Hej
Jag vet inte vad jag ska göra för snart ett år sedan tog mitt förhållande slut med min dåvarande kille. Jag blev väldigt ledsen och sårad. Bara någon månad senare blir min syster ihop med mitt ex bästa vän. Det är vel okej jag håller mig undan när han är här de har ett distansförhållande så han är inte här så ofta. Men nu är det så att mina föräldrar har bjudit hit hela hans familj till nyår. Jag blir utkörd från mitt rum ( jag får sova i källaren) jag måste fira nyår hemma för att hans syster inte ska känna sig ensam. Och jag vet inte hur jag ska stå ut det vållar mig nästan fysisk smärta varj gång som jag ser honom. Jag blir påmind om hur sårad jag blev av mitt ex. Jag har försökt prata med mina föräldrar om det men de lyssnar inte. Och nu ska vi tydligen fira påsk och tillbringa semestern ihop också.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Tacksam för råd i en jobbig situation.
//Emma
Aw nae.... stackars dig nyår ska ju va skoj
fast bra att det inte va hans eventuella brorsa o hela din ex familj skulle komma istället, det hade ju varit helknäppt. ![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
tycker att du borde få fira nyår någon annanstans, skulle skita i vad de tyckte när det gällde det, de borde ju ha förståelse för hur du känner dig.
När det gäller påsk så är det ju svårare.. du får antingen bita ihop eller kolla om det finns nån kompis som vill hitta på något typ resa nånstans över lovet..
fin avatar btw.
Tack din avatar är också fin väldigt intressant.
Grejen är att mina föräldrar inte har någon som helst förståelse för hur jag känner dom tycker bara att jag larvar mig och vill förstöra för hela familjen. Jag har även föreslagit att jag kan fira någon annan stans är helt uteslutet.
Jag känner mig så otroligt nedstämd och känner mig otroligt överkörd av alla dem som ska tänka på mitt bästa och hur jag mår.
Pesonemma:
Grejen är att mina föräldrar inte har någon som helst förståelse för hur jag känner dom tycker bara att jag larvar mig och vill förstöra för hela familjen. Jag har även föreslagit att jag kan fira någon annan stans är helt uteslutet.
fy vad jobbigt ):
kan du prata med någon vuxen utanför familjen som skulle kunna resonera med dem?
Pesonemma:
Jag känner mig så otroligt nedstämd och känner mig otroligt överkörd av alla dem som ska tänka på mitt bästa och hur jag mår.
jo det är klart du gör, det är ju inte rätt så de gör, du borde själv få välja vem du ska fira med.
Jag tycker inte att det är rimligt att hela din egen familj samt din systers pojkväns familj ska anpassa sina semesterplaner enbart för dig. Det är inte rätt mot dem.
Däremot, om du uttryckligen inte vill befinna dig där med dem kanske du kan fråga om det går att fira hos nån polare? Så att både de och du kan få ha roligt.
Tycker även att du nog ska försöka komma över det. Tänk om din syster har hittat sitt livs kärlek och de kommer att spendera resten av sitt liv tillsammans, skaffa barn osv. Vore kasst om du inte kunde ta del av hennes liv och vara en del av familjen bara för att du hade ett bad breakup när du var ung.
Jo man måste ju tänka så också
Tänk om din syster har hittat sitt livs kärlek och de kommer att spendera resten av sitt liv tillsammans, skaffa barn osv. Vore kasst om du inte kunde ta del av hennes liv och vara en del av familjen bara för att du hade ett bad breakup när du var ung.
Men jag mår verkligen inte bra i hans sällskap det är liksom ingen som har någon som helst respekt för att jag känner så. Han och hans familj pratar hela tiden om mitt ex och hans nya tjej om hur trevlig hon är och hur söta de är tillsammans.
Nu SKA de komme hit till påsk också bästa skidsäsongen och då dela en liten skidstuga ![[cry]](/img/smilies/cry.gif)
Pesonemma:
Jag känner mig så otroligt nedstämd och känner mig otroligt överkörd av alla dem som ska tänka på mitt bästa och hur jag mår.
Känner du dig förstådd av någon? Finns det någon som du kan prata med som kanske känner din familj och kan hjäpa dig att formulera något som gör att de förstår dig. Kanske måste du vara där men då måste de ju respektera dig så mycket att de inte pratar om dem
Jag vet liksom inte vad jag ska säga jag tycker jag har provat det mesta
Alltså, om det hade varit ditt ex hade jag förstått, men hans kompis? Säger inte att du känner fel men det kanske är bra för dig att försöka hänga på ändå och helt enkelt.. komma över det.
Hur blev du sårad? Om du vill berätta.
Vi hade ett distans förhållande och samsade mig och bad mig att inte åka till honom dagen efter för han hade en annan
Pesonemma:
Vi hade ett distans förhållande och samsade mig och bad mig att inte åka till honom dagen efter för han hade en annan
Mm, jobbigt men ja, inte överdrivet mycket värre än "vanliga" breakups. Man reagerar ju såklart olika på allt osv men ah.. Du måste helt enkelt försöka acceptera situationen.
Eller så får du se till att de gör slut. ![[cute]](/img/smilies/cute.gif)
Men det vore elakt. ![[no-no]](/img/smilies/no-no.gif)
Grejen är den att jag inte orkar med allt snack om honom som av någon anledning alltid kommer på tal
Pesonemma:
Grejen är den att jag inte orkar med allt snack om honom som av någon anledning alltid kommer på tal
Har du sagt det? Om du har det så kanske du ska vara tydligare eller helt enkelt skita i att svara/gå iväg när det sker.
Jag har berättat om detta för min familj men som tidigare men de tror bara att jag jävlas
