle ge på ett år.
Ett exempel på kosmisk strålning är kosmisk bakgrundsstrålning. Det är elektromagnetisk strålning ifrån Big Bang. Strålningen är isotropisk, alltså var du än tittar är den nästan lika dan. Strålningen ses också som ett starkt stöd för Big bang teorin. Ett annat starkt stöd för Big bang teorin är att man kan se med hjälp utav dopplereffekten att alla galaxer rör sig ifrån varandra. Och eftersom att dopplereffekt har med förändringar i frekvenser i bland annat ljusets, och vi läser lite om ljus tyckte jag att jag ska förklara varför och hur man vet att galaxerna rör sig ifrån varandra.
1925 observerade Edwin Hubble att desto längre bort en galax var desto rödare blev de. Hubble föreslog då att detta berodde på dopplereffekten, eftersom att när galaxerna rör sig ifrån oss dras våglängden på ljuset ut och blir längre. Eftersom att rött ljus har en lång våglängd blir galaxerna rödare när ljuset ”dras” ut. Detta förslag beskrev också att universum expanderade. Redan 1927 använde Georges Lemaitre denna teori för att skapa sin teori om Big Bang.
Ett vanligt missförstånd när man talar om Big Bang är att många tror att det är galaxerna som rör sig, men det är det inte, det är rummet i mellan som expanderar.
8. Halveringstid är tiden det tar för hälften av en given mängd radioaktivt ämne sönderfaller. Vi kan tänka oss att vi har 4gram uran-238, uran har halveringstiden 4.5 miljarder år. Alltså efter 4.5 miljarder år har vi 2 gram uran-238 kvar. Om vi sedan väntar ytterligare 4.5 miljarder år så har vi 1 gram uran kvar. Rent matematiskt betyder detta att det alltid kommer att finnas kvar en viss mängd av uran-238 kvar.
Varje ämne har sin egen halveringstid. T.ex. Polonium-214 har en halveringstid på 0.00015s, det betyder alltså att det är många atomer som sönderfaller hela tiden, då är radioaktiviteten hög jämfört med
uran-238 som har en halveringstid på 4.5 miljarder år.

9. Kol-14 är en metod man använder för att datera gamla föremål. Metoden går endast att använda på organiska material och material yngre än 60 000 år. Materialen måste vara organiska eftersom att det innehåller kolet.
Det fungerar såhär. Vi tar t.ex. en gammal träbit, och jämför radioaktiviteten med den träbiten med ett nytt och samma mängd trä. Då kan man med hjälp av att veta procentskillnaden i radioaktiviteten och halveringstiden på kol-14 räkna ut hur gammal träbiten är

