S3ON:

Hur tror ni de kan vara till hjälp?

De kan ge dig verktyg att hantera de problem du har. Introducera dig i tankegångar du kanske inte skulle ha arbetat dig fram till själv osv.

S3ON:

Jag förstår verkligen inte hur dem ska kunna vara till hjälp alls då jag inte ser mig själv som sjuk..

Man behöver inte vara sjuk för det, och om man suttit hemma i 4 år kanske det är skönt att kunna skicka in sig själv på service så att säga. Även om du inte tycker att du har några stora brister så kan en psykolog hjälpa dig med de du har, alla har någon gång i livet varit i behov efter lite hjälp.

Gå dit iaf, du har ju inget att förlora.

Miceparade:

De kan ge dig verktyg att hantera de problem du har. Introducera dig i tankegångar du kanske inte skulle ha arbetat dig fram till själv osv.

Arbeta mig in i andra människors tankar och regler? Skulle inte tro det va, jag vägrar.. Kan omöjligt ändra på detta utan hjärntvätt.. Skulle säga att ingen kan bota mig från denna "sjukdom"..

Dan_the_ironman:

Gå dit iaf, du har ju inget att förlora.

Efter alla hemska filmer, dokumentärer & bilder jag har sett som tvångsvård så tror jag inte att jag vågar.

S3ON:

Vad skulle jag då ha för sjukdom? Hur tror ni de kan vara till hjälp?

Du vill inte rätta dig efter andras regler, det förstår jag. Här är trixet, det gäller att se reglerna som något man tar till sig och blir ett med dessa. Då upplever man de som en del av en själv och då har man inga behov av att vara rebellisk. Hela livet går ut på den principen. Anpassning. Hela evolutionen går ut på den principen. De levande organismer som inte vill anpassa sig...de utrotas. Så, valet är ditt. Vill du anpassa dig, eller inte?

Tror att du är lite bortskämd.

S3ON:

Arbeta mig in i andra människors tankar och regler? Skulle inte tro det va, jag vägrar.. Kan omöjligt ändra på detta utan hjärntvätt..

om du inte är beredd att ändra på dig själv så kommer ju uppenbarligen inte din situation ändras heller. så det är ett val du får göra.

xyz123:

Så, valet är ditt. Vill du anpassa dig, eller inte?

Kan verkligen inte anpassa mig.. Det är omöjligt, ser endast 2 alternativ.. Det första skulle vara att bara ge mig av härifrån, sticka iväg på cykeln & hoppas på det bästa.. Jag menar, vad behöver jag för att överleva på gatan? Käk & sömn? Har ganska lång erfarenhet utav snatterier, så mat från stora matkedjor anser jag det inte vara några problem att fixa..

Detta strider inte mot mina regler, i min regelbok är detta tillåtet så länge företaget i säg inte går med någon märkvärdig förlust.

Jag kan redan nu förutspå en eventuell fängelsecell efter ett antal år av denna livsstil.. Jag menar, jag är rätt blåst endå, förr eller senare åker jag dit.. Varför göra mig besvär och inte bara gå direkt till alternativ 2? Det är läskigt utav bara fan! Ingen vet vad som väntar på andra sidan döden..

xyz123:

Tror att du är lite bortskämd.

Det är jag, och det är mina föräldrars förtjänst, de ser då inte detta, eller så vägrar de bara acceptera sina misstag..

Birgrrr:

om du inte är beredd att ändra på dig själv så kommer ju uppenbarligen inte din situation ändras heller. så det är ett val du får göra.

Mm.. :/

S3ON:

Jag förstår verkligen inte hur dem ska kunna vara till hjälp

Testa. Du verkar ha rätt bra självkännedom, men också uppenbara problem med att fungera med omvärlden (att inte kunna anpassa dig till en arbetsplats osv). Gå till en psykolog, säg det du sagt här och se vad han/hon tycker.

Hur gammal är du, och hur ser din vardag ut nu? Plugg/jobb? Hur har skolgången funkat?

S3ON:

Efter alla hemska filmer, dokumentärer & bilder jag har sett som tvångsvård så tror jag inte att jag vågar.

Du behöver absolut inte vara rätt för att bli inlagd, de gör det väldigt sällan och typ bara om man kan skada sig själv eller andra.

Så jävla klockrent och hyfsat relaterat.

Miceparade:

De kan ge dig verktyg att hantera de problem du har. Introducera dig i tankegångar du kanske inte skulle ha arbetat dig fram till själv osv.

Exakt!

S3ON:

Vad skulle jag då ha för sjukdom?

Jag tror inte nödvändigtvis du har nån bokstavsdiagnos eller så. Du är nog bara dysfunktionell, och det finns ju ingen anledning att inte testa ett mer konstruktivt sätt att hantera livet på.

Någonting min läkare alltid påminner mig om är att jag alltid kan gå tillbaka. Ingen kan ta min sjukdom(i ditt fall: rebelliskhet) ifrån mig, jag kan alltid gå tillbaka till det jag är bekväm och trygg med. Men uppenbarligen har vi båda problem med de beteenden vi uppfattar som trygga (vardagen skiter sig etc), så varför inte testa ett annat sätt? Se det som ett experiment.

S3ON:

Kan verkligen inte anpassa mig.. Det är omöjligt

Om det är dina alternativ 1 och 2, då är det minst sagt enklare med att börja med psykologen. Det är inte omöjligt att ändra sig själv, men man måste vara beredd att kämpa. Det går inte att utveckla sig själv genom att vara kvar i det trygga hörnet. Livet är tyvärr en kamp.

Vad är det med reglerna som känns svårt? Vad händer när du försöker följa reglerna?

S3ON:

Jag skulle aldrig klara av rätta mig efter arbetsplatsens regler genom att stiga upp tidigt varenda jävla vardagsmorgon, vara där hela vardagarna och slänga bort större delen av min fritid för vadå?! En liten skämtsam lön som ger mig en sjukt begränsad jävla liten 1:a till hem ganska så långt borta från den fria världen jag egentligen vill leva i, och dessutom endast på helger, nätter och kvällar..

Men du kan tänka dig att parasitera på dina föräldrar..?
Om man inte är nöjd får man bara försöka prestera bättre för att kunna få ett välbetalt jobb etc. Tycker absolut du borde ta tag i saker och ting, ingen mår bra av att bara sitta hemma framför datorn, har man inga psykiska men innan så lär man i varje fall utveckla ett par.

annoyed:

Någonting min läkare alltid påminner mig om är att jag alltid kan gå tillbaka. Ingen kan ta min sjukdom(i ditt fall: rebelliskhet) ifrån mig

Det här var ett väldigt bra påpekande.