Tja, här kommer jag med en skål funderingar, kalla mig okänslig och vad ni vill sen, men släng med ett tips i samma veva gärna.
har ett litet relationsproblem..
Vi börjar från början, tjejen är en 2 år yngre tjej som är kompis med min syster, vi började umgås lite grann, eller jag började umgås emd min syster och henne, det blev oftare och oftare och tillslut var det bara jag och syrrans kompis, vi kan kalla henne M som umgicks. Hon började sova ihop med mig osv, fast vi låg inte med varandra,
efter ett par veckor så började hon prata om hur mycket hon tyckte om mig, och jag sa som det var att jag behövde tid på mig att tänka.
Dagarna gick och vi sågs och hej när hon för 3 veckor sen återigen började prata om det och då frågade hon om vi var tillsammans.
Där kommer misstag nummer 1. att jag sa att vi var det innan jag själv hade klargjort var jag hade mina känslor nånstans.
Och nu 3 veckor senare inser jag att det inte var så smart, jag har inga känslor för henne mer än som kompis, trodde det var nåt mer men nu när jag tänkt på det mer så insåg jag att det inte var kärlek, utan förmodligen sknaden av att ha en flickvän eller nåt.
plus att sen vi blev "tillsammans" insågf jag hur krävande hon är, det är inte en tjej som man kan träffa 3-4 dar i veckan och sen är det bra(fan va det lät fel men jag ska förklara bättre) utan hon vill träffa jämnt, blir sur/besviken/ledsen när jag går ut med mina kompisar osv.
Detta tar fruktansvärt mycket energi för mig och nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Samtidigt som jag insett att jag inte är pojkvänsmaterial för jag kan knappt hålla reda på och ta hand om mig själv. Ska man då behöva tänka på att man måste prata med nån varje dag om absolut ingenting funkar inte i mitt liv.
So what to do my dear friends? komigen låt arga kommentarer och tips hagla. Peace out
ps orkar inte granska med stora bokstäver och saknade punkter, ds
edit kom på det med, självklart ska jag prata med henne, men det är det jag vill ha lite tips på, vad jag ska säga, hur man lägger fram det för att såra så lite som möjligt. För jag anser att det här förhållandet är/kommer bli väldigt destruktivt och krävande för mig, och det var inte kärlek som jag trodde först.
"Jag tror inte att vi är så bra för varandra. Du vill träffas väldigt mycket, medan jag behöver tid för mig själv(antar jag?) och även tid med mina vänner. Det har gått tre veckor och om det inte funkar nu, tror jag inte att det heller kommer funka sen(folk förändras inte när det gäller att vilja umgås för det mesta, känslan sitter ju kvar)." Eller något i den stilen kanske?
Säg att du är bög.
att jag är bög är tyvärr inget alternativ, men Chips svar var faktist en riktigt bra början på hur jag ska lösa det här, vill inte dra ut på det för länge, men kan inte heller må dåligt för att hon ska må skapligt bra, och hennes känslor är faktist hennes ansvar och inte mitt, tragiskt men sant.
Känslor är ingens ansvar, men man kan vara där och stötta den som mår dåligt.
Och hon kommer troligtvis må dåligt, men så länge du förklarar varför du gör slut slipper hon åtminstone undra vad hon gjorde "fel". Man kan inte gå runt och krypa för andra, de kommer troligtvis märka att du gör något du egentligen inte tycker om och så kommer de bli sårade pga det istället. Hoppas det löser sig för dig iaf.
Mycket bättre att du är ärlig ändå i slutändan.
Och som Chips skrev så kan du ju inte rå för att du inte har samma känslor för henne som hon har för dig.
Säg att du vara ville knulla henne och hon är ett avslutat kapitell.
Jens_88:
hon vill träffa jämnt, blir sur/besviken/ledsen när jag går ut med mina kompisar osv.
Har det så med min pojkvän nu, vi har varit ihop i över ett år och under ett halv år har jag egentligen undrat över hur jag smidigast ska ta mig ur förhållandet med honom.
Har börjat göra slut eller vad man ska säga han har åkt hem till sig och jag bor kvar där jag bor men han ringer hela tiden och vill ha en förklaring till varför jag gör som jag gör.
Tiden gör inte saker lättare har jag märkt snarare tvärtom så om du ska göra slut så gör det fort
Kan du inte bara sluta höra av dig till henne. Visst, om hon ringer kan du ju svara men låtsas som att du inte vet vem hon är. Om ni stöter ihop på stan så bara nicka lite till henne.
Jag tror det borde lösa sig då. Annars kan du alltid sprida ut rykten om henne så att hon tycker du är dum i huvudet och gör slut.
Ett exempel är att hon har håriga ljumskar och/eller att hon äter insekter.
haha vilka ideér ni ger killen.. det du tjänar på är att visa respekt.. det finns inget annat bättre sätt än att säga sanningen och hur du känner oavsett vad.. finns tillräckligt med lögner i den här världen så de räcker säg som det är att du inte är intresserad att du inte har några känslor för henne mer än som vän eller ens det vad vet jag de vet bara du. det sista du ska göra är att ljuga ihop något.. känns det pinsamt pga du låtit det gå så länge har du ju inte henne att skylla på för detta, endast dig själv som inte tagit tag i situationen.. gör det rätta säg hur du känner från hjärtat inte hjärnan.![[bigcheers]](/img/smilies/bigcheers.gif)
Jag tycker att det låtter jättevettigt. Jag har faktiskt råkat göra samma sak (eller jag låg med honom och sedan antog han att vi var tillsammans) så jag ignorerade honom i några veckor till han "gjorde slut". ![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
visa henne respekt fan säg bara precis som det är.
pratade med henne igår, och ja, det gick faktiskt riktigt bra, berättade hur jag kände och sen bestämde vi oss för att vara vänner,
Tråden låst på grund av inaktivitet
