Varför älskar jag honom?
Jag har haft kontakt med honom sedan ca ett år tillbaka. Och (bokstavligen) efter en vecka började han skicka hjärtan och visa intresse, svarade såklart liknande. Dröjde inte länge innan han hävdade att han älskade mig och massa annat, hur vi skulle leva ihop i framtiden osv. VI BOR 1600 KM FRÅN VARANDRA! Och vi är 16 & 17 år gamla........
Så mycket har hänt sedan det, han har lämnat mig 2 gånger för två andra, som sedan lämnat honom så kom han båda gångerna samma dag tillbaka till mig, så dum som jag var tog jag ju tillbaka honom då.. Fast det var innan vi träffades, men det kändes som att vi "älskade varann" han visade så himla mycket,
vi har träffats två gånger nu, båda gångerna 1 vecka.
Älskar hans familj och honom men jag släpper inte in honom mer, händer saker i mitt liv som jag verkligen inte vill prata med honom om, jag har ständigt känslan av att han kommer att lämna mig, litar inte på honom nästan alls. Äcklas snarare. Men älskar honom ändå, kan inte avsluta detta.
Borde jag avsluta vårat förhållande??????????+? kom gärna med synpunkter.
Jobbigt läge, kärlek kan vara svårt ibland... Är du rädd för att vara ensam, kan det vara en anledning till varför du älskar honom men ändå inte? Långdistansförhållande är ju också en sak i sig, jag vet, har haft ett själv. Ett sådant förhållande ställer stora krav på båda partnerna.
Roloch:
Jobbigt läge, kärlek kan vara svårt ibland... Är du rädd för att vara ensam, kan det vara en anledning till varför du älskar honom men ändå inte? Långdistansförhållande är ju också en sak i sig, jag vet, har haft ett själv. Ett sådant förhållande ställer stora krav på båda partnerna.
Ja jag tror det kan ligga något i det, mitt första riktiga förhållande är det. Fast ja, "riktiga och riktiga". Kan inte tänka mig att inte ha kontakt med honom mer, men samtidigt går vårt förhållande inte framåt då vi båda inte kan sluta älta allting han gjort. Han mår också sjukt dåligt över det men ja :/
"Haft"? vad hände med ditt långdistasförhållande?:/ Varför fungerade inte det? Och vilken ålder var det i & hur långt var avståndet?
Enligt mig så man måste kunna förlåta och kunna leva ensam för att kunna hålla igång ett fungerande förhållande med någon. Trivs ni inte så förbättra situationen. Ibland är det bäst att börja på ett nytt kapitel, en nystart. Ibland kan man försöka laga.
Hon hittade någon annan, delvis mitt fel. vi var båda 97or och det var på ca 60mil.
Roloch:
Enligt mig så man måste kunna förlåta och kunna leva ensam för att kunna hålla igång ett fungerande förhållande med någon. Trivs ni inte så förbättra situationen. Ibland är det bäst att börja på ett nytt kapitel, en nystart. Ibland kan man försöka laga.Hon hittade någon annan, delvis mitt fel. vi var båda 97or och det var på ca 60mil.
Tråkigt att höra :/ Men finns det något att göra om man verkligen inte kan släppa saker, när allting går lite sämre börjar tankarna snurra åså är man där igen. Såklart inte kul för någon av oss.
Man får försöka bearbeta tankarna, prata ut med personen angående men tjata inte för mycket om det förflutna, det är ju trots allt inte dit vi är på väg. För mycket tjat och skuldbeläggande är tröttsamt och dödar tillit.
Litar du på denna killen?
Roloch:
Man får försöka bearbeta tankarna, prata ut med personen angående men tjata inte för mycket om det förflutna, det är ju trots allt inte dit vi är på väg. För mycket tjat och skuldbeläggande är tröttsamt och dödar tillit.Litar du på denna killen?
Litar delvis, men ändå inte. Känner somsagt att han hade kunnat lämna mig närsomhelst. Litar inte på det han säger att känner för mig kort och gott.
Okej vi kanske är lite omogna och lär oss lägga saker bakom oss till slut.
Det är okej att vara lite omogna ibland 
men på en kontrollerad nivå, mår ni inte bra så måste ni lösa det 🙂
Dedu123:
Litar delvis, men ändå inte. Känner somsagt att han hade kunnat lämna mig närsomhelst. Litar inte på det han säger att känner för mig kort och gott.Okej vi kanske är lite omogna och lär oss lägga saker bakom oss till slut.
Det är okej att vara lite omogna ibland 
men på en kontrollerad nivå, mår ni inte bra så måste ni lösa det 🙂
Vart bor ni någon stans? Bor ni båda I Sverige?
Roloch:
Det är okej att vara lite omogna iblandVart bor ni någon stans? Bor ni båda I Sverige?
Jadå vi båda bor i Sverige, jag i Norr norrland (bokstavligen) och han i skåne, ganska ironiskt.. ca 160 mil mellan oss. Nidå?
Aa vi måste verkligen ta och lösa det, sjukt osäker på om det är värt det bara.Han har sårat mig såå
Jag bor också I skåne 😉
Du får försöka ta och lista ut om det är värt din tid och energi 🙂
