Snart är det dags för Sveriges alla niondeklassare att ta ett svårt beslut. Många känner sig spända och ängsliga över gymnasievalet, och den stora valfriheten kan lätt uppfattas som ett stressmoment. Men hur viktigt är egentligen valet? Och vad bör man tänka på? Ungdomar.se reder ut dina frågetecken och gör förhoppningsvis valet lite enklare!
Vad är skillnaden mellan högstadiet och gymnasiet?
I gymnasiet kallar man ämnena för kurser – 100 poäng (två terminer) samt 50 poäng (en termin). Till skillnad från grundskolan, där ett ämne avslutas efter grundskolestadiet, så innebär kursläsandet på gymnasiet att du kommer att bli betygsatt på ett ämne efter bara någon termin eller två. Det betyder att du måste lyssna och vara aktiv på lektionerna redan från början, eftersom du inte kommer att ha en längre tid på dig att visa vad du går för. Läser du exempelvis en femtiopoängskurs, kommer det att bli svårt att få bra betyg på detta ämne om du hamnat på efterkälken.
Hur mycket ansvar måste jag ta på gymnasiet?
Självfallet ökar ditt ansvarstagande med tanke på att gymnasiet är frivilligt. Endast du själv är ansvarig för dina gymnasiestudier – ingen annan. Detta kan låta skrämmande, men du lär dig att komma in i gymnasieplugget så småningom. Även proffsen har varit nybörjare!
Hur vet jag vilket program som är bäst för mig?
Det viktiga är att du väljer vad du gillar och endast lyssnar på dig själv och inte din omgivning. Det är lätt att göra vad föräldrarna eller vännerna vill, men följer man dem är risken stor att man hoppar av. Välj istället något du tycker är roligt. Då blir det lättare att klara av de andra ämnena.
Stor eller liten gymnasieskola?
Fördelen med en större gymnasieskola är att du lär känna flera ”sorters” elever från olika program. Du stöter ständigt på nya människor och får fler kontakter. Dessutom finns det ofta fler kurser att välja mellan, utöver programmet, och alla får sitt egna specifika schema att gå efter. Nackdelen med en sådan skola är dock att du inte kommer så nära de andra i klasserna, utan kanske känner dig som en i mängden. Detta är dock väldigt individuellt. Fördelen med en mindre gymnasieskola är att du inte bara kommer eleverna närmare utan också lärarna, vilket gör det lättare att få individuell hjälp. Man får en ”alla känner alla”-känsla vilket för många kan kännas tryggt.
Hur gör jag för att ta reda på mer om gymnasieskolorna?
Besök de gymnasieskolor du är intresserad av. På så sätt får du en mer vardaglig inblick i hur det är att gå där som elev. Kan du inte av någon anledning besöka din ”drömskola”, ta då tillfället i akt på gymnasiemässor där de flesta skolor finns samlade. Prata även med din studie- och yrkesvägledare på din högstadieskola.
Glöm inte att utnyttja internet till att söka information om skolor!
http://www.gymnasium.se – här kan du hitta massor med information om olika gymnasieskolor.
http://www.gymnasieguiden.se – här finner du information om gymnasieskolor och program i hela Sverige.
http://www.skolverket.se – här kan du läsa om grundskoleutbildningen, gymnasieutbildningen, fristående gymnasier, kurser mm.
http://www.syoguiden.com – här finner du information om utbildning och arbete i Sverige och utomlands.
Vad är studie- och yrkesvägledarens uppgift?
Studie- och yrkesvägledaren informerar dig om vad du kan göra efter gymnasiet, hur du söker utbildningar och hur du hittar den rätta utbildningen som just du är intresserad av. Du får även hjälp med att stärka din självkänsla, vilket kan vara en bra möjlighet för elever som av olika skäl har studiesvårigheter. Det finns många vägar att gå och det är inte konstigt att man känner sig vilsen. Genom samtal med studie- och yrkesvägledaren får du hjälp i rätt riktning.
Vad händer om jag inte kommer in på gymnasiet?
Om betygen inte skulle räcka för att komma in på programmet är det absolut inte kört. På många gymnasieprogram finns det speciella platser för elever som har höga poäng men är underkända på ett av kärnämnena. Platserna är dock få. Det finns även möjlighet att läsa upp icke-godkända grundskolebetyg på Introduktionsprogrammet (IM). Där får du personlig hjälp i mindre grupper av välutbildad personal. Denna möjlighet finns för alla!
