Ingress: Med jämna strömmar kommer forskningsrapporter om att E-tillsatserna ger oss cancer, allergier och hyperaktivitet. Frågan är bara exakt hur farliga de är. Kanske blir det så att vi om några år tittar tillbaka på dagens matvanor och skakar på huvudena. Kanske har vi inga huvuden kvar att skaka på längre. Ungdomar.se har irrat omkring i E-nummerdjungeln för att sprida lite klarhet om vad det egentligt är vi stoppar i oss.
Pannkakor, 4 personer
• 3 dl mjöl
• 3 ägg
• 6 dl mjölk
• 1 tsk salt
Och så lite:
• Trikalciumfosfat
• Natriumpyrofosfat
• Kaliumsorbat
… även kallade E 341, E 450 och E 202.
Jag vet inte hur ni gör, men jag har åtminstone aldrig öst i de där sistnämnda ingredienserna i mina pannkakor. Hur kan då de stora fabrikerna, som varje dag framställer ett och samma livsmedel och därmed borde vara något utav experter på just de produkterna, misslyckas med något så enkelt som en fjuttig pannkakssmet? Tillverkarna av denna flytande pannkakssmet är bara ett i raden av företag som väljer att bokstavligt talat ösa ner skit i sina produkter. Hur kommer det sig att de tycker att det är okej att förgifta vår mat med en rad olika kemikalier? Och kanske ännu värre: Hur kommer det sig att vi tillåter det?
I Sverige har vi idag 316 godkända tillsatsämnen. 41 av dessa är förbjudna i stora delar av världen på grund av hälsorisker. Utöver dessa 316 tillsatsämnen finns det dessutom tusentals aromämnen som tillverkarna inte behöver specificera. I och med detta får den genomsnittlige konsumenten i sig hela 6-7 kilo(!) tillsatsämnen varje år. Och kanske låter lite läskigt, att tillverkarna har mage att ösa ner allt det här i maten de tillverkar. Men kanske värst av allt i detta - det är vårt fel att vi har dem.
E-nummer var steget tillverkarna tog när vi krävde billigare mat. För det är klart att vi vill ha billig mat, konstigt vore det ju annars. Men då vill vi ha mat för pengarna också, inte kemikalier. Vi ska äta, inte rengöra badrummet! Nu har vi bokstavligen fått äta upp vårt tidigare misstag och det är dags att vi kräver tillbaka den riktiga maten igen till våra butikshyllor. Lyssnade tillverkarna på våra krav förra gången så kan vi få dem att lyssna igen.
Men vad är egentligen dessa sifferkombinationer som står på baksidan av alla förpackningar? Och är de egentligen särskilt farliga? Går de att plocka bort helt och hållet, eller kommer vi måla in oss i ett nytt hörn då? Ungdomar.se guidar dig igenom E-nummerdjungeln i sökandet efter en bättre värld.
Vad är ett E-nummer? Svaret på denna fråga kan variera. Oftast är det ett ämne som är tillverkat på syntetisk väg. Det kan till exempel ge maten en annan färg, öka dess hållbarhet, förstärka eller ge en annan smak eller förändra konsistensen. I Sverige har vi lag på att tillverkarna måste skriva ut alla tillsatser i en produkts innehållsförteckning. Det ger tillverkaren ett val. Antingen skriver de ut ämnets riktiga namn, till exempel Klorofyllkopparkomplex. Men det tycker vi konsumenter låter läskigt. Vad är det för något liksom? Det har vi aldrig hört talas om? Då är det lättare för tillverkaren att skriva ut ämnets E-nummer, i detta fall E 141, för det bryr vi oss inte om. Det är ju bara ett nummer som finns på alla varor, eller hur? Att det är extraherat klorofyll med tillsatt koppar(?) ändras ju inte, men nu slipper vi i alla fall fundera över det när vi står i matburken och väljer den där burken med konserverade bönor som är 4 kronor billigare.
