Hur kan det kännas så fel när allting är rätt? Hur kan jag fortfarande sakna trots allt som har skett? Jag ber om ursäkt för allt jag har gjort som gått snett.
Och jag kan inte sova för att allting är för svårt, jag både hatar och saknar allt som var vårt. Jag vill ta tillbaka alla gamla och säga nya förlåt.
Allting går vidare och det vet jag och det är okej, det bara slår mig ibland att jag verkligen hoppas att jag ändrat mig. Och ja, jag tänker tillbaka men du ska veta att jag inte vill ha dig.
För ja, jag har gjort fel, men absolut inte allt. Det var inte jag som fick mina nätter att smaka salt. Tänk att du fortfarande lyckas vara ingenstans och överallt.