Det är såhär att jag är 21 år och jag känner mig väldigt ensam och levt väldigt ensamt. Jag har haft pojkvänner ja men det jag menar är att jag har aldrig riktigt haft kompisar. Jag hade kompisar som yngre men de var inga riktiga kompisar. De var ofta att jag hörde av mig till dom och de tog mig med lillfingret dvs körde lite med mig. Jag minns två tjejer som jag umgicks med och såfort de ville ses så träffade jag dom men då hamnade jag ofta utanför då de var väldigt tajta. Likaså med ett annat tjejgäng jag umgicks med och då var alla jätte bra kompisar och kände varandra medan jag var kompis med en. Och hon och hennes kompisar var inte alltid så schyssta mot mig och de hade massa regler och sådant. Jag har tyvärr inte blivit så bra behandlad när de gäller kompisar. Många har haft roligt på min bekostnad och jag har då blivit ett offer i dom situationerna. Detta var då några år sedan men jag har pga detta med att det ofta är jag som hör av mig och sådant, fått fobi för att träffa nya vänner. Så hur ska man göra? Jag och min pojkvän gjorde slut och nu har jag ingen. Jag är jätte avis på min syster också för hon har massa kompisar och hon har det livet jag velat ha. Jag menar jag har en diagnos, har svårt med det sociala dvs behålla vänner och jag har tagit studenten men har fortfarande inget jobb och bor hemma. Klart man känner sig lite deprimerad. Så hur gör ni / man för att träffa vänner ? Och speciellt när man är rädd för att de är man själv som ska visa intresse hela tiden? Jag har nog fått frågan Max 5 gånger om ens det.