Har alltid haft dålig ekonomi pga mamma blind+annan grej osv så hon kan ej jobba. Lika med: rödgrön

Min mamma är ensamstående sjuksköterska, så min uppväxt har säkert påverkat enormt. Brukade ha min farsas gamla kläder och när vi kom till högstadiet träffade man på de rika innerstadsungarna som fick allt de pekade på. Varför var de värda mer än mig?

Min skola var stökig och det fanns två olika gäng som slogs med varandra, de jag hängde med då har många blivit fascister, fotbollshuliganer och knarkare. En av mina vänner begick självmord för hur han hade det.

Tror det främst spelat in även om såklart andra grejer gjort det, t.ex. hur jävla svårt det var att hitta bostad.

jag förstår inte hur någon som gått på dagis inte kunnat bli socialist.

Rödingajävel:

ensamstående

Jobbigt.

internet:

jag förstår inte hur någon som gått på dagis inte kunnat bli socialist.

kay

farsan har alltid vart sosse mer elelr mindre, morsan vp så länga jag kan minnas, å morfar är äkta svensk arbetar gubbe(han var med å byggde ut typ halva stan jag bor i) å han har alltid sagt "man får rösta på vad man vill så länge man inte röstar på Borgarna" så ja förmodligen

Hade väl en relativt trygg uppväxt, båda föräldrarna hade arbete och jag gick i en skola utan alltför mycket problem, men visst hade vi inte alltid så gott om pengar direkt, visst ärvde mina syskon mina kläder och visst träffade man folk som hade det mycket värre än vi. Det har nog spelat in en hel del, likaså lär det ha spelat in att mina föräldrar har varit i någon mån vänster och man har ju fått sin syn på människovärde från dem.

Sen i högstadiet flyttade vi till en villa utanför stan, och där var det betydligt mer rasism och betydligt mer uppenbara klasskillnader (kan också ha att göra med att jag blev mer gammal nog att se dem). I början blev jag jävligt pissed på det hela på grund av det, särskilt rasism som jag alltid haft jävligt svårt för. Vi hade det väl bättre rent materiellt sett, och efter ett tag blev jag rätt vidrig av mig. I min "tonårsrevolt" blev jag mörk, svart, svår och satanist. Var med om att en kille blev mobbad för att de var fattiga, och var väl inte helt oskyldig i det själv. Skäms som fan för det i efterhand, men man kan ju inte ändra det förflutna. Hade min tonårsrevolt i kanske ett halvår, sen insåg jag hur efterblivet jag betett mig, och återgick till de mer mänskliga tankarna.

Stringburka:

Skäms som fan för det i efterhand, men man kan ju inte ändra det förflutna. Hade min tonårsrevolt i kanske ett halvår, sen insåg jag hur efterblivet jag betett mig, och återgick till de mer mänskliga tankarna.

Skönt, synd om dem som aldrig tar sig ut ur den perioden

Öh. Kom hit till Sverige '93 från ett krigsdrabbat Balkan, vi hade det inte så jävla bra ställt då. Man slussades från den ena flyktingförläggningen till den andra. Till slut så fick folksen jobb, efter ett bra jävla tag. Levde väl inte direkt drömmen, men man klarade sig någorlunda. Märkte inte av någon större rasism just vid den tiden, faktiskt. Så på så vis var det skitbra. Dock märkte man av klasskillnaderna, men inte så konstigt om man är nyanländ till ett främmande land.

Vet inte var mina åsikter kan ha kommit från, men influerades en del av föräldrarna, även fast de inte är så mycket åt socialisthållet, främst farsan, men en hel del sunda värderingar har man fått från dem.

Åsikterna byggdes nog vidare steg för steg ju äldre jag blev. Föraktet (ja, föraktet, kan tyckas lite starkt ord, men så är det) mot nationalismen har jag haft i mitt hela liv, i princip. Främst på grund av det som skedde i Bosnien då kriget bröt ut, då man såg vad en sjuklig form av nationalism leder till. Åt det socialistiska hållet blev det nog mycket på grund av min farfar och morfar som hyllade Tito mycket, där har jag nog fått mycket inspiration. Men även då vissa situationer som präglat mig mycket under hela min uppväxt, här i Sverige.

Att mina socialistiska/kommunistiska åsikter skulle avta nu på grund av att man har det någorlunda bra och klarar sig, som många gillar att påpeka är direkt fel. Då jag fortfarande har kvar dem och det är inget som kommer att ändras.

Så, ja, kriget i Bosnien har präglat mig mycket, men även då olika typ av situationer som uppstod här i Sverige under min uppväxt, men även anammandet av olika värderingar från mina föräldrar och farfar och morfar.

Min mamma är neger och min pappa är blatte, så jag röstar på SD

Har inte vetat vad mina föräldrar röstat på eller vad de egentligen tycker, förutom vissa extrema uttalande från ena föräldern ibland, vilket jag höll med om förut men har fått egna åsikter om nu.

Ekonomin, homosexualitet och motgångar har snarare styrt mitt val.

Tror det beror mycket på min uppväxt att jag röstar som jag gör + att min käre far är politiker så att jag antar att jag blivit influerad av honom. Min mamma har dock inte influerat mig så mycket.

Man kanske inte säger influerad i såna här sammanhang, ser konstigt ut såg jag nu när jag läste igenom inlägget.

passaro:

Kom hit till Sverige '93 från ett krigsdrabbat Balkan

Dold text: .. Det märks..