Denna fråga riktar sig till er som gått ut grundskolan.
Jag går nu min sista termin i grundskolan och har börjat störa mig på en grej.
Många verkar bry sig överdrivet mycket om sina betyg, de kan typ sitta och snacka i en hel timma för att komma med bortförklaringar till att varför det t.ex gick så dåligt på matte provet. Och att läraren inte får sänka eleven. Sen så går de runt och skryter om deras betyg för alla och skrattar åt de som har dåliga betyg.
Anledningen till att göra stör mig på dessa är för att det inte är begåvade på något som helst sett, utan fått sina betyg genom att spendera timmar på uppgifter och samtidigt fjäskat arslet av sig.
Själv är jag av den tystare typen, jag skryter aldrig om mina betyg även om jag är ganska säker på att jag har bättre betyg än alla andra. Och det har jag fått utan att fjäska, nörda osv. Tror inte jag spenderat mer än 2 timmar hemma på att plugga under hela detta skolår.
Jag bryr mig inte om vilka betyg jag får, bara jag är godkänd så ser jag inget problem. Jag har själv hört att man inte har någon som helst nytta av dina grundskolebetyg, förutom när du söker gymnasiet. Men detta är inte något problem, då typ 95% av alla kommit in på sitt första gymnasieval.
Är det värt att jobba arslet av sig för att få några par extra meritpoäng? Har någon någonsin frågat dig om din grundskolebetyg efter att du börjat gymnasiet?
Själv anser jag att man bara ska gå grundskolan för att lära sig så mycket som möjligt och få en bra grund för att sedan på gymnasiet få det mycket enklare. Betyg kan man börja bry sig om när man kommit gymnasiet.
Tack 😛
Nej, det har man inte
DetVarHan:
Denna fråga riktar sig till er som gått ut grundskolan.Jag går nu min sista termin i grundskolan och har börjat störa mig på en grej.
Många verkar bry sig överdrivet mycket om sina betyg, de kan typ sitta och snacka i en hel timma för att komma med bortförklaringar till att varför det t.ex gick så dåligt på matte provet. Och att läraren inte får sänka eleven. Sen så går de runt och skryter om deras betyg för alla och skrattar åt de som har dåliga betyg.Anledningen till att göra stör mig på dessa är för att det inte är begåvade på något som helst sett, utan fått sina betyg genom att spendera timmar på uppgifter och samtidigt fjäskat arslet av sig.
Själv är jag av den tystare typen, jag skryter aldrig om mina betyg även om jag är ganska säker på att jag har bättre betyg än alla andra. Och det har jag fått utan att fjäska, nörda osv. Tror inte jag spenderat mer än 2 timmar hemma på att plugga under hela detta skolår.
Jag bryr mig inte om vilka betyg jag får, bara jag är godkänd så ser jag inget problem. Jag har själv hört att man inte har någon som helst nytta av dina grundskolebetyg, förutom när du söker gymnasiet. Men detta är inte något problem, då typ 95% av alla kommit in på sitt första gymnasieval.
Är det värt att jobba arslet av sig för att få några par extra meritpoäng? Har någon någonsin frågat dig om din grundskolebetyg efter att du börjat gymnasiet?
Själv anser jag att man bara ska gå grundskolan för att lära sig så mycket som möjligt och få en bra grund för att sedan på gymnasiet få det mycket enklare. Betyg kan man börja bry sig om när man kommit gymnasiet.
Tack 😛
SJälva betyget är bra för t.ex studentjobb och ansöka till gymnasium allt annat bara skräp
Jag venne hur det är för andra men eftersom att jag har diagnosen Aspergers och jag hade godkänt i alla ämnen eller bättre (inte så mycket som B och A) kom jag ändå in på mitt förstahandsval. Har hört i min klass att några av dem inte hade godkänt i vissa ämnen i grundskolan och att de får svårt att komma in på universitetet.
Beror ju på vilket gymnasium man söker till.
