jag kan säga såhär, du är inte ensam om att vara ensam. om du förstår vad jag menar?

jag känner precis likadant. jag har alltid känt att ingen har varit intresserad av att lära känna mig, det är aldrig någon som tar initiativ att prata med MIG. men samtidigt har inte jag några problem att prata med nytt folk och vara social. så eftersom jag alltid måste ta initiativ blir man ju trött efter ett tag och orkar inte försöka mer. det känns nästan som att jag måste jaga folk.

och till denna dag har jag fortfarande inte förstått varför? jag är inte osocial (förrän jag ger upp att ta kontakt med folk eftersom jag inte får någon respons), är snygg (om det nu skulle ha något med saken att göra) och luktar inte illa vad jag vet.

så jag fattar inte varför folk inte vill lära känna mig. det är sårande och gör liksom ont i mig.

258852:

så jag fattar inte varför folk inte vill lära känna mig. det är sårande och gör liksom ont i mig.

För om du vågar ta intiativ själv verkar det inte vara något fel på den fronten, eftersom att du inte är tillbakadragen. Då kanske det mer handlar om ditt beteende eller om din utstrålning..

ja hade typ de så innan.. men sen bytte jag skola och lärde känna fler.. haha javet inte riktigt va ja ska skriva å ja kan ju direkt inte hjälpa dig,
men allt blir oftast bra tillslut..
man får la typ bara försöka va lite på..

Jag har inte heller ngt liv. Har 3 vänner i skolan som jag träffar då i skolan. Är inte ofta med dem på fritiden. Fast nu har jag bara känt dem i 1 månad då men...flyttade nyss till norge. Sitter mest vid datan,lyssnar på musik och gosar med en misse. Ibland går jag på stan. Jaja, mitt liv är inte kul, men det är ju mitt eget fel!

Webbitch:

Jag klarar mig ändå, har högljudda samtal med mig själv (på engelska av någon jäkla anledning)

Mer av det du skrev men speciellt det här låter läskigt likt mig

Jag har otroligt lätt för att känna mig ensam, även om jag inte är det. Fast jag antar att det är mitt eget fel, för jag har många kompisar som jag skulle kunna umgås med om jag bara var lite mer "på", och jag tror det handlar om det. Om du vill skaffa nya vänner, göra mer på helgerna så GÖR det. Fråga alltid dina klasskompisar vad dom ska göra i helgen, o.s.v. Om du hör några prata om en fest, fråga om du kan hänga med. Försök vara glad, framåt, häng med i snacket o.s.v. Du kanske känner dig lite efterhängsen och lite som en parasit som lever på andra, men det är okej. Det gör jag också.

du har inget liv, skriver man så mycket så kan man inte ha något liv

Kiddo:

Jag träffar inte någon, ringer inte någon eller så.

Har inte läst hela tråden sorry. Men kan faktiskt säga dig att det är lönt mödan att höra av sig till folk och fråga om de vill hitta på något under helgerna.

Det är inte alltid folk har något att göra, och försök med att ringa några kompisar du har i kontaktlistan på mobilen och fråga om de har någon fest på g eller dra ihop en filmkväll, det är inte så farligt som man tror Dina kompisar kommer knappast se dig som ett "plåster".

Gör dig själv den tjänsten att ta initiativet, man kan inte sitta och hoppas på att de hör av sig. Hoppas du förstår ironin(eller vad säger man?) i om alla skulle sitta och hoppas hela tiden.

Du kan få hänga med mig, Jag gillar människor.

Tråden låst på grund av inaktivitet