Hej! Förlåt för ännu en sådan här tråd (vill ta bort de gamla onödiga, har samlat allt här!)

Jag har de senaste fem, sex åren haft väldigt problem med upp och nedgångar i humöret och måendet. Det är svårt att peka på vart allting började men problemen med självkänslan började i alla fall när jag var olyckligt kär i en tjej i klassen. Jag pratade lite med henne och så men sen så fick jag reda på att hon inte var intresserad tillbaka. Det är okej sånt händer, men i och med denna tjej öppnade jag upp mig för alla andra tjejer och började lägga märke till mer tjejer i allmänhet.

Jag vet inte om det är för att jag alltid haft ett stort behov av bekräftelse eller att jag redan efter den tjejen blev desperat på att hitta någon (helst "den rätte") men när jag lade märkte till fler tjejer så märkte jag även hur många det var som faktiskt hade partners. Detta gjorde mig lite ledsen. I slutet av 9:an insåg jag att jag fortfarande var singel och förstod ej varför.

I gymnasiet var jag olyckligt kär i en tjej i 3 år och väldigt galen i tjejer. Jag ville egentligen ha denna tjej jag var kär i men "visste" att jag inte skulle våga berätta mina känslor / satsa. I sista ring blev hon ihop med en kille i klassen. Detta gjorde mig otroligt ledsen. Nu ska jag komma till saken iaf.

Nu är jag 20 år och har blivit något bättre med tjejer, vågar berätta mina känslor och så. Men jag är fortfarande singel och blir för var dag mer och mer galen i tjejer, mer och mer kåt, fast jag inte vill ha det såhär. Jag vill inte se tjejer för bara utseendet men kan inte hjälpa att lägga extra märke till det varje gång.

 Jag försöker att sluta porrsurfa men det är svårt när det går så dåligt med tjejerna IRL. Jag har träffat några dåliga / obalanserade tjejer som jag självmant valt bort för att det inte skulle fungera, men även de vart ointresserade tillbaka. Jag blir friendzonad så ofta, därför jag har många tjej kompisar.Tjejer har tagit initiativ med mig några gånger i ett eventuellt intresse, men jag är ändå överraskad över hur "få" tjejer som gillar mig på DET sättet. De flesta av de har bara lämnat en komplimang på nätet och inget mer än så.

Jag har försökt med dejtingsidor men ingen jävel svarar eller vill ses, vilket också fått mig att känna mig ännu mer värdelös, och idag är det så illa att jag försöker att pressa mig själv att prata med tjejer varje dag på stan, ibland har jag lyckats ge någon komplimang eller så men det blir aldrig något mer för jag är så äckligt nervös, och jag tvingar mig själv att hela tiden ta kontakt vilket bara gör att det inte blir något alls.

Jag har gått hos kurator länge angående detta och blev remissad till psykiatrin och var där idag men de "hittade inget".  Jag är bara panikslagen om jag någonsin kommer träffa någon.

Jag upplever att jag har svårt att förstå folk när det kommer till sociala koder och normer, tror lätt att "alla" är mina vänner osv. Jag har till exempel lärt mig att tjejer inte nödvändigtvis gillar en när de säger "söt", tjejers språk förvirrar mig extremt. När vet man om en tjej gillar en egentligen?

Jag vet inte exakt vart jag vill komma med detta men jag tycker folk säger så olika:
1.Sluta leta så finner du / kärleken kommer när man minst anar det.
 
Det tycker jag inte, jag har vart singel och oskuld i 20 år och det är  max  5 tjejer som tittat mot mig eller pratat så det känns ju sjukt ologiskt

2. Dejtingsidor

Fattar jag inte hypen med, det fungerar verkligen inte. Inte på det sättet jag skriver. Gör väl ngt fel

3. Du är ung

säger en del, ja och? Jag vill träffa någon nu.

4. Man måste ta initiativ

 säger en del. Andra säger leta inte. Är förvirrad

Så min fråga är hur ska jag göra för att sluta må dåligt över detta och att sluta pressa mig själv till det yttersta? Eller ska jag försöka med det och se vart jag kommer? jag vill bli mindre kåt och desperat och slippa sitta hemma och runka på dagarna. Och jag vill förstå tjejers språk mer. Hur är ni tjejer när ni gillar en kille egentligen?

Ps. förlåt tjejer om jag är negativ eller objektifierar, jag skäms över detta och försöker komma ur detta tankemönster, men det måste ju hända NÅGOT roligt ibland också. umgås mycket med tjejer och ni är asbra vänner egentligen, men ibland vill man mer.

Hjälp!