Hur gör jag för att ”komma in” i en ny klass?
Att komma in i en klass kan kännas svårt och jobbigt, speciellt om man inte känner någon i den nya klassen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla andra förmodligen är minst lika spända och nervösa som du. Ett tips är att börja i klassen som en trevlig och positiv person; då kommer du antagligen att bli bemött likadant. Hälsa på alla, försök lära dig allas namn, le mycket – ge ett gott första intryck! Det kan ta ett tag att ”komma in” i klassen, men det är det värt med tanke på hur många nya vänner du får. Gå därför in med en öppen inställning!
Vad händer om jag vantrivs på mitt program?
Om du känner att du valt fel gymnasieprogram brukar det utan problem gå att byta. Det är fullt möjligt att byta program efter bara några veckor. Du kan även välja att gå kvar på ditt nuvarande program under första året, och sedan byta till kommande val. Ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare på din skola så ska det nog gå att ordnas. Men kom ihåg att vilket program du än väljer avgör det inte resten av ditt liv.
Om jag hade haft den här texten i nian hade mitt val varit mindre ångestfyllt. Och så hade jag blivit teaterelev. Bra text!
Caroline Maghi:
Det finns även möjlighet att läsa upp icke-godkända grundskolebetyg på Introduktionsprogrammet (IM).
Finns det här överallt i landet? Jag tror inte att min stad hade något sånt här, eller så var jag bara omedveten om det.
Massa bra information här! Men jag förstår inte riktigt vem det är som svarar på frågorna, är det du eller är det här nån slags intervju? Tycker det borde framkomma tydligare ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Caroline Maghi:
http://www.gyantagning.se – här gör du din ansökan till gymnasiet.
Det här gäller endast Stockholms län och Håbo.
Amy Karlsson:
Men jag förstår inte riktigt vem det är som svarar på frågorna, är det du eller är det här nån slags intervju?
Hmm ja, det är jag.. Men hur ska jag få det att framgå tydligare?
Jessica Ly:
Det här gäller endast Stockholms län och Håbo.
Åh nej, det har du rätt i. ![[blush]](/img/smilies/blush.gif)
Hittade lite andra sidor:
www.gymnasieguiden.se
Information om gymnasieskolor och program i hela Sverige.
www.syoguiden.com
En övergripande sajt om utbildning och arbete i Sverige och utomlands.
www.skolverket.se
Skolornas myndighet. Här kan du läsa om grundskoleutbildningen, gymnasieutbildningen,
fristående gymnasier, kurser mm.
Jessica Ly:
Finns det här överallt i landet? Jag tror inte att min stad hade något sånt här, eller så var jag bara omedveten om det.
"Introduktionsprogrammen finns i alla kommuner i Sverige".
http://gymnasiet.uddevalla.se/program/margretegarde/introduktionsprogrammet.4.69...
Caroline Maghi:
Hmm ja, det är jag.. Men hur ska jag få det att framgå tydligare?
Kanske skriva nåt i stil med att du/ungdomar.se har gått till botten med att reda ut frågetecken och göra valet enklare. Bara nån liten rad mellan ingressen och första frågan borde funka.
Amy Karlsson:
Kanske skriva nåt i stil med att du/ungdomar.se har gått till botten med att reda ut frågetecken och göra valet enklare. Bara nån liten rad mellan ingressen och första frågan borde funka.
Okej! Har ändrat lite i texten nu. Något som kan bli bättre?
Caroline Maghi:
Har ändrat lite i texten nu.
Superbra!
Caroline Maghi:
Gymnasievalet – ett val som för många väcker oro och funderingar
Det behövs en lite mer förklarande rubrik, typ "Ungdomar.se:s guide till gymnasievalet".
Caroline Maghi:
Det finns många namn på fjärilar i magen. Snart är det dags för Sveriges alla niondeklassare att ta ett svårt beslut. Ungdomar känner sig allt mer spända och ängsliga, och för många är valfriheten ett stressmoment. Det finns så oerhört många val att göra. Men hur viktigt är egentligen valet? Och vad bör man tänka på?
Det är inte lätt att hitta rätt i gymnasiedjungeln, men lugn! Ungdomar.se har gått till botten med att reda ut frågetecken och göra valet enklare.
