Jag är orolig. Jag vet inte vad jag ska välja, jag har tre linjer som jag vill gå. Jag mår dåligt så fort jag tänker på gymnasiet. Först och främst för att jag har svårt att skaffa nya vänner och jag känner inte en enda själ som vill gå samma linjer som mig. Hur skaffar jag vänner där egentligen? Jag har gått från att alltid ha vänner som har följt med mig genom hela skolan. Det har inte varit något problem med det, men dom senaste åren så har jag inte skaffat några nya vänner för att jag är så blyg och konstig. Hur gör man?
Bryt mönstret.
Jag började ensam på ett annat gymnasium och se på mig nu.
Jag lever.
Jag hade liknande problem i högstadiet, samt att jag var rädd att jag inte skulle få nya vänner på gymnasiet. Dock tycker jag att det har varit mycket lättare att lära känna nya människor på gymnasiet.
Det jag kan säga är, att om du är öppen för att träffa nya människor i gymnasiet, samt engagerad i detta kommer det nog lösa sig.
Jag gjorde misstaget, att gå in så mycket i att jag inte kände några, att jag var blyg osv. Det gjorde så att jag helt missade att jag hur lätt som helst, kunnat få kompisar på mitt gamla gymnasium. Nu tycker jag att jag borde varit mer öppen och inte så sluten.
Hoppas du får ut något av vad jag skrev:)
limpos97:
Jag är orolig. Jag vet inte vad jag ska välja, jag har tre linjer som jag vill gå.
Var inte orolig, det kommer förmodligen blir toppen! Jag har aldrig haft så trevligt i mitt liv som under gymnasietiden (och går fortfarande på gymnasiet). Vilka linjer har du funderat på? I vilken region söker du gymnasium?
limpos97:
Först och främst för att jag har svårt att skaffa nya vänner och jag känner inte en enda själ som vill gå samma linjer som mig. Hur skaffar jag vänner där egentligen?
På gymnasiet är generellt sätt folk oerhört mycket mognare och skönare. På min skola så hänger nästan alla tillsammans i någon större grupp utifrån klass och intressen. Om du skiter i att du känner dig blyg och snackar med personer i början så kommer du nog få många fina vänner som du kommer ha kvar länge! Förmodligen är folk schyssta nog att dra in dig i något skönt gäng även om du tvekar lite. Det ska du inte heller oroa dig så mycket över tror jag, längta istället och peppa. Jag kan förstås inte lova att allt blir som jag säger, men det är inte ovanligt. Sedan skiljer det sig ju ibland från skola till skola såklart.
Jag tror du ska se gymnasiet som en fin möjlighet till en nystart då man ofta hamnar med helt nya personer. Ingen vet något om en och man kan ta precis vilken roll man vill. Jag förstår om du känner dig nervös och inte är van vid att lära känna nya människor, men se det som en möjlighet att göra just det. Jag tror du ska försöka välja ett program och en skola du gillar framför vad kompisarna väljer, det brukar lösa sig ändå som sagt.
🙂
limpos97:
Först och främst för att jag har svårt att skaffa nya vänner och jag känner inte en enda själ som vill gå samma linjer som mig. Hur skaffar jag vänner där egentligen?
Jag var ensam från min skola när jag började gymnasiet, och det är jag glad för. Hade jag haft en vän med mig hade jag antagligen umgåtts med henne eftersom jag, precis som du, har svårt att öppna mig och träffa nya människor.
Nu hade man liksom inte mycket till val, och jag blev en i gänget nästan på en gång.
Och precis som skatemaniac säger så är de flesta på gymnasiet mycket mognare, och det är ovanligt att någon lämnas utanför.
Tycker alltså absolut inte att du ska oroa dig för den sakens skull. Se istället till att hitta ett program du tycker om och vill gå, så tror jag resten löser sig!