Varför finns det en massa E-nummer i maten i svenska affärer? Förr i tiden producerade människorna sin egen mat. Man var bonde, levde på landet, och odlade sin egen potatis och hade kor bakom knuten. I och med att traktorn och konstgödslet introducerades i jordbruket och att Sverige sedan industrialiserades, lämnade människorna sina gamla bondgårdar för att flytta in till städerna och försörja sig på kontorsarbeten. Men då försvann också självförsörjningen av matvaror. I och med att generationerna avlöste varandra försvann kunskapen om hur maten producerades och istället föddes en ilska över priset. Vi ville betala mindre för maten. Vi tvingade bokstavligen fabrikerna att producera billigare mat för att inte behöva backa i inkomst. Och betydligt billigare än till exempel dyrt smör är margarin som består av härsken olja som tvättats för att bli av med dess äckliga lukt och sedan färgats gult och smaksatts med smörsmak. Hur konstigt det än låter. Vi konsumenter ställde kravet på billigare mat, och tillverkarna svarade.
Hur gör jag för att undvika E-nummer i maten jag köper? Att tyda de finstilta och plottriga bokstäverna bak på ett paket mat är inte det enklaste. Ofta är texten väldigt liten, präntad med vita bokstäver på en ljusgul bakgrund och den svenska texten kan vara mixad med den danska och norska. Tillverkarna har inte gjort det lätt för oss att tyda texten, och det är inte helt utan baktanke. Tills staten lyckats införa en lag på hur liten denna text faktiskt får vara, får vi helt enkelt ta med oss ett förstoringsglas till affären. För vad vi måste göra för att komma undan E-ämnena är förstås att läsa förpackningens innehållsförteckning. Ställ dig själv sedan de två frågorna:
1. "Vad hade jag använt om jag hade lagat den här maten?" (t.ex. vid färdigrätter, bröd eller bakverk) - stämmer det med innehållsförteckningen?
och
2. "Vet jag vad alla ingredienserna är?" - Låter Polyvinylpyrrolidon lite konstigt, ja, då kan du anta att det är det också.
Det finns även praktiska symboler för att vägleda dig. De här två är de vanligaste i svenska butiker för att se om en vara är ekologisk. Båda symbolerna visar att varan följer vissa regler när det gäller odling, besprutning och djurhållning. Vill man veta de exakta reglerna som gäller har båda märkena en varsin hemsida man kan klicka sig runt på.
Finns det något positivt med tillsatser? Givetvis är inte detta med tillsatser svart på vitt. Ta det hårt debatterade exemplet med nitrit i skinka. Nitritet tillsätts i skinka för att stoppa bakterien Clostridium Botulinum som är dödlig. Dessutom får köttet en rosa och fin färg, istället för att bli tråkigt grå. En del tycker att detta är bra och att vi ska fortsätta med nitrit eftersom vi har gjort så i många år. Andra pekar på de tusentals tjocktarmscancerfall som relateras till denna tillsats och att det är att välja mellan pest eller kolera. Eller ja, döden eller döden. Fast det finns sätt att undkomma denna bakterie utan nitrit menar vissa källor. Att salta skinkan väl och hålla den ordentligt kyld från slakt till tallrik till exempel. Andra menar att detta inte räcker.
Vad som kan vara värt att komma ihåg är i alla fall att en del tillsatser har en förklaring, men ingen är ett måste att stoppa i sig.
Kan man vara allergisk mot tillsatser? Absolut kan man vara det. Dock är det inte vidare vanligt. Hittills är det väldigt få personer som diagnostiserats med allergi mot tillsatser i mat. Däremot är det betydligt fler som redan är allergiska mot annan mat som sedan också reagerar på tillsatsämnen. Personer som har väldigt svåra allergier tenderar att också reagera på tillsatsämnen. De vanligaste tillsatserna som orsakar reaktioner är enligt Livsmedelsverket:
• Bensoesyra (E 210)
• Sulfiter
• Azofärgämnen
• Antioxidationsmedel
Förmodligen kommer dock antalet tillsatsallergier att eskalera med åren då vi hela tiden exponerar oss för mängder av ämnen som inte är bra för kroppen i vår dagliga kost. Cirka hälften av alla de godkända tillsatserna vi har i Sverige har nämligen kända hälsorisker i form av astma, eksem, magproblem och hyperaktivitet hos barn, skriver Ivar Nilsson i sin research om E-nummer.
Varför bör vi undvika tillsatser? Du har förmodligen tänkt tanken redan. Du har köpt hem en fet påse godis och tryckt i dig med en halvliters Coca Cola - OCH DU DOG INTE! Vilket är alldeles korrekt. Givetvis skulle aldrig svenska myndigheter tillåta tillsatsämnen som folk åt och dog av. Men det betyder inte heller att de är ofarliga. De vanligaste argumenten för att hålla sig undan tillsatser i mat är:
”Vi vet inte vad tillsatserna kommer att göra med våra kroppar om några år.”
