Hej. Det blev rätt långt. Vet inte om detta alls är vad som efterfråga, men äh.
Mat-människa-miljö
När min mormor växte upp på 1920-30-talet hade hennes familj en hushållsgris. Det hade de flesta familjer vid den här tiden. Denna hushållsgris levde ett väldigt lyxigt grisliv jämfört med dagens grisar, trots att vi människor generellt har det bättre ställt nu än vad vi hade för 80 år sedan. Hushållsgrisen fick äta sådant som blev över, potatisskal och torra brödkanter till exempel. Jättegott och bra för grisen. Och dessutom miljövänligt. Ekologiskt, närodlat, kravmärkt... Nu finns det många begrepp som egentligen bara beskriver något vi haft, men gett upp. Mormors familj bakade allt bröd själva, odlade potatis och grönsaker, köpte mjölk från mjölkbilen och ägg från sina egna höns, precis som de flesta andra familjer gjorde. Hushållsgrisen slaktades till jul på ett humant vis och så mycket som möjligt togs tillvara på denne gris. Kött betraktades som en lyxvara, något som åts två gånger per vecka ungefär. Alla hade sitt eget lilla kretslopp skulle det kunna beskrivas som. Allting togs tillvara, mormor hade inte ens en soptunna. För vad skulle slängas i den? Mjölkpaket? Nej, den kom i glasflaskor som återanvändes. Äggkartonger? Nej, äggen plockades direkt från redet hönan värpt i. Det behövdes knappt några förpackningar eftersom den största delen av maten producerade man själv och det man inte själv producerade var producerat ett par hus bort.
Nu är det så lätt att gå in i en mataffär och köpa precis den mat vi vill ha utan att behöva fundera över var den kommer ifrån eller hur den har framställts. Vi behöver inte heller fundera över om maten kommer räcka eller vad vi ska odla för att kunna ha mat hela vintern. Vi lever utan begränsningar när det gäller mat. En del livsmedel är billigare nu än vad de var för 20 år sedan enligt Råd&Rön. Kött är ett av dessa, som på grund av ökad konkurrens och import kostar mindre idag än vad det gjorde för 20 år sedan. Detta har resulterat i att vi svenskar äter 40% mer kött idag än för 20 år sedan.
Hushållsgrisen då? Och hönorna? Och det hembakade brödet? Det försvann någonstans på vägen när matproduktion blev industrialiserad och efterfrågan på billigare livsmedel ökade. Vi blev fler och fler människor i Sverige. Det behövdes mer mat, vilket resulterade i konstgödning och kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Mer skörd på samma yta alltså. Jättebra, eller hur? Nja, det kostar, precis som det mesta här i världen. Jorden armas ut och mikroorganismerna i jorden dör.
Men hur producerar man billigare kyckling då? Och hur får man fram superbilliga kotletter? Ja, det är samma princip som används här. Mer skörd på mindre yta. Fler djur på samma yta och mer kött på varje djur. Hård avel vilket resulterat i kor som inte kan föda kalvar naturlig väg på grund av gigantisk kroppsmassa och kycklingar som växer så snabbt att benen bryts för kroppen inte klarar av att hålla upp dem. Hållbart system? Nej, köttproduktion påverkar både miljö och människa. Att låta spannmål gå omvägen via djurens magar resulterar i att maten inte räcker till lika många som den hade gjort om vi använt spannmålet från början. Idag slänger vi potatisskalen och låter 50% av Sveriges odlingsmark gå till att odla djurfoder, enligt Naturskyddsföreningen. Relationen mellan maten och människan har försvunnit. Nu är mat bara något vi köper när vi är inne på ICA en snabb sväng. Kött är mat i ett tråg, inte en del av en ko från Brasilien. Kött är inte längre en ge-och-få-relation mellan människa och djur. Mormors familj månade mycket om grisen och gav den ett kärleksfullt och bra liv – för att den sedan skulle ge familjen mat.
Om vi vill att våra barnbarnsbarn skall kunna äta sig mätta och belåtna måste vi börja producera hållbar mat. Hållbar matproduktion innebär att vi producerar maten på ett sätt som gör att kommande generationer också kan äta. Idag är vi väldigt långt från en sådan produktion.
För att det ska bli möjligt att producera hållbar mat måste vi minska på andelen odlingsmark som går till djurfoder och själva äta maten direkt. I praktiken innebär detta att köttkonsumtionen måste minska betydligt för att det ska fungera, menar Svensk mat- och miljöinformation.
”Det var bättre förr” har min mormor alltid sagt och jag har aldrig trott henne. Men det är tack vare mormors familj, och alla andra familjer som producerade hållbar mat som jag kan äta mig mätt idag.
Detta kan du göra för att äta smartare:
- Välja ekologiskt och närproducerat i så hög utsträckning det går.
- Skära ner köttkonsumtionen. Köttfri måndag, kanske? (Länk till Lindas text på något sätt?)
- Äta mat efter säsong. Äpple på hösten, tomater på sommaren.
Källor:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Broschyrer/broschyr...
http://www.smmi.nu/about.php
http://www.radron.se/Artiklar/Dyr-maten-myt/
Det är precis (bland annat) sånt här som efterfrågas. Intressant, personligt och lätt att ta till sig. Kanske bör du dock fokusera lite mer på vad individen (ungdomar) kan göra för att bidra. Du skriver visserligen "Att välja ekologiskt är ett steg på vägen mot en hållbar matproduktion." men kanske kan du utveckla det lite mer och berätta hur man hittar ekologiska varor i butiken, vad man ska leta efter osv. Det blir nämligen lätt lite överväldigande när nästa mening är: "För att det ska bli möjligt att producera hållbar mat måste vi minska på andelen odlingsmark som går till djurfoder och själva äta maten direkt" då det inte är något som ungdomar kan göra direkt. Är du med?
I ett sammanhang med andra texter om hur man lever mer hållbart, hur varje liten sak och val man gör kan göra skillnad osv, som det är tänkt att vara på Hållbarhetswebben, så kommer den här passa in hur bra som helst! Grymt bra, Ida!
Jag gillar hur personlig den här texten är, hur du refererar till din mormor och därigenom skapar en känsla av frustration över dagens samhälle.
André Vifot Haas:
Är du med?
Japp! ska pilla lite med det!
Öh. Nu sitter den lilla listan lite konstigt ser jag. Den kanske bör vara sist.
Ida Nielsen:
André Vifot Haas: Är du med?
Japp! ska pilla lite med det!
Hur står det till här då?
André Vifot Haas:
Hur står det till här då?
Vi sätter listan sist. Japp. Jag funderar på en liten text om att suga ur sig den sista näringen ur maten man släpat hem och undvika att slänga den. Hiss/diss/triss?
Ida Nielsen:
Jag funderar på en liten text om att suga ur sig den sista näringen ur maten man släpat hem och undvika att slänga den
Linda Eriksson:
slänga de
Haha, "gammelfarfar i Sandviken".
Uppe!
Tråden låst