Ja, nu är det så att jag e så desperat att jag skriver på UM!

Problemet:

Jag var tsm med en tjej då vi hade jätta bra tillsammans, vi hade bara ett problem som ledde till flera andra problem... men detta problemet var "grunden" så löste vi det, skulle vi löst alla andra också typ.
Dem 2-3 sista veckorna var det jobbiga tider både för mig och henne tack vare problemet och ledde till att hon tappa känslorna för mig

Då:

Efter att hon gjort slut ville hon vara kom.pisar iallafall... Jag har ju jätta stora känslor för henne fortfarande
men med tanke på att ALLT var mitt fel till att det tog slut (iallafall det mesta) sa jag okej ^^
Dumt gjort... Jag träffade henne väldigt ofta och varje gång var lika jobbigt men låtsades som ingenting. Varje natt satt jag och tänkte: Varför blev de så? Varför sluta hon gilla mig? (hon hade inte sagt de då) och kan jag få en sista chans? deppa som fan...
Jag tänkte: Detta är vad jag förtjänar...
Så jag lät det vara.

Efter:

Till slut fick jag nog och BAD om en förklaring till vrf det tog slut. (även om jag typ visste, men ville HÖRA det från henne) Till slut sa hon de och vi prata om de... våra tider, då hon sa: jag vet inte om jag har känslor för dig eller inte...
Blev HUR glad som helst, jag kände hoppet och innan hade jag känt att det inte var riktigt över mellan oss (bara en känsla och de var innan hon sa att hon inte vet om hon har känslor) och drf har jag aldrig vågat komma över henne. Men när jag fick höra det kände jag: YES! jag får kanske en chans till
Vi pratade om de i 2 dagar och det verkade gå bra.
Men till slut gav hon mig signaler som te.x att vi alltid skulle vara vänner. Blev as ledsen... jag som hade öppnat mig igen och varje gång hon sa det så skar det verkligen. tänkte som förut... jag förtjänar detta...
Och på kvällarna tänkte jag: VARFÖR gjorde jag det?! Varför tog jag inte tag i problemet riktigt?! om ja fick en andra chans så... skulle jag och hon ta itu om det direkt...

Nu:

Nu så hade jag fått nog... jag vill inte vara ledsen mer... istället för att ta knvien i hjärtat tar jag pistolen mot huvudet... ta hela smällen på en gång...
Jag bröt kontakten med henne totalt... (gjorde det PRECIS nu)
Jag vill bara kontakta henne men hindrar mig själv. Fan va smärtsamt detta är....

Tack på förhud!
Hur ska jag göra? VA ska jag göra? Va hade ni gjort? (förlåt för den långa texten)