mynona:
Jag tycker inte riktigt att det känns som att det är värt besväret att leva. Livet innehåller naturligt såväl glädje som sorg och formar sig i vågor, och varje stund av glädje ger kraftresurser, energi som man kan använda för att ta sig igenom de oundvikliga perioderna av sorg, plåga, lidande och liknande. I just mitt fall har jag inte många kraftreserver att använda mig av vid påfrestning. Jag upplever glädje så pass sällan att livet känns som en väntsal och alla vet vi ju hur tråkigt det är att sitta i sådana. Jag tror för övrigt att jag börjar komma fram till att min sk "intelligens", som folk behagar kalla den, är något av ett problem snarare än fördel: den gör att folk tycks förvänta sig en högre nivå av mig än vad mina kraftreserver klarar av att prestera, vilket innebär att mitt bästa aldrig är tillräckligt. Kanske skulle besvikelsen bli mindre och mitt liv därmed lättare om jag låtsades vara "dummare" och därmed inte väckte förväntningar jag inte har kraft nog att motsvara - folk är trots allt mer toleranta mot personer de väntar sig mindre av. Jag tror faktiskt det. I mikroperspektiv kan man för övrigt se det här i forumet; jag tror att jag hade varit mer omtyckt om jag hade hållit mig borta från debatter och diskussionstrådar, till exempel. Jag må vara intresserad av många ämnen och kunna formulera mig, men jag saknar de kraftresurser som krävs för att kunna tala om dem. Hur som helst; jag har inte krafter att motsvara de förväntningar jag utan avsikt verkar inge andra. De minskade kraftreserverna i sin tur beror förstås på mitt underskott av upplevd glädje, då sådana stunder är sällsynta och krafter skapas av glädje. Hur man ska kunna lösa detta kan jag inte se. Att beklaga sig och gnälla är, som just sagt, "gnälligt". Glädjeunderskottet i sin tur gör dock att jag har lite svårt att se varför jag alls ska sitta i väntrummet i stället för att helt enkelt bara gå därifrån. Väntrum är trista rum. Besvär och problem är en del av livet, men glädjen gör det värt det och ger kraft att hantera det. Finns där dock ingen glädje är det en verkligt trist väntsal och man undrar varför man ska ha tålamod nog att vänta tills dörren öppnas i stället för att öppna den själv.
Det värsta är att det är att det är sant. Intelligens gör en deprimerad. Jag fruktar att det har att göra med att man finner att livet inte har någon mening eller nåt liknande. Så jag föreslår att du för din egen skull dricker alkohol och minskar ditt överskott av hjärnceller, för mynona...du är för intelligent för ditt eget bästa. Du förtjänar att dricka och ha roligt och slappna av. Gör det, för högt intellekt gör en deprimerad.
Uäh! Är sjuk! Vaknade imorse, hade sjukt ont i halsen och var snorig som helvete. Fick stanna hemma, på order av mamma. Har so prov idag
så måste göra det när jag kommer tillbaka ist, jävla skit!
Lotus Elise:
Uäh! Är sjuk! Vaknade imorse, hade sjukt ont i halsen och var snorig som helvete. Fick stanna hemma, på order av mamma. Har so prov idag
nice ju. fuck school mvh förebild
under vår tid fick man slåss med päronen för att va hemma och inte tvärtom
dom ska alltid vara tuffa genom o ha fel, oförskämda slynglar
mm och skryta om att vilja till skolan?? jäkla fasoner.
hipsters
när jag var ung.. då hade de fått stryk, nu får de en klapp på axeln. tiderna är förändrade *host host*
ply:
när jag var ung.. då hade de fått stryk, nu får de en klapp på axeln. tiderna är förändrade *host host*
du verkar vara på mysfarbror-humör ply
du verkar vara på mysfarbror-humör ply
ja, det är ett bra humör och ett behagligt sätt att hantera ålderskomplex på. rekommenderar!
Mår inte alls bra, har inte mått bra på flera veckor! Först händer det en sak, sen händer det en till sak, och nu har det hänt en tredje. Alla negativa grejer ska ju hända på samma gång 🙁
Bra!
Det är skönt kunna säga det. Jag jobbar på mig själv och har haft en allmänt bra start idag. Woopiedo! Nu hoppas jag på ett tomt gym och sen en god lunch!
