Hej. Nu är det så att jag har gått och fått väldigt starka känslor för en tjej. Hon är 3 år yngre än mig och vi träffade varandra genom min kompis flickvän för ungefär 1 år sedan. Vi vet inte så jättemycket om varandra (vilket är en bra utgångspunkt) utan har mest träffats på fester och ibland på gymet. Har alltid gillat hennes personlighet, verkligen en tjej som tilltalar mig och ser väldigt bra ut också och jag kan inte hitta något konstigt med henne.
Sedan ungefär 3 månader tillbaka avslutade hon sitt förhållande med en annan kille och jag vet inte varför och jag vet inte hur hon känner nu, men hon har varit intresserad av andra killar som jag känner under de här 3 månaderna.
Men nu är det så att de senaste gångerna vi träffats så har vi pratat ganska mycket och jag har lagt märke till att hon ofta sätter sig bredvid mig och vi har pratat ganska mycket med varandra. Detta har lett till att jag har börjat få starka känslor för henne, vem hade inte fått det i min sits?
Nu då till det vanliga problemet "Hur vet jag att hon inte bara är en social person, hur vet jag att hon inte bara vill vara min kompis, hur vet jag om hon känner något alls för mig?" Värt är att tillägga att jag har ett väldigt dåligt självförtroende när det gäller tjejer sedan högstadiet där jag hade en traumatisk upplevelse efter att rakt ut sagt till en tjej att jag tyckte om henne när hon frågade mitt bland alla mina kompisar och hon hade bara lekt med mig sade hon. Detta satte ett djupt sår i mig när det gäller vad andra tror om mig. Så jag har väldigt svårt att visa vad jag känner och jag hatar att vara för på.
Vi har pratat lite på datorn lite mest om almänna saker typ kommande fester osv och det ledde också till ett snyggt byte av telefonnumer utan att fråga om det utan anledning. Sedan dess har jag inbillat mig att hon skrivit på ett sätt som får det att se ut som att hon tycker om mig men jag är väldigt dålig på att urskilja sådant särskilt på sms. Men hon använder mitt namn ofta som ofta ingen annan gör.
Hursomhelst det var igår jag äntligen började visa mina känslor utan att säga det rakt ut, tyvärr var alkohol inblandat men det är tyvärr nästan ett måste för min del med tanke på min annars så dåliga självkänsla. Tyvärr kan jag sabbat det lite då jag drack lite väl mycket för mitt eget bästa. Det började iallafall med att vi pratade på festen och satt bredvid varandra nästan hela kvällen, upplevde inte heller att hon ville byta plats eller prata så mycket med någon annan. Till slut lade jag min hand på hennes ben och smekte lite lätt när tillfället passade och jag vet inte hur hon tog det, men det måste varit uppenbart vid det här laget att jag gillar henne!? Mycket ögonkontakt också och allmänt glada konversationer. Blev lite handhållning senare också när vi skulle till ett annat ställe, men senare på kvällen liksom gled vi ifrån varandra och träffades inte så mycket. Dels för att jag inte ville vara för på, och jag var lite för full för mitt eget bästa så jag ville inte göra bort mig på något sätt.
Avslutade med att skriva godnatt till henne innan jag däckade och vet inte om det var så bra..
Nu vet jag inte vad jag ska göra, har jag visat tillräckligt och jag kan nog nästan säga att hon inte tycker om mig på samma sätt? Skulle hon visat mer isåfall?
Jag vet inte om jag ska försöka mer eller om jag ska försöka dämpa mina känslor för henne och bara bli kompisar. Skitsvårt för mig som aldrig haft ett riktigt förhållande i hela mitt liv heller, mycket pga mina tidigare händelser som tagit lång tid att komma över och satt spår.
Jag vet inte vad det beror på ifall hon inte alls känner något för mig, jag har fått höra från andra att jag ser bra ut då jag gymmar och sköter kosten väldigt bra i veckorna. Jag är också väldigt lätt att prata med och kanske upplevs som lite för snäll ibland (om det är mycket negativt vet jag inte, men jag hatar att bråka eller att försöka ändra andras åsikter och lyckas alltid hitta en smidig väg att konversera)
Just nu mår jag väldigt dåligt inombords, jag tänker på henne för mycket och ifall jag råkat sabba något på något sätt. Det känns som ett tomt hål i bröstkorgen, som om något fattas. Vet inte om det är kört eller om det fortfarande finns en chans till att bli något.
Nu undrar jag, vad skulle ni ha gjort? Känns som att jag visat vad jag känner nu på ett uppenbart sätt även om alkohol var i bilden?
(Hoppas verkligen inte hon läser på denna sidan då är det nog verkligen kört då hon kommer veta vem det är)
Har skrivit det förr och skriver det igen, skapas flera likadana sådana trådar här varje vecka, en samlingstråd för dessa typer av problem vore väl endå trevligt?