10. Fusion är när två atomkärnor slås samman, detta kan bara hända i extremt höga temperaturer. Ett exempel är i stjärnor, i stjärnornas kärnor är temperaturen så hög att atomkärnor lätt kan slås samman. Det är på detta vis stjärnor försörjer sig, med en lätt bindning i kärnan, alltså lite protoner och neutroner, är energin mycket lägre än en kärna med fler bindningar. Så när kärnorna slås tjänar de energi, och det är den energin solen använder för att överleva.
En annan sak som är värd att berätta är att det är i stjärnornas kärnor alla grundämnen bildas. Det är när t.ex. en deuteriumkärna och tritium slås samman Helium bildas, och 3st heliumkärnor bildar kol, och så vidare. Det är sedan när dessa stjärnor exploderar i supernovor alla ämnen släpps ut i rymden, detta ”avfall” från supernovan dras sedan samman av gravitation och skapar nya solsystem. Vi är alltså ”rester” ifrån en eller otroligt många fler supernova, och vi hade tur nog att alla livsnödvändiga ämnen finns här, t.ex. väte, kol, kväve, järn o.s.v. Vi är alltså rester ifrån supernovor, alla människor har alltså en stark anknytning till varandra, vi är alla gjorda att stjärnor.
Bilden visar när helium bildas.
“Every atom in your body came from a star that exploded. And the atoms in your left hand probably came from a different star than your right hand. It really is the most poetic thing I know about physics.
You are all stardust.
You couldn’t be here if stars hadn’t exploded. Because the elements, the carbon, nitrogen, oxygen, iron, all the things that matter for evolution weren’t created at the beginning of time. They were created in the nuclear furnaces of stars. And the only way they could get into your body is if the stars were kind enough to explode.
So forget Jesus. The stars died so you could be here today.” –Lawrence Krauss
"The nitrogen in our DNA, the calcium in our teeth, the iron in our blood, the carbon in our apple pies were made in the interiors of collapsing stars. We are made of star stuff."-Carl Sagan
Nu över till fission, fission är det motsatta till fusion. Fission är när två atomkärnor kolliderar och den ena klyvs till lättare kärnor. Fission använder man bland annat i kärnkraftverk för att utvinna energi. Det fungerar så att man skjuter en neutron mot en atomkärna, oftast isotopen uran-235. Man använder neutroner eftersom att den har en neutral laddning, skulle man skjuta en atom kärna eller en enskild proton blir kollisionen mycket svagare eftersom att protonerna kommer att stöta bort varandra. I vilket fall, när neutronen kolliderar med urankärnan klyvs den i mindre bitar, därifrån lossnar fler neutroner som sedan kolliderar med fler kärnor, som sedan kolliderar med fler och fler. Det sker alltså som en kedjereaktion. Varje klyvning avger en viss mängd energi, men inte ens nära det som behövs. Alltså är kedjereaktionen nödvändig i kärnkraftverk. Men för att kunna använda energin kan man använda 2 vanliga sett, det finns kokvattenreaktorer och tryckvattenreaktorer.
Kokvattenreaktorerna fungerar så att man har en stor bassäng, i den finns stavar fyllda med uran-235, i dem händer kedjereaktionen. Och där bredvid har man styrstavar, styrstavarna kan minska antalet fria neutroner och därmed minska kedjereaktion, de gör det för att det inte ska bli för varmt. När kedjereaktionen börjar värms uranstavarna upp, de värmer sedan upp vattnet som börjar koka. Det bildas då ånga, ångan leds in i en turbin som får snurr på en generator som då skapas självklart elektricitet.

11. Ernest Rutherford var en ny zeeländare, han forskade också om atomen. Och han ritade en av de första och bästa atommodellerna som är grunden till dagens vetenskap.
Man visste redan 1897 att atomen bestod av elektroner, alltså tänkte de sig också att det fanns en annan positiv partikel som höll samman atomen. Rutherfords uppdrag var att försöka hitta denna positiva partikel. Han gjorde detta genom att skjuta alfapartiklar mot en tun guldfolie. Han trodde att då och då kan dessa partiklar studsa tillbaka, och han kunde se det genom att det blixtrade till i folien. Han bad sina studenter att skicka alfapartiklar mot guldfolien, och vakta och se ifall det då och då studsade tillbaka en alfapartikel. Efter en lång väntan kunde man då och då se blixtarna som Rutherford hade förutspått. Rutherford drog då slutsatsen att det måste finnas en positiv kärna i mitten av atomen, och att elektronerna kretsade runt kärnan som planeterna runt solen. Värt att nämna är att Rutherford också kalkylerade att kärnan är 10 000 gånger mindre än atomen själv, det är alltså en otroligt liten chans att alfapartiklarna träffade kärnan i hans experiment, bara 1 av 8000 träffade. Detta betydde också att atomen består nästan helt och hållet av ingenting.
Man kalkylerade också att Rutherfords atom inte kunde existera med de dåvarande naturlagarna. Enligt de flesta vetenskapsmän skulle elektronen förlora sin energi och inte kunna följa sin bana runt kärnan. Den skulle helt enkelt ”sugas” in i kärnan.
Bilden visar Rutherfords atommodell.
Nu när Rutherfords atommodell var inne i bilden, försöker vetenskapsmännen skapa en ny vetenskap, som vi idag kallar kvantmekanik. Den följer inte de klassiska naturlagarna, som t.ex. Newtons lagar. Detta gav nyfikenhet till nya vetenskapsmän, en av dessa var Neils Bohr.
Rutherford var också världens första alkemist. 1919 lyckades han kväve till syre genom att skjuta alfastrålning mot kvävet tills kärnan gick sönder och bildade syre och väte.