”Tillverkningen av alla tillsatser skapar kemiska restprodukter som förstör miljön.”
Men allvarligt talat. Även om detta är sant, och du har hört det så många gånger tidigare, så skulle du inte behöva gjort det. Det är väl självklart att man inte ska stoppa in saker i munnen som man inte vet vad de är! Det lärde mamma en redan som liten och är något man bör hålla fast vid hela livet. Ät mat, inte kemikalier. Det säger ju sig självt, eller hur?
Att alla E-nummer inte är bra vet vi redan idag. Frågan är bara exakt hur farliga de är. Kanske blir det så att vi om några år tittar tillbaka på dagens matvanor och skakar på huvudena. Kanske har vi inga huvuden kvar att skaka på längre.
I dagsläget är det sunt förnuft som får guida var och en av oss. För någon upplysning om ämnet verkar vi inte få. Varför ingår inte kunskap om tillsatser och E-nummer i hemkunskapsundervisningen eller kemin? Varför prioriterar vi inte livsnödvändiga kunskaper? När jag gick i skolan fick jag under dessa timmar istället lära mig att mangla och det periodiska systemet. Inget av detta har jag någonsin tillämpat efter min examen.
När ska människan egentligen förstå vad som är viktigast för oss idag, imorgon och i framtiden? Och kommer vi hinna att klura ut det i tid?
Källor:
http://www.aktavara.org
http://www.slv.se
Skolboken Levande Historia 8 av B. Arwén, H. Dahlberg, B. Henricsson, K. Hildingsson, L. Hildingsson.
Ivar Nilssons research om E-nummer http://www.aktavara.org/upl/files/7124.pdf
Boken Den föraktade falukorven av K. Ahlborg
Boken Äkta Vara av Mats-Eric Nilsson
Denna ska vara med på ett ställe.
Marielle Hagblad:
Och kanske ännu värre, hur kommer det sig att vi tillåter det?
Marielle Hagblad:
fråga är väldigt olika
kan vara väldigt olika
Marielle Hagblad:
Då är det lättare för tillverkaren att skriva ut ämnets E-nummer, i detta fall E 141, för det bryr vi oss inte om. Det är ju bara ett nummer som finns på alla varor, eller hur?
Haha. Klockrent!
Marielle Hagblad:
I och med att traktorn
Nu blir bondeflickan i mig upprörd . Traktorns introducering har väl inte nåt med saken att göra, eller hur tänker du här?
Marielle Hagblad:
är präntad med vita
jag tycker du kan stryka "är"
Marielle Hagblad:
Tills staten lyckats införa en lag på hur liten denna text faktiskt får vara, får vi helt enkelt ta med oss ett förstoringsglas till affären.
Marielle Hagblad:
och du har hört det så många gånger tidigare, så skulle du inte behöva gjort det. Det är väl självklart att man inte ska stoppa in saker i munnen som man inte vet vad de är! Det lärde mamma en redan som liten och är något man bör hålla fast vid hela livet. Ät mat, inte kemikalier.
Det här är kanske det bästa med hela texten, som jag tycker är väldigt bra
Marielle Hagblad:
det det sunda förnuftet
om du skrivet "sunt förnuft" istället slipper du två "det".
Marielle Hagblad:
Varför ingår inte kunskap om tillsatser och E-nummer i hemkunskapsundervisningen eller kemin?
Jävligt bra fråga!
Det enda problem som jag ser är att texten är väldigt lång, kanske avskräckande lång. vilket kan tappa läsare. Samtidigt skriver du väldigt bra och intressanta saker i princip hela tiden. Men kanske finns ändå en del som kan strykas för en mer lättillgänglig text?!
Extremt intressant ämne och (som vanligt) väldigt välskrivet! Jag kikar igenom lite noggrannare sen, men spontant känner jag att du måste få in lite källor, hänvisningar till vetenskapliga rapporter och/eller uttalande från forskare för att skapa lite mer tyngd i texten och visa att du inte plockar allt från luften.
Det finns en del som kan skalas bort, men jag tycker inte att den är överdrivet lång. Ska inte vara några större problem att tighta till den till en lagom längd.
Amy Karlsson:
Nu blir bondeflickan i mig upprörd . Traktorns introducering har väl inte nåt med saken att göra, eller hur tänker du här?