Sen behövs det väl om du ej går gymnasiet men senare pluggar vidare på tex komvux antar jag.
9ans är väl lite viktigt, om man nu vill ha dom poängen som räcker för det man vill plugga på gymnnasiet, annars är de väl bara till för att du o läraren lättare ska se hur dum i huvet man när eller ointresserad av all onödig skit, ääähh skit samma
Som folk skrivit så är det bättre ju högre poäng du har då du har större chans att få studera din favorit gymnasielinje om du söker till sådan efter grundskolan.
Annars behövs det inte till någonting. Kanske har det en personlig mening... att du fått mycket kunskap på grund av åstadkommit höga betyg. Men så behöver inte vara fallet. Man behöver inte ha betyg som bevis heller i och för sig, det vet man själv. Men ja. Det är vad jag kan tänka mig att grundskolebetyg kan vara till nytta för.
Gymnasiebetyg är ju bra om du vill söka eftergymnasiala utbildningar efter gymnasiet.
Sedan kan det användas om man vill söka arbete då man visar hur bra man klarat av linjekurserna exempelvis som hur väl man klarat av målen för klippning om man söker arbete hos en frisörsalong sedan i livet. Likaså med eftergymnasiala betyg/resultat.
Ser att några påpekar att man har nytta av grundskole betygen för att komma in på de gymnasiet man vill.
Skrev tidigare att detta inte är ett problemet då 95% av alla som söker gymnasiet kommer in på den linjen och gymnasiet som de vill ha (iaf där jag bor) De flesta har lixom minst 50 poäng mer än gränsen för att komma in men ändå sitter de där veckan innan betygen ska sättas och gråter för att de fick ett B i biologi istället för ett A.
Ni som gått ut 9an har ni någonsin haft nytta av er betyg i 9an efter ni börjat gymnasiet?
nej, de är såklart trams. ingen bryr sig och är såklart inte imponerade alls av vad helst du nu kan tänkas ha presterat vid 15 års ålder.
på min skola fick alla med över 300 poäng en t-shirt
var min enda motivation
fick 300 poäng
fick en t-shirt
värt det
Det viktigaste är väl att betygen behövs för att komma in på gymnasiet. Sedan kan jag tycka att det är en rolig grej att försöka skrapa ihop så många poäng som möjligt because why not?
DetVarHan: De flesta har lixom minst 50 poäng mer än gränsen för att komma in men ändå sitter de där veckan innan betygen ska sättas och gråter för att de fick ett B i biologi istället för ett A.
Ni som gått ut 9an har ni någonsin haft nytta av er betyg i 9an efter ni börjat gymnasiet?
Det hela har nog med hur de ser på det.
Egentligen gör det ingenting ute i världen så länge man kommer in på den kurs som man önskar.
Det har nog att göra med att personen vill prestera så högt som möjligt, många känner att de verkligen har försökt jättehårt men ändå nådde de inte sitt satta mål och därför känner de att de har "misslyckats" med att nå det och därför får en nedstämd reaktion till det hela.
Studenter jämför sig med varandra omedvetet och om man känner att man inte presterar lika bra som sina medstudenter så kan person få ångest reaktion och nedstämdhet.
Sedan om det finns tryck från vårdnadshavare, antagningspoäng till olika linjer osv... Det har väl också med att om man inte når de mål man tänkt sig och därav följer reaktion av ångest, otillräcklighet och nedstämdhet.
Så fungerar ju såklart inte alla, men det är nog en del som känner såhär som jag skrev kan jag väl tänka mig. Det är inte nyttigt att lägga särskilt stor vikt vid betyg enligt mig.
Om man finner ämnen intressanta och vill lära sig om diverse väsentliga ting och sådant man diggar.
Nej jag vet inte, men kanske...
Nej det har jag inte.
I regel, nej, det skulle jag inte säga. Undantaget är om man vill in på någon specifik utbilding som har hög intagning.
Själv hade jag en marginal på minst 80 poäng, så i slutändan hade jag klarat mig med ännu mindre ansträngning