Niels Bohr var en dansk vetenskapsman som forskade om atomen och hur den beter sig. Han var den första som med hjälp av en enkel atommodell(Bohrs atommodell) förklarade hur ljus uppstod. Det är vad vi idag kallar, eller vad jag kallade det tidigare i texten: ”kvanthopp”.
Bilden visar hur Bohrs atommodell ser ut.
Utan Rutherfords atommodell skulle Bohr aldrig kunna rita sin egen modell, Rutherford lade alltså grunden till Bohrs vetenskap, eller rättare sagt, vad vi idag kalla kvantmekanik.
Wilhelm Röntgen var en vetenskaps man från nuvarande Tyskland. Det var han som upptäckte röntgenstrålningen.
Paret Curie upptäckte grundämnena Radium, Polonium och Curium. Polonium döptes efter Maries hemland Polen och Curium efter hennes efternamn Curie. Paret har tillsammans med Henri Becquerel vunnit nobelpriset i fysik 1903 för deras forskning om radioaktivitet. Därefter har Marie vunnit ytterligare ett nobelpris i Kemi för upptäckten av Radium och Polonium.
Henri Becquerel har fått enheten Bq nämnd efter sig. Den mäter hur många sönderfall som sker per sekund. Om vi har 1 Bq sker det 1 sönderfall i sekunden.

12. Jag har valt att skriva en fördjupning om Albert Einstein. Jag tänker inte fördjupa mig i alla hans upptäckter utan jag kommer skriva om hans liv fram till 1905 då han publicerade sin bland annat en artikel om speciella relativitetsteorin och en annan om e=mc^2. Och det är dessa två jag har bestämt mig för att skriva lite om.
Albert Einstein föddes i Tyskland 1879. Han var uppväxt i en icke-religiös judisk familj som tillhörde medelklassen. I skolan var Einstein en mycket duktig elev. En myt det oftast pratas om är att Einstein hade problem med matematik, detta motbevisas av hans höga betyg. Däremot har Einstein i senare ålder sagt att han inte trivdes särskilt bra i skolan. Einstein flyttade år 1894 till Milano i Italien för att slippa göra militärtjänst. Efter att ha bott där i 2 år började han 1896 studera i Zürich. Han lämnade högskolan 1900 som lärare i matematik och fysik. Efter två år som gymnasielärare skaffade han jobb hos patentverket i Bern, Schweiz. Han arbetade där i till 1909. Mellan dessa år hann han skaffa 1 dotter och 2 söner med sin fru Mileva Maric och år 1905 publicerade han sitt livs viktigaste vetenskapliga artikel, utan den skulle han nog aldrig blivit upptäckt och därmed inte gjort de upptäckterna han gjorde senare.
Artikeln innehöll 4 viktiga arbeten, ett arbete bevisade atomens existens, en annan förklarade fotoelektriska effekten, en annan förklarade relationen mellan massa och energi, den kända formeln E=mc^2, där E är energi, m är massa och c^2 är ljusets hastighet i vakuum upphöjt till 2. Och en annan var den speciella relativitetsteorin. Jag har tänkt att skriva om e=mc^2 och den allmänna relativitetsteorin som han publicerade 10 år senare.

