18 år och okysst.
Jag är kär i en kompis, som jag ibland misstänker kan ha känslor för mig också. Men jag är blyg och har ett självförtroende på nivå noll. Och som jag inledde med, jag är 18 år och okysst.
Vad ska jag göra? Grejen är att om jag skiter i mitt dåliga självförtroende och frågar honom rätt ut, så går jag under om han säger nej. Men jag går också under om mina känslor visa sig vara besvarade. Jag vet inte vad man gör? Jag har aldrig haft ett förhållande,inte ens varit i närheten. Jag har aldrig kysst någon, ens kramat om någon jag tyckt väldigt mycket om.
Han är också blyg och lite tillbakadragen, precis som jag. Det gör inte saken lättare. Att jag dissade honom en helg, när vi skulle gå ut, gör inte heller saken bättre. Varför jag dissade honom? Jag satt hemma och grät, för jag visste inte hur jag skulle bete mig med honom, ute, offentligt. Vi har umgåtts en hel del men det har mest varit slöhäng i hans rum. Jag är en riktig fegis, bland det värsta jag vet är att göra bort mig.
Herregud, jag älskar honom men vågar inte säga något. Någon som känner igen sig och kan ge någon form av respons?
För att vinna måste man våga förlora.
Det enda sättet att tackla blyghet och låg självkänsla är att göra det du är som räddast för, prata med honom, säg hur du känner.
Även om det kanske går fel så tror jag att vetskapen att du vet att du gjort vad du kunnat kommer att få dig att känna dig lite bättre än om du fegar ur och ger upp.
Obesvarad kärlek känns aldrig bra, men tids nog hittar man något annat att lägga de mesta av tiden på.
