Har haft relationer där jag kände mig 100% obekväm i, och nästan tvungen till typ
har även haft kompisar jag inte trivdes med, och mått dåligt av men det var nt lika illa
Nu har jag såklart inte såna här relationer längre, men kan ändå inte sluta älta lr komma över att jag har haft för dåligt samvete för att säga ifrån, och såfort jag blir påmind om dessa tider blir jag irriterad och går runt m klump i magen
Hur fan kommer man över dåliga tider och dåliga människor????? Har det jättebra nu men det kan bliiii bättre
Vilken deppig tråd.. ni kan posta bikder på alpackor för att höja stämningen
Tiden läker alla sår. Det och bra umgängen som får tankarna åt annat håll.
Försök att se framåt och försök att se allt det positiva som kom med relationerna till dessa människor....typ 🙂
det är jättesvårt att lämna saker bakom sig:( jag hade massa ångest över gamla saker förut också, det försvann inte förrän jag gick i terapi. men det finns bra videos på youtube, föreläsningar å annat som är rätt inspirerande som kanske kan hjälpa.
d är svårt... man får försöka gå vidare bara, men har inget konkret förslag på hur
igenom att förlåta sig själv och andra ,Svårt men det är nog den enklaste vägen .
Samt att tänka framåt och se ngt och se framemot ,byt sociala kretsar eller ta en paus kan man med göra 🙂
Mm.. alla har nog perioder eller människor en inte kan tänka på utan att få en klump i magen. 
Det är nog en del av livet. På gott och ont. Dessa perioder och människor gör väl att en lär sig vilka situationer en bör undvika.
kram <3 jag känner igen mig i det, tror jag många gör. det är bra att reflektera över det och identifiera vad det var som gjorde att man t ex inte vågade säga ifrån och kanske jobba för att i framtiden stegvis våga säga ifrån.
man får jobba på att värdera sig själv och inte acceptera eller ta skit i framtiden. jag tror det är viktigt att blicka framåt hela tiden medan man ältar. alltså älta är ju inte bra men när man väl gör det så ska man försöka ha nytta av det till framtiden lixom OCH något konstruktivt för nuet så att man inte mår dåligt just nu.
jag är lite pessimist/realist också och har insett att det är svårt att hitta fina personer att lita på, och att man inte kan räkna med vem som helst tyvärr, även om man trott det innan. så på något sätt försöka klara att stå på egna ben själv men samtidigt, absolut(!), våga komma nära andra samt få och ge stöd, tröst, glädje och vänskap. 🙂
tänk på att du är värd bättre och ångra dig inte
Att helt göra sig av med minnen av en så stor del av sitt liv är nog svårt och går förmodligen aldrig. Men med tiden blir iaf det mesta bättre när man får lite distans till det. Man får fylla sitt liv med bra minnen och bra människor istället typ. 
Låter cheesy som fan men......
Ta hand om dig homie! 
att ångra sig är komplett meningslöst och när man märker att man gör det ska man förbjuda sig att göra det eftersom det stjäl tid från nuet som kan bli bättre än det. undantaget är att man alltid bör bearbeta saker annars kan man inte släppa dem
Tjohej:
Tiden läker alla sår. Det och bra umgängen som får tankarna åt annat håll.
Jo jag vet men det gpr så segt:( räcker inte med att jag ångrar mig, utan jag skäms som fan också
Carolineelisabeth95:
Försök att se framåt och försök att se allt det positiva som kom med relationerna till dessa människor....typ 🙂
Sant, trots att det är absolut fler nackdelar än fördelar. Försöker tänka så
Never a mistake always a lesson
Paseo:
det är jättesvårt att lämna saker bakom sig:( jag hade massa ångest över gamla saker förut också, det försvann inte förrän jag gick i terapi. men det finns bra videos på youtube, föreläsningar å annat som är rätt inspirerande som kanske kan hjälpa.
Jaaa vill helst inte på terapi, och hoppas inte det går så långt!
Aaron:
igenom att förlåta sig själv och andra ,Svårt men det är nog den enklaste vägen .Samt att tänka framåt och se ngt och se framemot ,byt sociala kretsar eller ta en paus kan man med göra 🙂
Det har jag gjort! "Varför gjorde jag inte det här tidigare ä"blir det istället
Bell:
Mm.. alla har nog perioder eller människor en inte kan tänka på utan att få en klump i magen.
Blivande_japan:
d är svårt... man får försöka gå vidare bara, men har inget konkret förslag på hur
🙁
honolulu:
kram <3 jag känner igen mig i det, tror jag många gör. det är bra att reflektera över det och identifiera vad det var som gjorde att man t ex inte vågade säga ifrån och kanske jobba för att i framtiden stegvis våga säga ifrån.man får jobba på att värdera sig själv och inte acceptera eller ta skit i framtiden. jag tror det är viktigt att blicka framåt hela tiden medan man ältar. alltså älta är ju inte bra men när man väl gör det så ska man försöka ha nytta av det till framtiden lixom OCH något konstruktivt för nuet så att man inte mår dåligt just nu.
jag är lite pessimist/realist också och har insett att det är svårt att hitta fina personer att lita på, och att man inte kan räkna med vem som helst tyvärr, även om man trott det innan. så på något sätt försöka klara att stå på egna ben själv men samtidigt, absolut(!), våga komma nära andra samt få och ge stöd, tröst, glädje och vänskap. 🙂
Ja fint skrivet! Har kommit lite längre i tänkandet. Kunde förut få förlamande ångest, nu är det ibte lika värre. Måste dock jobba på det mer och se det fina med nuet nu
.......:
tänk på att du är värd bättre och ångra dig inte
Tänker oftast att jag har det bättre, osunt kanske
Rödingajäveln:
Att helt göra sig av med minnen av en så stor del av sitt liv är nog svårt och går förmodligen aldrig. Men med tiden blir iaf det mesta bättre när man får lite distans till det. Man får fylla sitt liv med bra minnen och bra människor istället typ.Ta hand om dig homie!
Kram! Bra ord