Håller med, men skulle det inte bli stökigt att få svar på sina frågor? Detta är en ganska komplicerad historia och mycket text att gå på för att förstå mitt sammanhang.
Xendu:
Håller med, men skulle det inte bli stökigt att få svar på sina frågor?
Inte alls, det är där citeringsfuktionen kommer till hands!
S3ON:
Inte alls, det är där citeringsfuktionen kommer till hands!
Jo, det är möjligt, men kanske svårt att nå ut till folk om man har en större fråga som det oftast rör sig om. Inte bra om man missat inledningen i en tråd om man ska svara. Jag vet inte, så fort någon blir nöjd med en tråd kan man ju alltid be en moderator radera den..
Jag vill iallafall ha lite råd nu, kommer fan inte kunna sova inatt heller...
Xendu:
Jag vill iallafall ha lite råd nu, kommer fan inte kunna sova inatt heller...
Tror du hade fått betydligt större uppmärksamhet i en stor samlingstråd.. Folk är trötta på att se dessa trådar skapas och ignorerar dem. :/
Försök och sov nu och dröm dig bort i denne tjejens knän!
Imorgon tar du tag i saken och bjuder na ut på någon rolig aktivitet!
Jag har tyvärr bara negativa tankar i huvudet just nu kring detta. Vet inte varför.. Vill inte att det ska va så.
Låter som en väldigt bra idé från din sida 🙂 synd bara att jag inte klarar av det när jag inte ens vet vad hon tänker om mig.
Bjud ut henne! Vad har du att förlora? Då får du ju veta. Hon kanske inte vågar ta initiativ helt enkelt.
Tror antingen det eller fråga rakt ut är de enda sätten att verkligen få veta.
Ja. Hade hoppats det skulle lösa sig lite mer naturligt 🙁 jag avskyr att ta sådana stora kliv. Som jag sade så känner jag mig så sårbar på något sätt om jag skulle fråga rakt ut. Vet att det inte är så farligt egentligen med att få nobben, men det är som en mental blockering..
Jag tror många har detta problemet och vill veta varför man är så jävla rädd för något man vill ha så mycket. Jag hade kunnat ge en kroppsdel för att få förmågan att läsa andras tankar, tänk vad lätt det hade varit att ta initativ då utan att vara rädd för att misslyckas.
Om det nu är så att hon inte vågar visa något tillbaka förstår jag inte, om det är så att hon inte känner några känslor för mig är mer troligt. Hon kanske inte ens har kommit över sin förra pojkvän, jag har inte fått reda på det.
Howard Schultz pratade med 242 investerare innan han kunde öppna sin första Starbucks.
I dagsläget, så är det ett ganska stort företag.
Sensmoralen i detta är ju då, varför ge upp innan du har varken scorat eller nobbats?
Säger bara. fega inte ur så att det rinner ut i sanden.. då kommer du ångra dig mer än någonsin. Satsa!
Fråga ba "Vill du ligga?"
Nej, men seriöst, hitta på någonting ihop. Ta en fika, gå en promenad, träffas hemma och ta en kopp kaffe eller så.
Jo men problemet är att jag vet ju inte alls vad hon känner. Känns så dumt att fråga ut henne när vi aldrig har träffats innan utanför fester. Hade jag själv varit i hennes situation och bara såg mig som en vän hade det känts lite creepy och för på på något sätt. Jag vet själv hur det känns när man märker tydligt att någon har känslor för en när man själv inte har det för den andra personen.
Jag förstår vad ni säger till 100% och det är mycket bra råd, men jag har som sagt väldigt svårt att ta sådana här steg och hon borde inse att jag är väldigt blyg av mig istället för att tro att jag inte är intresserad bara för att jag inte skriver till henne varje dag. Jag har ändå visat stort intresse för henne de gånger vi träffats och det borde väl vara rätt mycket att gå på?
Det är det värsta av allt att känna sig feg och sårbar, det slutar oftast i att något som är på gång rinner ut i sanden för mig. Men det är den jag är som person och ifall motparten någon gång skulle få för sig att ta initativ skulle jag besvara det till 100%. Nu känns det alltid som det hänger på mig och jag har fortfarande negativa minnen av vad som hände sist jag valde att ta steget.
Hur får man en tjej att inse detta? Eller är det oundvikligt att det kommer flyta förbi och svalna av? De värsta dagarna är nu så här nära inpå, efter ett par veckor kommer jag inte känna samma sak det vet jag. Men visst är det synd att jag känner mig oförmögen att göra något..
om det känns som ett för stort steg att träffa henne själv så föreslå att hon, du och några enstaka kompisar kan gå på bio? försök få en plats bredvid då