Ja, hej. Kille på snart 17 år och känner mig hela tiden på gränsen mellan lycklig och djupt, djupt deprimerad.
Detta beror på bland annat att jag har snart levt ett bra tag av mitt liv (beror på vilket perspektiv man ser det ifrån) utan att ens ha blivit så nära någon tjej att jag ens har pussat nån! Alla tjejer jag känner och då menar jag -alla- kallar mig alltid för "bra vän", för jag är garanterat typen som bryr sig som fan om sina vänner. Men även fast jag är den absolut, grymt snällaste personen mot ungefär alla tjejer jag känner så får jag aldrig någon som hintar på att det är någon som helst tanke eller vilja att någonsin bli mer än bara vänner. Visst, det är ju roligt att man har vänner men efter att se de flesta vännerna få flickvänner (inklusive de största rövhålen man känner har fått) utan att själv ens hamna i närheten av det så blir man väl lite deprimerad? Även fast jag har öppet visat intresse för flera tjejer så har jag ändå aldrig, aldrig fått någon som helst respons förutom just att bli kallad "God vän"! Men det vill jag inte! Relation är vad jag tamejfan vill ha! Men inte kan jag få någon. Så, frågan här är, någon som vet någonting över huvud taget jag kan göra för att förbättra situationen? Skulle vara roligt att faktiskt, åtminstonde, ha haft en flickvän innan man går ut gymnasiet?
TheVulture:
gränsen mellan lycklig och djupt, djupt deprimerad.
är det antingen eller eller?
Du är för snäll, helt enkelt.
antingen så är det väl något seriöst fel på dig, eller så gör du helt enkelt fel. ta reda på vilket, gör något åt det.
Men sluta, finns väl viktigare saker att fokusera på.
Mow Skwoz:
Du är för snäll, helt enkelt.
sluta fokusera på det. det har jag gjort (nästan i alla fall) och det fungerar förvånansvärt bra.
TheVulture:
Så, frågan här är, någon som vet någonting över huvud taget jag kan göra för att förbättra situationen?
Börja läs pick-up skit.
Och reta tjejerna mer, på ett lekfullt sätt.
TheVulture:
Visst, det är ju roligt att man har vänner men efter att se de flesta vännerna få flickvänner (inklusive de största rövhålen man känner har fått) utan att själv ens hamna i närheten av det så blir man väl lite deprimerad?
Själv är jag deprimerad för att jag inte har några relationer över huvud taget (utöver familj och övrig släkt) men jag tänker inte börja skälla på dig och säga att du borde vara lycklig som åtminstine har vänner. Jag förstår känslan eftersom jag känner likadant. Viktigast av allt är såklart att ha vänner, men jag vill också ha ett förhållande. Jag har aldrig haft det, inte på riktigt. Inget bra i alla fall
TheVulture:
Så, frågan här är, någon som vet någonting över huvud taget jag kan göra för att förbättra situationen?
Jag tror tyvärr inte att det finns så mycket som du kan göra.. Vara sig själv borde räcka, så jag vet inte riktigt ^^
okej nu ångrar jag nästan att jag skrev någonting över huvud taget. Jag kan ändå inte hjälpa dig, sorry.