Det börjar bli lite tufft nu o det kan väl till viss del kännas övermäktigt.
Jag känner skuld mot mina föräldrar som bryr sig, när dom vill prata med mig så vill jag bara vara ifred. På kvällen kan dom komma till mitt rum o bara prata lite allmänt o allt jag vill är att dom ska gå så att jag kan få "släppa ut" allt o bara gråta, men inte så nån hör.
Vad finns det att göra?
Om man har stängd mun när man gråter så är det pretty ljudlöst. Dock svårt att andas.
Vad är det som gör att du vill gråta? har detta pågått länge?
om du mår så dåligt borde du prata med nån, behöver absolut inte vara dina föräldrar. Kanske gå till ungdomsmottagningen, kuratorn på skolan?
känner igen mig jättemycket i det du skrev mataano.
det är jättesvårt att gråta inför någon men man
måste verkligen ha ut allt.
jag brukar låsa in mig på toaletten eller ta en dusch och sedan släppa på allt.
jag vet ju inte om du har pratat med nån alls om hur du känner och jag vet att det är jättesvårt att ta det steget. men jag kan nästan garantera att det hjälper, iaf till viss del. prova med skolkurator eller skolpsykolog.
om det känns svårt att bara gå till någon och säga hur det känns, kan du kanske skicka ett mejl istället och förklara hur du mår.
Zoxe:
om du mår så dåligt borde du prata med nån, behöver absolut inte vara dina föräldrar. Kanske gå till ungdomsmottagningen, kuratorn på skolan?
såpbubbla:
jag vet ju inte om du har pratat med nån alls om hur du känner och jag vet att det är jättesvårt att ta det steget. men jag kan nästan garantera att det hjälper, iaf till viss del. prova med skolkurator eller skolpsykolog.
Tack för era svar! Jag ska till en på måndag ang. lite grejer. Till viss del tror jag det är därför jag vill gråta, för det är så stort, jag vet inte.
Skolkuratorn går tyvärr inte eftersom jag redan har gått där o hon kan tyvärr inte hjälpa mig.
måste du grina som en bäbis då? Liksom: uuÄÄÄÄÄÄÄH
Du kan väl liksom grina vanligt: *snyft*
jaag_91_:
måste du grina som en bäbis då? Liksom: uuÄÄÄÄÄÄÄH
Du kan väl liksom grina vanligt: *snyft*
jaag_91_:
måste du grina som en bäbis då? Liksom: uuÄÄÄÄÄÄÄH
Du kan väl liksom grina vanligt: *snyft*
![[tired]](/img/smilies/tired.gif)
Mataano:
??
jaag_91_:
??
Ja det kan man fråga sig ![[tard]](/img/smilies/tard.gif)
Mataano:
Ja det kan man fråga sig
![[confused]](/img/smilies/confused.gif)
du är weird, tard loves you
jaag_91_:
du är weird, tard loves you
Tack
Mataano:
Tack
varse
Mataano:
Skolkuratorn går tyvärr inte eftersom jag redan har gått där o hon kan tyvärr inte hjälpa mig.
varför kan hon inte hjälpa dig? låter konstigt. Men ja, bra att du har tagit ett steg och ska iväg på måndag pga. några grejer. så prata med denna vuxna person och säg att du vill ha hjälp. kan inte den personen hjälpa dig så ska han/hon hjälpa dig att komma i kontakt med någon som kan hjälpa dig. (det tycker jag kuratorn borde ha gjort ![[shake]](/img/smilies/shake.gif)
)
såpbubbla:
känner igen mig jättemycket i det du skrev mataano.
det är jättesvårt att gråta inför någon men man
måste verkligen ha ut allt.
jag brukar låsa in mig på toaletten eller ta en dusch och sedan släppa på allt.
Jag o en kompis pratade om det där om att gråta o egentligen behövs det, men jag vill oftast vara ifred. Det värsta brukar släppa efteråt iaf.