Jo absolut har den det! Vi kunde bruka större markytor. Då kunde en bonde äga mer mark för sig själv och mindre folk behövdes till jordbruket. Å vips bodde vi alla i stan.
André Vifot Haas:
källor, hänvisningar till vetenskapliga rapporter och/eller uttalande från forskare
Det fixar jag! Tänkte nämna dem som källor i slutet, men petar in dem i texten istället då
Marielle Hagblad:
Det fixar jag! Tänkte nämna dem som källor i slutet, men petar in dem i texten istället då
Bra. Det blir alltid bättre när man får in sånt löpande i texten. Hojta när du du fixat allt så plockar jag fram luppen!
Marielle Hagblad:
Då kunde en bonde äga mer mark för sig själv och mindre folk behövdes till jordbruket.
Jaha. Du tänker så. Men tja det var ju inte traktorn i sig som gjorde det. Snarare all sådan teknisk utveckling, typ skrödetröskor och sånt.
André Vifot Haas:
Det blir alltid bättre när man får in sånt löpande i texten. Hojta när du du fixat allt så plockar jag fram luppen!
Nu va!
Kommer med lite förslag på hur du kan korta ner och tighta till imorrn, men så länge:
Marielle Hagblad:
Å så lite:
Och så lite
Marielle Hagblad:
Hur kan då de stora fabrikerna, som varje dag jobbar med att framställa ett och samma livsmedel och därmed borde vara något utav experter på just de produkterna, misslyckas med något så enkelt som en fjuttig pannkakssmet?
som varje dag framställer
Marielle Hagblad:
Hur kommer det sig att de kan tycka att det är okej att förgifta vår mat med en rad olika kemikalier? Och kanske ännu värre, hur kommer det sig att vi tillåter det?
Hur kommer det sig att de tycker att det är okej...
Och kanske ännu värre: Hur kommer det sig att vi....
Marielle Hagblad:
tusentals armämnen som tillverkarna inte behöver specificera.
Menar du aromämnen? Annars får du nog förtydliga vad det är.
Marielle Hagblad:
Och kanske låter det här läskigt. Att tillverkarna har mage att ösa ner allt det här i maten de tillverkar. Men kanske värst av allt i detta, det är vårt fel att vi har dem.
Och kanske låter det här lite läskigt, att tillverkarna har mage att ösa ner allt det här i maten de tillverkar. Men kanske värst av allt i detta - det är vårt fel att vi har dem.
Marielle Hagblad:
Lyssnade tillverkarna på våra krav förra gången, så kan vi få dem att lyssna igen.
bort med kommat
Marielle Hagblad:
Går de att plocka bort helt å hållet, eller kommer vi måla in oss i ett nytt hörn då? Ungdomar. se guidar dig igenom E-nummerdjuneln i sökandet på en bättre värld.
helt och hållet
Ungdomar.se
nummerdjungeln
sökandet efter
Marielle Hagblad:
Svaret på denna fråga kan vara väldigt olika.
Svaret på denna fråga kan variera.
Marielle Hagblad:
Det ger tillverkaren ett val. Antingen skriver de ut ämnets riktiga namn, till exempel Klorofyllkopparkomplex. Men det tycker vi konsumenter låter läskigt. Vad är det för något liksom? Det har vi aldrig hört talas om? Då är det lättare för tillverkaren att skriva ut ämnets E-nummer, i detta fall E 141, för det bryr vi oss inte om. Det är ju bara ett nummer som finns på alla varor, eller hur? Att det är extraherat klorofyll med tillsatt koppar(?) ändras ju inte, men nu slipper vi i alla fall fundera över det när vi står i matburken och väljer den där burken med konserverade bönor som är 4 kronor billigare än den utan.
Det här stycket tycker jag du kan korta ner ganska rejält. Eller vad tror du?
Marielle Hagblad:
Varför finns det en massa E-nummer i maten i Svenska affärer?
svenska
Marielle Hagblad:
1. Vad hade jag använt om jag hade lagat den här maten? (T.ex. vid färdigrätter, bröd eller bakverk) Och stämmer det med innehållsförteckningen?
och
2. Vet jag vad alla ingredienserna är? Låter Polyvinylpyrrolidon lite konstigt, ja, då kan du anta att det är det också.
1. "Vad hade jag använt om jag hade lagat den här maten?" (t.ex. vid färdigrätter, bröd eller bakverk) - stämmer det med innehållsförteckningen?
