Äh... jag tror inte på ondska. Inte godhet heller för den delen.

Att misshandla någon fysiskt eller psykiskt är nog en bra början för att skapa en ond människa.

sculptura:

Att misshandla någon fysiskt eller psykiskt är nog en bra början för att skapa en ond människa.

Hur menar du? Jag har blivit misshandlad en gång och jag har inte känt mig "ondare" sen dess... bara mer paranoid.

Hovnarren:

Hur menar du? Jag har blivit misshandlad en gång och jag har inte känt mig "ondare" sen dess... bara mer paranoid.

EN gång talar jag inte om, utan under en period av misshandel, en hel uppväxt kanske.

Intressant att du tar upp det... Har gjort min egen helvetestratt i Svenskan, där man skulle jämföra sin egen med Dantes (som levde nångång.... under upplysningen?). Ju värre saker man gör desto djupare i helvetets vrån finns man. Han hade rangordnat egenskaper som frosseri o sånt medan jag istället rangordnade handlingar som tex mord.

Så inleder jag:
"Vad är det som egentligen gör en människa ond? Är det hennes tankar eller är det egenskaperna hon besitter? Är det handlingarna hon utför eller är det kanske avsikterna med handlingarna i sig? Kan man som ond människa förändras och bli god, och vice versa"

Sen skulle man skriva om man tyckte att man själv var ond om man utgår från trattarna då... Det är faktiskt riktigt intressant:

"Så hur ond är jag då som människa? Utgår jag från Dantes tratt så tror jag nog att alla människor mer eller mindre har någon viss grad av ondhet i sig. Det är för att egenskaperna Dante har rangordnat endast är humana egenskaper som många har förmågan att besitta. Utgår jag från min egen tratt så är jag så gott som god eftersom jag inte ens har utfört någon sorts vandalism eller smutskastning överhuvudtaget (som ligger som det mildaste brott i min tratt)…
Så vilken tratt är egentligen mest verklighetstrogen, min eller Dantes? Har alla människor verkligen någon grad av ondhet i sig?"

Det fetmarkerade tycker jag är riktigt intressant :s Det är rätt weird egentligen..

sculptura:

N gång talar jag inte om, utan under en period av misshandel, en hel uppväxt kanske.

Jag har en vän som har blivit misshandlad under hennes uppväxt. Hon är inte ondare än vanligt. Jag tror nog att du är ute och cyklar.

ohYEA_:

(som levde nångång.... under upplysningen?)

Dante levde före upplysningstiden. Kul att du kallar det för trattar istället för cirklar.

Hovnarren:

Dante levde före upplysningstiden. Kul att du kallar det för trattar istället för cirklar.

Haha men det är trattar! 😮 iaf enligt boken..

typ så...

Det jag kan förstå, om jag kollar på Dantes tratt, är varför han har satt ut dessa synder som han har gjort. Det jag däremot inte tycks förstå är hur han har lyckats rangordna synderna. Det finns ingen särskild ordning eller gruppering hur jag än vänder och vrider på det. Hur har han kunnat avgöra vilket som är värre än det andra? Hur kan han vara så säker på att slösare är värre än frossare? Hur kan han tycka att tjuvar är värre än mördare och på så sätt borde hamna djupare ner i tratten? Det jag inte förstår alls är varför jättarna har en egen brunn längst ner i tratten…

Mikrofonkåt:

ondska...

Jag tror inte att det finns något som är allt igenom ont. Ifall det hade funnits tror jag att allt med bara en liten gnutta intellekt skulle flytt sin väg från det. Jag tror snarare att det vi definierar som ondska är sättet man erhåller något "gott" på.

Tex:
A) Våldtäkt är ont.
B) Kärlek är gott. Sex är (i sin rätta form) ett uttryck för kärlek.

Våldtäkt är att erhålla B genom ett felaktigt tillvägagångssätt (A).

Med "gott" menar jag något som en person har begär efter. Mycket tror jag dock kan härledas ur människans grundläggande begär: Trygghet, kärlek osv. och människans ovilja att vänta. Själva lockelsen i onda handligar är väl att man får det man vill ha, snabbt. Ifall man skulle göra det "på rätt sätt" så skulle det ta längre tid (men troligen bli mer hållbart).

Mikrofonkåt:

Ondskan har ju alltid funnits som motpol till godheten.
(Egentligen, vad är ondska och godhet, men vi säger att det är när en person utför handlingar med baktanken att skada andra på något sätt som ondska och raka motsatsen som godhet).

Alla har förmågan att vara onda och de flesta människor har en spärr byggt på känsor och tankar om rätt och fel som stoppar en, men det är när man inte har någon förmåga till medlidande och inte har någon spärr som man kan bli ond

Viljans Triumf:

Det finns ingen ondska, eftersom det är alldeles för subjektivt för att vara något som är allmänt gällande, det finns inte någon person som precis alla andra anser är ond.

Precis, Stalin är ju ett exempel på någon som sett till hur många man har dödat bör vara den ondaste personen någonsin, ändå finns det miljontals människor som på allvar stödjer honom.

Det känns nästan lite löjligt att säga det här, men det är sjukt viktigt att inse att ondska är ett namn på ett mönster som vi människor har hittat på, inte någon jävla naturkraft som puckade religiösa ofta tror.

Tråden låst på grund av inaktivitet