MissAnox:
Om att ha en mkt nära relation till min mor.
Är inte det bara bra?
MissAnox:
Om att ha en mkt nära relation till min mor.
aha!
närå, min bror har också en nära relation till vår mor.
men det rä väl inget fel med att ha det? är väl snarare rätt skönt att kunna fråga om råd och så? visst kan man fråga sina vänner, men min moder har fördelen att hon levt mer än 20 år längre än dem.
Med en pistol.
Knegarn:
Med en pistol.
Japp det är enda sättet.
Jag uppskattar att få stöd och pengar om det skulle vara kris och vara kär, men jag uppskattar inte att inte få ha något typ av privatliv öht.
skelleftebo
Jag känner samma sak, jag har alltid varit "Good" liksom inte festat osv och jag känner att jag fortfarande blir behandlad som en 3åring och dom frågar varför jag ska ha pengar och vad jag gjort när jag varit med kompisar även om dom vet att jag inte dricker.
Om du vill frigöra dig genom att flytta ut är det väl bara att säga jag är 18 år nu och vill flytta härifrån, vill du bo kvar kan du ju fortfarande säga jag är 18 det är dags att ge mig frihet osv...
Detta funkar dock inte för mig så, om någon har andra tips, skriv gärna.
Paseo:
Japp det är enda sättet.
Blivande_japan:
min pojkväns kompis bor hemma hos mamma och är 25...
Du har kanske missat att det inte är så lätt att få tag på egen lägenhet numera? Speciellt inte om man inte har fast jobb.
Är väl bra att ens föräldrar bry sig. Har endast en sådan och den bryr sig rätt bra. Sådär. Fast ibland känner jag att jag gör för mycket för att behaga den. Vet ej varför. Typ messar den när jag fått bra betyg osv osv. BEKRÄFTELSE!!!!!!!
Men det gäller ju att inte handikappa sina barn också genom att inte låta dem göra egna val och lära dem grejer. Min kusin som är 18 kan inte tvätta eller laga mat, "för att det inte behövs". Det gör det visserligen inte (om den nu inte ska ta hänsyn till att den har en lite utarbetad mor och en lat far) men lite självständighet är aldrig för tidigt att få. Barn mår bra av att hjälpa till, bara små saker som att få bära en liten sked fram till bordet känns jättevärdefullt när man är liten. Men å andra sidan så kan man ju då kanske känna att man inte har något värde om man inte utarbetar sig... eller nåt. Jag växte upp med att man som barn var i vägen i princip överallt och skulle hålla sig undan för att de vuxna kunde göra allt snabbare och ordentligt, kanske också lite för att man ändå måste tillbringa hela sitt vuxna liv med att göra en massa sysslor, och då skulle passa på medan man slapp, men jag tycker ändå att ett mellanting är det bästa.
*svammel*
clickclack:
Du har kanske missat att det inte är så lätt att få tag på egen lägenhet numera? Speciellt inte om man inte har fast jobb.
du har kanske missat att det finns något som heter "studentlägenheter" som inte kräver så många år innan man kan få bostad.
är du också 25 och bor hemma hos mamma eller?
isola:
Barn mår bra av att hjälpa till, bara små saker som att få bära en liten sked fram till bordet känns jättevärdefullt när man är liten.
nä, det tyckte ej jag...
Blivande_japan:
du har kanske missat att det finns något som heter "studentlägenheter" som inte kräver så många år innan man kan få bostad.
Vet inte om du trollar eller bara är efterbliven, men studentlägenheter är enbart till för just STUDENTER och är alltså ingenting som man kan flytta in i om man inte pluggar. Det är heller ingenstans man kan bo permanent, om man nu skulle sluta plugga någongång.
clickclack:
Vet inte om du trollar eller bara är efterbliven, men studentlägenheter är enbart till för just STUDENTER och är alltså ingenting som man kan flytta in i om man inte pluggar.
Eller så missade du att ta reda på att killen jag pratade om är student innan du kom och skulle leka viktig.
Blivande_japan:
Eller så missade du att ta reda på att killen jag pratade om är student innan du kom och skulle leka viktig.
Säg det från början då ditt ägg.
clickclack:
Säg det från början då ditt ägg.
Är det inte bättre för dina nerver att du helt enkelt inte blandar dig i andras diskussioner då? Så slipper du bli upprörd i onödan.