man kan ju inte efter en minut veta om man vill ha ett förhållande med personen heller
inte du kanske men jag kan det.
varför försvarar du tabun och irrationella fördomar? du brukar vara emot det.
man kan ju inte efter en minut veta om man vill ha ett förhållande med personen heller
Nej, men man kan få ett intresse och vilja se om det är ömsesidigt.
och om det inte är det så vet den andre parten att man är intresserad och kan överväga ifall man har en chans under resten av umgänget.
Ifall det vore bekvämt att säga "tyvärr jag är säker på mitt ointresse" behöver inte situationen heller bli obekväm. Det är egentligen synd att det inte är bekvämt att göra så.
Jag tycker att det bara blir obekvämt när andra visar uppenbart intresse ifall:
1, Personen inte accepterar ett nej.
2, Personen slutar vara öppen i sin kommunikation och blir otydlig, bortförklarande eller passivt aggressiv vid ett nekande.
Själva grejen att någon visar intresse är ju inte annat än en komplimang och inget som måste undanhållas, det är hur man hanterar det som kan bli en belastning för andra.
tänk va bekvämt det skulle va om det såg ut så här:
"får jag chans på dig?"
"nej tyvärr"
"ok synd. ha en bra dag iaf!"
"tack detsamma."
Jag tycker att det bara blir obekvämt när andra visar uppenbart intresse ifall:
1, Personen inte accepterar ett nej.2, Personen slutar vara öppen i sin kommunikation och blir otydlig, bortförklarande eller passivt aggressiv vid ett nekande.
Själva grejen att någon visar intresse är ju inte annat än en komplimang och inget som måste undanhållas, det är hur man hanterar det som kan bli en belastning för andra.
tänk va bekvämt det skulle va om det såg ut så här:
"får jag chans på dig?""nej tyvärr"
"ok synd. ha en bra dag iaf!"
"tack detsamma."
tack för att du är så pedagogisk o bra
2 år och en månad idag.
drygt ett år.
Nej, men man kan få ett intresse och vilja se om det är ömsesidigt.
och om det inte är det så vet den andre parten att man är intresserad och kan överväga ifall man har en chans under resten av umgänget.
Ifall det vore bekvämt att säga "tyvärr jag är säker på mitt ointresse" behöver inte situationen heller bli obekväm. Det är egentligen synd att det inte är bekvämt att göra så.
Det skulle ju isf ske en bit in i bekantskapen, om man nu inte redan är säker på efter en minut att man inte vill ha någon form utav relation med personen.
Jr. HBT:
inte du kanske men jag kan det.varför försvarar du tabun och irrationella fördomar? du brukar vara emot det.
jo det är jag! och jag kan se nyttan med det en bit in i bekantskapen om man är osäker. "finns det någon chans att denna relation kan övergå i en kärleksrelation tror du?"
isola:
jo det är jag! och jag kan se nyttan med det en bit in i bekantskapen om man är osäker. "finns det någon chans att denna relation kan övergå i en kärleksrelation tror du?"
kan du se nyttan i att tro på konstiga gudar, ha konstiga sexpreferenser eller färga håret konstigt?
nä. varför ska då friheten att fråga chans bero på nytta?
isola du tycker såhär: avvikande och normkritiska saker är bra men bara om de avviker enligt ett etablerat normativt mönster.
vem har sagt att man inte får fråga chans?
vem har sagt att man inte får fråga chans?
samma sorts normativa påtryckningar som du var VÄLDIGT medveten om senast isola poängterade. sluta larva dig.
Jr. HBT: samma sorts normativa påtryckningar som du var VÄLDIGT medveten om senast isola poängterade. sluta larva dig.
vet inte vad du menar, det var inte samma sak
men okej samma sort för dig
Jr. HBT:
vad vore FEL med att kunna fråga chans? att det redan går att kolla ganska snabbt är inte ett argument för att det ska vara tabu att göra det ögonblickligen.
Jag menar att man oftast märker sånt ändå. När man direkt träffats är det dessutom svårt att svara på hur relationen ska komma att utvecklas även om man är intresserad. När man kommit längre i relationen är det möjligt att prata om sånt utan att fråga chans.