2. "Vet jag vad alla ingredienserna är?" - Låter Polyvinylpyrrolidon lite konstigt, ja, då kan du anta att det är det också.
Marielle Hagblad:
De här två är de vanligaste i Svenska butiker för att se om en vara är ekologisk
svenska
Marielle Hagblad:
”Vi vet inte vad tillsatserna kommer att göra med våra kroppar om några år”
”Tillverkningen av alla tillsatser skapar kemiska restprodukter som förstör miljön”
Bort med kursiveringen
Marielle Hagblad:
Kanske blir det så att vi om några år tittar tillbaka på dagens matvanor och skakar på huvudena. Kanske har vi inga huvuden kvar att skaka på längre.
BRILJANT!
Skitbra Marielle!
Lite småsaker bara:
Marielle Hagblad:
• 3 dl Mjöl
• 3 Ägg
• 6 dl Mjölk
• 1 tsk salt
Marielle Hagblad:
… även kallade E 341, E 450 och E 202.
ingredienserna med gemen begynnelsebokstav
Sen tror jag det blir bättre om du skriver "även kallade..." inom parentes.
Marielle Hagblad:
Och kanske låter det här lite läskigt, att tillverkarna har mage att ösa ner allt det här i maten de tillverkar.
upprepning av "det här"
Marielle Hagblad:
fundera över det när vi står i matburken och väljer den där burken med konserverade bönor som är 4 kronor billigare än den utan.
matbutiken. Sen framgår det inte riktigt vad som menas med "den utan". Den utan vad? Tillsatser?
Marielle Hagblad:
försörja sig med kontorsarbeten.
försörja sig på
Marielle Hagblad:
estår av härsken olja som sedan tvättats för att bli av med dess äckliga lukt och sedan färgats gult och smaksatts med smörsmak
Består av härsken olja som tvättats för att....
Marielle Hagblad:
Förmodligen kommer det dock att eskalera med åren med allergier mot tillsatser då vi hela tiden exponerar oss för
Förmodligen kommer dock antalet tillsatsallergier att eskalera med åren då vi ...
Marielle Hagblad:
magproblem och hyperaktivitet hos barn skriver Ivar Nilsson i sin research om E-nummer.
komma efter "barn"
Marielle Hagblad:
Coca Cola, OCH DU DOG INTE!
Coca Cola - OCH DU DOG INTE!
Marielle Hagblad:
”Vi vet inte vad tillsatserna kommer att göra med våra kroppar om några år”
avsluta med punkt. Likadant i meningen efter.
Marielle Hagblad:
Att alla E-nummer inte är bra vet vi redan idag. Fråga är bara exakt hur farliga de är. Kanske blir det så att vi om några år tittar tillbaka på dagens matvanor och skakar på huvudena. Kanske har vi inga huvuden kvar att skaka på längre.
Det här stycket är fantastiskt och bör, i något modiferad form, ligga som grund för ingressen!
Åh jättebra text. Hittar som vanligt inget att anmärka på. Flyttar eventuellt ut till stuga i skogen och odlar all min mat själv snarast.
så. viktigt. bra.
André Vifot Haas:
matbutiken. Sen framgår det inte riktigt vad som menas med "den utan". Den utan vad? Tillsatser?
Hela stycket handlar ju om Klorofyllkopparkomplex? Läs igen?
André Vifot Haas:
Det här stycket är fantastiskt och bör, i något modiferad form, ligga som grund för ingressen!
Ska jag repetera det eller flytta det från slutet?
Marielle Hagblad:
Hela stycket handlar ju om Klorofyllkopparkomplex? Läs igen?
Fast som det är nu finns det ingen syftning på "utan". Antingen får du skriva "den utan tillsatser", eller så får du sätta punkt efter "billigare".
Marielle Hagblad:
Att det är extraherat klorofyll med tillsatt koppar(?) ändras ju inte, men nu slipper vi i alla fall fundera över det när vi står i matburken och väljer den där burken med konserverade bönor som är 4 kronor billigare än den utan.
Marielle Hagblad:
Ska jag repetera det eller flytta det från slutet?
Repetera. Men gör lite snärtigare och skriv till typ "Ungdomar.se har dykt ner bland tillsatserna blahblaha....". Du fattar!
Byter ut stycket med de farliga E-nummerna mot dessa tre bilder. Duger?