Den allmänna relativitetsteorin förklarar hur gravitation manifesterar rymdens/rumtidens geometri. Man kan tänka sig att där gravitationen verkar böjer rumtiden i kurvor runt en massa, ungefär som om jag sträcker ut ett lakan och släpper en fotboll i mitten av lakanet så böjer sig lakanet, och ifall jag släpper en mindre fotboll så rullar den in mot den stora fotbollen. Det är precis så den den allmänna relativitetsteorin fungerar, fast i en 3-dimesionell rymd, alltså rumtiden böjer sig runt hela bollen, och en mindre massa som ”fastnar” i ”rullar” alltså in mot fotbollen.

E=mc^2 förklarar sambandet mellan massa och energi. Ett sätt jag tycker om att förklara det på är hur formlen förbjuder en massa att nå ljusets hastighet. Vi tänker oss att ett tåg som rullar, det börjar rulla snabbare och snabbare alltså ökas hela tiden energianvändningen. Men istället för att energin ska kunna öka hastigheten så högt att man når ljusets hastighet så omvandlas energin till massa, vilket gör att mer energi måste användas för att förflytta tåget.
sammanfattat blir tåget hela tiden tyngre desto snabbare det går, och för att gå snabbare måste det har energi, men energin omvandlas till massa. Det håller alltså på så här och tåget kommer aldrig nå ljusets hastighet. Detta gäller dock bara på extrema hastigheter, och ett tåg kan självklart inte nå den hastigheten i vilket fall, det var bara ett exempel.
Detta var bara en förklaring på sambandet och inte själva formel. Med hjälp utav formeln kan man räkna ut hur potentiell energi en massa innehåller. Detta betyder att bara en atom innehåller extrema mängder energi. Einstein sa själv att man aldrig skulle kunna utvinna denna energi utan att använda mer energi än vad man utvinner. Man kan säga att fission i kärnkraftverk motbevisar vad Einstein sa, men det är egentligen lite fel då energin utvinns ifrån mer än en atom med hjälp av kedjereaktionen som jag skrev om innan.

Einsteins upptäckter har förklarat många fenomen. Allmänna relativitetsteorin kan bli bekräftat med hjälp av fenomenet ”Gravitatioal Lensing”, t.ex. man har tagit bilder av moln av galaxer, en märklig sak med bilden är att det flera stycken spegelbilder av en galax. Detta fenomen beror på att galaxerna är så tunga, alltså har så stark gravitation att ljus böjer sig runt hela galaxen, ljuset delas då in i två eller fler delar, och varje del visar samma sak. Einstein trodde själv aldrig att detta skulle bli observerat, men han hade fel!
Det var också på grund av Einsteins formel E=mc^2 man började försöka utvinna den stora atomenergin som formeln förutspådde. Man ville utvinna den genom fission, men vetenskapsmän lyckades inte göra det. Problemet var att de använde en hel atomkärna, den är alltså plusladdad, när den sedan skjuts mot en annan atomkärna så stöter dem bort varandra lite så att kollisionen inte blir lika stark. Efter ett tag förstod Einsteins vän vad som var problemet. Han gick direkt till Einstein för att förklara att istället för att använda en hel kärna skjuter man istället bara en neutron. Neutronen har en neutral laddning och stöts därför inte bort och på så vis blir kollisionen starkare. Einsteins vän varnade också om att tyskarna var nära på att utveckla ett sådant vapen. Efter vad Einstein fick veta skrev han ett brev till Franklin D. Roosevelt, som var U.S.A. dåvarande president. Han varnade om att tyskarna var nära att utveckla ett sådant vapen. Men att skicka det brevet såg Einstein som sitt livs största misstag, för att brevet fick Franklin att starta ett eget projekt för att utveckla ett sådant vapen. U.S.A. lyckades och det var därför bomben över Hiroshima släpptes.

Einsteins upptäckter har både stora betydelser för mig personligt, då det motiverar mig väldigt mycket att lära mig mer och det har stor betydelse för vetenskapens utveckling eftersom att det förklarar så mycket som tidigare var okänt, saker som tidigare var felaktiga och det är grundläggande för väldigt många forskningsområden.

ÄNDRAT 2011-05-28 12:02