Hej
Jag har alltid varit väldigt tyst och blyg och ensam under hela min uppväxt. Har aldrig haft en bror eller syster. Så under hela min skolgång samt gymnasiet så var jag praktiskt taget en ensamvarg. Och nu när man är 21 så känns det aldrig som man riktigt har fått leva ut sin tonårsperiod. Och eftersom jag oftast är ensam och sitter framför datorn så har detta lett till att jag har börjat isolera mig. Tillochmed att gå till affären har blivit en utmaning för mig. Får svårt att andas och är stel bland folk. Och detta har i sin tur lett till att jag har börjat att söka uppmärksamhet på alla möjliga vis jag kan komma på. Mest på nätet då. Jag sitter och provocerar folk och skriver helt idiotiska inlägg bara för att jag vill synas och höras helt enkelt. Brukar gapa åt folk också när jag går på stan eller låtsas som att jag är en kossa och muar åt folk. Helt random alltså. Och sedan när jag är hemma och känner för att sjunga eller spela gitarr så har jag oftast mitt fönster öppet så att jag vill att grannar eller folk som går förbi skall få höra det. Detta har bara gått för långt. Vet inte om detta är normalt längre. Känns som hela min verklighet håller på att falla sönder och att jag har börjat att skapa mig en egen värld för mig själv. Hur skall jag få hjälp att sluta med detta patetiska beteende?
guitaristheshit:
nder hela min skolgång samt gymnasiet så var jag praktiskt taget en ensamvarg. Och nu när man är 21 så känns det aldrig som man riktigt har fått leva ut sin tonårsperiod
känner igen detta
är dock inte lika twisted i övrigt
vet tyvärr ingen lösning
så är det nog för de flesta av oss på um..
Tickstart:
så är det nog för de flesta av oss på um..
guitaristheshit:
Och sedan när jag är hemma och känner för att sjunga eller spela gitarr så har jag oftast mitt fönster öppet så att jag vill att grannar eller folk som går förbi skall få höra det.
Fast detta låter tämligen normalt, själv brukar jag lyssna extrahögt i lurarna på något jag tror den bredvid kommer tycka om (trots att det är en helt okänd person) för att den ska märka mig Å andra sidan är väl inte mitt beteende så normalt stundvis heller...
Har du vänner?
Tycker det låter som att det gått lite långt, pratat med någon utbildad om det?
Sök dig till aktiviteter som leder till kommunikation med andra människor.
Ditt mål ska inte vara "att må bra" ditt mål ska vara "att få ett socialt liv".
Finns det någon social krets där du känner dig bekväm? Familj? Släktingar? Något ämne du gillar så mycket att du slipper bli nervös? Börja där och bygg vidare bit för bit...
Kanske kan vara till hjälp att prata med någon professionell, I dunno.