carpediems:

Nej jag vet, men jag känner att det är det lättaste sättet för mig :/

ah, tro mig, det är inte värt det

DO IT THA HARD WEI

carpediems:

Och jag tvingar mig själv att inte äta för jag vill gå ner mer i vikt, men det är jättesvårt

Det låter som en ätstörning och jag tycker du ska söka hjälp så fort så möjligt.
Lycka till

Ja, det är ätstörningar. Du måste be om hjälp nu innan det går för långt ♥

Vet inte riktigt hur man hittar hjälp, men prata med någon i familjen ♥

Har ungefär samma problem är dock 2 år yngre än dig. Brukar inte äta ngt på en dag och sen väga mig och se hur mkt jag gått ner och sen så äter jag inte dagen efter heller för att se hur mkt jag gått ner då . Det går i en ond cirkel. Jag tycker att du ska be om hjälp innan det går för långt,det har jag gjort. Snacka med ngn som du litar på !

har också haft det så. det är ätstörning. det finns många som har ätstörningar men det är farligt.

Fan vad fixerat det är att "ha ätstörningar eller inte."

Säger som de andra sök hjälp innan det bliv värre ju tidigare du tar tag i det desto bättre denna livsstilen ett
Helvete och det e verklgen inte
Värt det!!

Du ska verkligen få till BUP eller försöka prata med någon, innan det spårar ur helt.

Jag har lidit av ätstörningar sen jag var 13 och är nu 19.
Jag hatar fortafarande min kropp och hatar speglar där jag kan se hur jag ser.
Maten är min värsta fiende och min bästa vän.
Samtidigt som jag är rädd för maten är det vad som håller mig vid liv och det var maten som fick mig att kunna leva igen. Vägen till att kunna äta normalt igen är lång och jobbig men du vill inte sluta som mig (på ett sjukhus i 4 år, 27 kg lätt utan att kunna gå.)

Tro mig, du borde tala med sjuksyrran.