Hur man blir oblyg? seriösa svar tack!
Och nu vill jag helst inte höra; prata, umgås, kommentera & delta i umgänget.. eller ja något åt det hållet... hehe.
Jag är extremt blyg. Nu menar jag inte att jag inte kan prata med någon överhuvudtaget, utan kan itne prata med människor jag inte känner.
Och det är nämligen så att till hösten, (nästa år) börjar jag gymnasiet, (har fortfrande ingen aning om vad jag ska välja) Tillbaka till ämnet, Jag kommer inte troligen inte börja i samma klass som mina nuvarande kompisar, pga att vi inte har samma intressen osv. Så nu undrar jag: Hur f** ska jag klara mig i en helt ny klass när jag inte kan prata med folk jag inte känner?!
någon i samma sits eller liknande?
seriösa svar tack..
Det brukar växa bort. Sen så kan du ju alltid fejka att du inte är blyg. Så gjorde jag när jag var yngre.
isola: Hur ska man fejka det/beteé sig?
Träna.
man styr upp sitt självförtroende tror jag
emapema:
någon i samma sits eller liknande?
såhär har jag börjat göra, supertips!
När jag går in i ett rum har jag börjat tänka ut vad de människorna kan skämmas för. Typ han som ser så läskigt farlig ut där borta, han är jätterädd för att någon ska komma på att han kissade på sig inatt. Hon där, funderar på om verkligen ingen tänker på hennes stora näsa, eller att hon ser lustig ut i vänster profil?
Tänker man att alla andra också är nakna under kläderna så går det mycket lättare. ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
![[love]](/img/smilies/love.gif)
Postorderhoran: Tackar, ska försöka med det!
emapema:
Postorderhoran: Tackar, ska försöka med det
markera gärna text i inlägget du vill svara på och tryck på "citera" så ser man lättare att du svarat 🙂
Drick innan skolan![[bigcheers]](/img/smilies/bigcheers.gif)
Postorderhoran:
Tänker man att alla andra också är nakna under kläderna så går det mycket lättare.
snuskig tjej![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
emapema:
Hur f** ska jag klara mig i en helt ny klass när jag inte kan prata med folk jag inte känner?!
Du kan, men du vill inte!
Precis som hedersmedlemmen ''Isola'' benämnde så brukar de realistiskt sett släppa med åren. Våga bjud på dig själv och stå på dig.
Om du är så blyg som du säger tycker jag att du ska söka dig till psykiatrin, faktiskt. Och få KBT mot social fobi. Det är inte speciellt svårt att arbeta bort. Googla lite om KBT och social fobi så vet du vad du ger dig in på. Du ska säga nej till psykodynamisk terapi, om det är vad du blir erbjuden. KBT hjälper bättre mot dina problem.
Annars är det en stor chans att du växer ifrån det, men varför vänta liksom. Om du är så blyg att du inte alls kan prata med folk du inte känner har du ett stort problem. Är det samma grej med vuxna människor? I vilka situationer blir du blyg, räcker det att du måste säga hej till en främlingt eller gå fram till en reception och anmäla dig och såna "enkla" situationer?
framtidstron är död:
I vilka situationer blir du blyg, räcker det att du måste säga hej till en främlingt eller gå fram till en reception och anmäla dig och såna "enkla" situationer?
Nej, egentligen så är det nog bara vissa människor, som ser "farliga" ut, dvs att jag tror att de ska se ner på mig när jag säger något fel osv.
Jag kan ju säga hej till vem som helst, bara jag vet att jag inte kommer träffa den personen senare i livet
emapema:
Nej, egentligen så är det nog bara vissa människor, som ser "farliga" ut, dvs att jag tror att de ska se ner på mig när jag säger något fel osv.
Vad krävs för att de ska se farliga ut då och ungefär hur många av alla människor du träffar på är sådana "farliga" människor?
emapema:
Jag kan ju säga hej till vem som helst, bara jag vet att jag inte kommer träffa den personen senare i livet
Men, om du till exempel måste gå till en reception och anmäla dig hos farbror doktorn tex, eller om du ska gå till kassan i en mataffär, och en "farlig" person sitter där, blir du nervös och blyg då? Eller handlar det bara om när du ska umgås och socialisera med personerna i fråga?
