Hur kändes det för er när ni började på gymnasiet? Ska börja i första ring om några månader och är nervös samtidigt som jag känner en lättnad. Men ja, rubriken lyder
Det skriver jag inte, då kanske du blir jätterädd.
Var väl lite nervöst i början, men nu tycker jag att det är bättre än grundskola.
Jag var glad ock förväntansfull, äntligen skulle jag börja i en klass som inte var stökig och där klasskompisarna faktiskt var delaktiga i klassdiskussionerna :). Ni i tvåan tittar jag tillbaka och ser det mest som ett riktigt bra val att välja det här programmet med en härlig klass och grymma lärare
fruktansvärt men blev bra sen efter en termin o sen var det väl bästa tiden i ens liv
Jag gick fyra år. Det första året var fullständigt värdelöst. Det var den sämsta av skolor med de stökigaste av elever. Jag bytte till den sednare skolan och kvarblev där i tre år. Där var det otroligt mysigt och alla elever var jordnära även om de var helt annorlunda än mig, därför så passade eleverna och lärarna var toppen. Det var mysigt och avslappnande, tyvärr lärde jag mig inte mycket där, det är den hela nackdelen.
Åhh, känna när börja gymnasium, hmm... jag visste att det inte skulle gå bra, jag saknade min gamla skola, elever och lärare som jag varit hos i sju-tio år. Vissa elever hade jag känt sedan jag var två år på dagis fram tills nian. Det var tråkigt. Jag trivdes inte på skolan när jag väl gick där, men alltid när jag tänker tillbaka till den, så blir jag nästan gråtfärdig. Hursomhelst, jag saknade min tidigare skolgång och jag visste att den skolan inte var bra för mig. Det blev längre dagar, mer ansvar och åka kollektivtrafik var annorlunda. Annars så var det hyfsat trots att skolan var kass.
När jag började i den andra skolan så förstod jag att den inte kunde bli värre, samt att det var en mycket större skola och mer seriös kändes den. Jag gick alltså på en privatskola före denna. Den nya var kommunal. Det kändes tryggt när jag fick se personerna då de till utseendet inte var lika stela och hårda som på min tidigare skola. Det kändes bra. Sedan efter gemensam samling för alla förstaårselever så samlades vi klassvis och vi fick en vecka med att lära känna varandra. Sådana evenemang är jag kass på, men jag fick passivt lära mig hur folk var och kände mig därefter mer trygg.
Roligt typ 2 första månaderna, skit efter det
BlomkålsPaprika:
Roligt typ 2 första månaderna, skit efter det
+1 om man inte har en bra klass som man kommer överrens med
För mig beror det väldigt mycket på vilken klass du hamnar i. Har du valt ett program som intresserar dig kommer du säkert att träffa nya vänner för resten av livet. Om du inte hittar rätt på gymnasiet så plugga vidare på universitet. Förr eller senare kommer du att hitta människor som spelar i din egen liga. Lycka till!
Var rätt så gött alltså
Första terminen var sjukt härlig. Andra terminen blev bra. Glidit lite ifrån min egna klass(vi är bara 9 st).Nu i trean har jag hittat nya vänner ifrån en parallellklass som är super härliga.
gymnasiet va bra helt klart, roligt att lära känna nytt folk igen med lite samma intressen via programmet
Känns/kändes väl helt okej. Bara att man hamna i världens absolut sämsta klass.