Tänk dig att du och några vänner sitter och vid ett bord och äter lunch. Du och de flesta vid bordet börjar känna sig klara och reser sig upp, men en person sitter fortfarande kvar och äter. Hade du stannat eller lämnat personen själv vid bordet, utan tid eller annat ärende som anledning?
Det beror väl på lite olika faktorer...
- hur väl känner ni varandra?
- har ni gått ut för att äta lunch ihop?
Om ni känner varandra väl och gått ut för att äta tillsammans så bör väl alla lämna bordet samtidigt. Annars är det väl inget bindande krav på att alla måste sitta kvar tills den sista ätit färdigt. Men som sagt, det har väl mycket med att göra hur nära vänner eller flyktiga vänner ni är.
Jag är den personen
sgt.sunshine:
Jag är den personen
Jag också.
Jag tycker att man iaf kan fråga om det är ok att man går, annars är det mest respektfulla att sitta kvar och vänta på att personen ätit klart.
Självklart hade jag suttit kvar.
Allt annat än att sitta kvar e lite halvt koko
Jag väntar alltid på mina vänner om jag inte behöver passa någon tid. Om jag av någon anledning inte orkar sitta kvar så frågar jag om det är okej att lämna bordet.
Stannat såklart, ingen ska behöva sitta själv om den inte vill
Cyendres:
Tänk dig att du och några vänner sitter och vid ett bord och äter lunch. Du och de flesta vid bordet börjar känna sig klara och reser sig upp, men en person sitter fortfarande kvar och äter. Hade du stannat eller lämnat personen själv vid bordet, utan tid eller annat ärende som anledning?
Hade jag gått ut med mina kompisar och en fortfarande äter ja då hade jag väntat. Jag hade även väntat om jag inte känner personen så väl. Hade jag haft en tid att passa som är nära tiden efter lunch då hade jag bett om ursäkt men jag måste gå, annars hade jag stannat kvar om jag inte hade bråttom.
Man sitter alltid kvar och kollar på de som har rest sig med en sån blick att de skäms från botten av deras hjärta så att de sätter sig igen.
hade nog suttit kvar o somnat
Det tillhör allmänt vett o etikett att man sitter kvar tills alla ätit klart. Dessutom tillhör det också att man jämkar hastigheten på ätandet så att alla blir klara ungefär samtidigt eller redo för att ta lite mera. Övriga sitter då förstås kvar tills de ätit färdigt igen. Det anstår också värden, om det finns en sådan, att inte äta färdigt förrän den långsammaste gästen gjort det.
Vid mindre seriösa tillfällen, som vanlig lunchmåltid, anses det oftast helt ok att någon avviker före, för att hinna uträtta något på lunchen, men huvudregeln gäller alltid ändå.
Vid festmåltider, speciellt långdragna sådana, lämnar aldrig någon av gästerna bordet förrän värdinnan utlyst kortare paus, t ex före efterrätten eller före kaffet och avec'en. Talare får då en chans att ögna igenom sitt manus och rökslavarna hinner dra ett snabbt bloss och andra ev lätta på trycket.
Jao, bara gitta o säch Ello brebre choo