Har ångest, social ångst och mår inte (alls) jätte bra. Jag behöver bara en person som kan stå ut med mig. Alla som jag pratat med på den första dagen, har redan hittat andra som de kan hänga med. Om någon kommer och pratar med mig, ger jag 100% i att skapa en bra konversation, men jag har svårt att gå upp till folk och prata. Vad fan ska jag göra????? Jag är fullt medveten om att det egentligen är mycket enklare än vad jag håller på med (gå hem från skolan för att slippa rast ensam), men jag klarar verkligen inte av att vara ensam bland folk som inte är ensamma.......Det blir bara så märkvärdigt och jag har redan en stark tendens att ge upp för att jag är en liten pissbaby och för att det redan är så??? jobbigt?? I mitt huvud får jag antingen dö eller stanna hemma förevigt, men det känns ändå lite onödigt att dö bara på grund av dessa 3 år i mitt liv, men jag har väl inget annat val.
Lite mer tålamod får du ha, händer nog inte så mycket på en dag
Alla hittar inte bästa vänner på direkten, det kan ta ett tag för människor att ens våga närma sig varandra. Efter ett tag så börjar en lära känna sina klasskamrater lite även om en inte umgås särskilt ofta med andra. En klass är en grupp som stärker sina band ju längre gruppen umgås och väldigt ofta hittar man någon som går att prata med. Grupparbeten brukar leda till att man får jobba och prata lite med lite olika typer. Jag som ett exempel är väldigt tystlåten tills jag känner att andra har börjat förstå min humor då jag väldigt ofta kommunicerar med min humor, min humor brukar även smitta av sig på alla så efter ett tag har alla lika dålig humor som mig. I början av utbildningar brukar inte många förstå hur jag uttrycker mig.
Ge inte upp och även fast detta är ett klyschigt svar så försök att vara dig själv. Något som andra uppskattar är dock om man gör till sig lite och finns där för andra som behöver hjälp. Försök att le lite och fråga om någon vill ha hjälp om någon inte kan något som du kan, att bara visa att en anstränger sig för att vara där kan gå långt om man vill hitta vänner.
Skolterminen har nyss börjat och du hittar nog en eller flera vänner framöver att prata och umgås med, det behöver ju inte bara vara just de inom klassen som du umgås med på rasten, du kan ju även hitta någon från en annan klass som kanske känner samma som du. 🙂
De flesta känner nog igen sig i att det suger att sitta själv när de andra sitter i grupper. Det gör nog mycket att bara bli bekväm med att sitta själv å se ut att vara inbjudande å öppen
Jag hade troligen inte gått till folk och letat konversationer, mer än att bara säga tjenix i korridoren å visa lite kvickt att du e världens schysstaste
Svårt att säga, jag träffade min gymnasievän på introdagen där vi fick en uppgift att lära känna varandra i svenskan. Vi är vänner än idag.
Se om det finns någon du tror kan ha samma intressen som dig och ta det därifrån. Många är nog lite nervösa i och med att det är mycket som är nytt när man börjar gymnasiet.
Jag tycker själv att det är svårt att gå fram till några jag inte känner och prata med dem men om du ska få en trevlig gymnasietid är det viktigt att du tar riken att försöka lära känna de andra i klassen. Gå inte hem på rasterna utan försök hänga med de andra. Hälsa alltid på alla klasskamrater du möter i korridoren. Prata med din skåpgranne. Fråga upp om saker, t ex vilka kurser de valt, vilket klassrum ni ska vara i, vad de gjort i helgen, vad de gör på fritiden. Delta på eventuella klassaktiviteter efter skolan som fester och annat som hittas på ihop. Om du gamear du kan du kolla om någon annan också gör. Spekar ni samma spel kan du säga att ni borde gamea med varandra.
Försök ta dig till och från gymnasiet med klassakamraterna. Bor någon åt samma håll så blir det naturligt att man följs åt och pratar på vägen.
Lycka till!
