snälla men nyfikna

kraamisz:

Det låter ju skitbra

Det är väl det. Skönt. Fast lite för seg ibland.

kraamisz:

jobbigt?

Nja, en del kan ta illa upp av vissa saker min mor säger. Men annars är det latjo.

mamma är den raraste, underbaraste, snällaste och omtänksammaste person jag någonsin mött. dessutom väldigt stöttande och omhändertagande. men då och då ganska stressad så jag uppfattar henne ibland som väldigt sur fast hon egentligen inte är det. hon är mitt allt.

tror vi har bråkat 3 gånger totalt av mitt 18åriga liv, och då har det löst sig på någon timma.

pappa är väldigt snäll egentligen men kan inte visa känslor typ, lite av en lögnare också som gärna överdriver allting gånger 100. arbetsnarkoman och för det mesta jävligt jobbig att ha att göra med. vi har inte så jättemycket kontakt, bor bara med mamma men han ställer upp när han måste och är ändå min far så jaja.

Mamma är varm, omtänksam, speciell och bryr sig alltid om mitt välmående. Dock känns det ofta som att det är vi två som hamnar i bråk, vi har en del olikheter.

Pappa är klok och förstående. Ifall jag har haft problem har han alltid resonerat vettigt, försökt hitta en lösning och hjälpt mig. Han kan vara väldigt pedagogisk ibland och han har rolig humor.

De är väldigt oroliga medan jag är mer "äsch relax", så det kan bli jobbigt när de är överdrivet ordentliga.

De bryr sig väldigt mycket om mig, vilket jag märkt särskilt på senaste tiden.

Älskar mina föräldrar. Älskar min familj.

Mamma - lejonmamma, vet nästan alltid vad man ska göra i knepiga situationer, förstående, ansvarsfull, uthållig, men ibland lite tjatig.

Pappa - Kan ha en tendens att övertänka vissa saker, insiktsfull men ibland envis, förstående, förlåtande.

Mamma är jobbig och tjatig, men mer intresserad av mina intressen.
Pappa är smart och besserwisser, men kan vara ofantligt rolig ibland.

Min mamma är överbeskyddande och pedant, men hon är snäll, omtänksam och smart. Hon kan bli väldigt tjatig, men jag jag vet att hon bara vill mitt bästa.

Pappa är otroligt omtänksam, allmänbildad och vågar stå för det han tycker. Men han är minst lika överbeskyddande som mamma, och jobbar alldeles för hårt.

Jag är väldigt stolt över mina föräldrar, de är starka människor som har gått igenom otroligt hemska saker.

Mamma är lite utav en ensamvarg och är lugn, varm, tålmodig, omtänksam och hur gullig och underbar som helst. Hon står ut med mina humörsvängningar och fasoner och det är väldigt beundransvärt. Dock kan hon säga fel saker och förstår mig inte ibland, även om jag vet att hon menar väl. Vi är väldigt olika som personer.

Pappa är en pajas och får sin omgivning att skratta. Han är snäll, envis, godhjärtad och hjälpsam. Dock är han lite av en toffel för sin fru och borde tuffa upp sig. Sen känner jag riktigt inte att han bryr sig om mig. Han menar också väl, men han vet inte riktigt hur han ska göra tror jag.
Är mer lik pappa till sättet (ärvt klumpighet och andra egenskaper)
Han är också en riktig arbetare!

Mamma: snäll, omtänksam, väldigt tjatig ibland
Pappa: otroligt skämtsam, bestämd, ställer alltid upp, kort stubin, väldigt allmänbildad