Klockan var 11:32 och jag stod och kokade mina ägg.
Jag tittade ut genom fönstret och sa tyst för mig själv; om ändå postbilen kunde komma nu. Det var som om en gud hörde min suckan för just i denna sekund, så ser jag en gul bil komma körandes på min Bråkmakargata. Postbilen avverkar husen till höger för att sedan vända på min vändplan och ta de resterande husen, mitt hus.
Med språng springer jag ut i strumplästen och ställer mig vid min brevlåda.
Insåg först då att jag hade världens skitigaste mjukisbyxor och en skabbig för stor t-shirt.
Postbilen kommer fram till vår postlåda där jag står med händerna i vädret för att ta emot posten. Han hade den mest föraktfulla blicken jag sett. Kan nog förstå honom, ett retarderat white trash står och stör hans jobb. Jag står vid hans ruta och bara ler när han plockar fram posten. Först några kuvert och någon reklam som han la i min hand, gav mig samtidigt en ordentlig bitch-blick. Sen vände han sig om och tog fram ett paket från Webhallen, varpå jag utbrast: "JAAAA DIABLO 3!!!!!111"
Postkillen tittade kvickt på paketet, sedan på mig och hela han lyste upp som solen en vacker sommardag.
Han sa: "Jag har haft det bokat sen 2009.. och idag var jag tvungen att jobba".
Jag tog honom i handen och sa: "I feel you brotha." Samtidigt som vi hade en djup ögonkontakt.
Han skulle åt ett håll och jag ett annat, så vi sa farväl till varandra.

Nu sitter jag och installerar.

Äggen blev för hårdkokta dock.

---
Dela gärna med er av er gemenskap i vardagen.
Kärlek.