Föreslår att ingressen kortas ner och görs lite stunsigare. Förslag:
Snart är det dags för Sveriges alla niondeklassare att ta ett svårt beslut. Många känner sig spända och ängsliga över gymnasievalet, och den stora valfriheten kan lätt uppfattas som ett stressmoment. Men hur viktigt är egentligen valet? Och vad bör man tänka på? Ungdomar.se reder ut dina frågetecken och gör förhoppningsvis valet lite enklare!
Caroline Maghi:
Att hoppa av sitt valda program är absolut ingen katastrof. Faktum är att det faktiskt är väldigt vanligt att elever väljer att byta program efter bara några veckor. Du kan även välja att gå kvar på ditt nuvarande program under första året, och sedan byta till kommande val
Jag förstår precis hur du menar, men tycker ändå att stycket är lite motsägelsefullt. Eftersom det handlar om att gymnasievalet inte avgör resten av livet borde väl sensmoralen vara att man INTE behöver hoppa av eller byta program? För man klarar sig ju bra ändå. Kanske bör du byta namn på det här stycket till "Vad händer om jag vantrivs på mitt program?" och förklara hur man går till väga för att byta?
Caroline Maghi:
så småningom - även proffsen har varit nybörjare!
Byt ut tankstrecket mot punkt
Caroline Maghi:
Det är lätt att göra vad föräldrarna eller vännerna vill, men följer man dem är risken stor att man hoppar av.
Samtidigt skriver du i stycket om hur avgörande valet är att det inte är någon fara att hoppa av ...
Caroline Maghi:
tt tips är att börja i klassen som en trevlig och positiv person;
Det här är nog lättare sagt än gjort. Kanske vore det på sin plats med en liten förklaring om hur man kan göra?
Caroline Maghi:
00 p (två terminer) samt 50 p (en termin)
poäng
Caroline Maghi:
vad man kan göra eftergymnasiet,
efter gymnasiet
I vissa stycken talar du direkt till läsaren genom att skriva "du" och "ditt" - i andra talar du generellt genom att skriva "man". Jag tycker du ska vara konsekvent och tala direkt till läsaren, det blir alltid bäst!
I övrigt är det en grymt bra och välskriven guide! Väldigt lättbegriplig och informativ - precis såna här texter som behövs på sajten! ![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
Jag tror texten skulle bli ännu bättre om du avslutar med stycket om hur avgörande gymnasievalet är (med en del omskrivningar, se ovan). Då blir det en mer lugnande och positiv klang som avslutar och det blir mycket tydligare att valet inte är en så big deal. Vad tror du om det?
André Vifot Haas:
Vad tror du om det?
Det blir awesome! ![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
Fast kanske borde skriva något mer "lugnande" som avslut. Vet dock inte riktigt vad..
Sen kom jag på att gymnasievalet ändå är lite viktigt om man tänker sig att man vill studera vidare och så. Men det blir att jag säger emot mig själv igen.
Tänkte skriva typ såhär:
Hur avgörande är gymnasievalet?
Gymnasievalet är viktigt på det sättet att du bör veta om du ska läsa vidare eller börja arbeta direkt efter gymnasiet. Om du vill läsa vidare på högskola eller universitet är det bra att se till så att de utbildningar du finner intresse för har liknande behörigheter som gymnasieutbildningen du väljer. Om du istället planerar att börja arbeta direkt är det bra att se hur arbetsmarknaden ser ut inom de kommande åren.
Är den här redo för att publiceras på fredag tror du?
André Vifot Haas:
Är den här redo för att publiceras på fredag tror du?
Öhm ja, om du tycker det ser bra ut nu så ![[bigsmile]](/img/smilies/bigsmile.gif)
Caroline Maghi:
Öhm ja, om du tycker det ser bra ut nu så
Ehm. Det borde jag kanske kika på först ...
Caroline Maghi:
eleverna närmare, utan också lärarna, vilket gör det
bort med första kommat
Caroline Maghi:
en mer vardaglig inblick på hur det ä
i hur det är
Caroline Maghi:
vad du kan göra eftergymnasiet,
efter gymnasiet
Caroline Maghi:
Det kan ta ett tag att ”komma in” i klassen, men det är det värt, med tanke på hur många nya vänner du får.
bort med andra kommat
Nu ser det strålande ut, Caroline! Bra jobbat!
