Jag vet inte hur jag ska börja. Men. Kan börja med att jag skrev världens text, postade och nu är den borta. Smidigt. Nu börjar jag om.

För snart tre år sedan började jag snacka med en kille som är tre år äldre än mig själv. Har var väldigt.. vad ska man säga? Flörtig? Men ändå på ett fånigt och drygt sätt. Nästan lite pinsamt. Vi snackade i några veckor, sen frågade han mig om vi skulle ses. Vad skulle jag svara? 15 år. Jag visste inte alls vem han var eller något så jag bara ignorerade hans fråga. Han förstod väl att jag inte ville. Jag menar...15 årig tjej. Oerfaren.

Inte för så länge sedan, typ någon månad sedan, började han skriva till mig igen. Jag märkte direkt att han inte hade förändrat sig så mycket. Samma gamla vanliga. Jag är som sagt väldigt lugn och ganska försiktig av mig. När jag snackar med killar är jag inte flörtig eller nåt. är bara mig själv, vilket gjorde det hela lite fånigt, med tanke på hans nuvarande ålder. Vi snackade ett tag innan han frågade om vi skulle ses. Jag tänkte på förra gången och fick upp den bild jag har av honom även om vi aldrig hade träffats. Innerst inne ville jag inte, men sa ändå; Okej. Någon gång kanske. I hopp om att han skulle ge upp. Men han gjorde aldrig det, så jag tänkte; Vad fan? Varför inte ge honom en chans. Det skadar inte.

Så jag gjorde det. Jag åkte till grannstaden där han bor och träffade honom. Den bilden jag hade stämde inte överrens. Han var raka motsatsen. Var som att han hade gömt sig bakom någon playig kille. Han var lugnet själv. Inte alls flörtig. I början var det pinsamt men det släppte efter ett tag. Vi gick runt och pratade bara. Tillslut hamnade vi på ett avskilt ställe där det bara var jag och han. Ostört. Utomhus. Vi stod och pratade med varandra, var väldigt närgågna. Kände på mig att något skulle hända inom en snar framtid. Men jag som är försiktig när det gäller killar och vill att det ska kännas rätt innan man blir närgångna vände på klacken och började snacka om någon randomsak för att stilla pinsamheten.

När sedan tre timmar hade gått och jag satte mig på bussen för att åka hem kände jag hur en pirrig känsla svepte sig igenom kroppen. Något som sa "wow" och något som sa"what the fuck". Kunde inte identifiera vad jag kände, för jag visste inte.

Vi smsade senare på kvällen, men jag kände att det var något skumt. Han som brukar vara väldigt framåt var väldigt off och det kändes som att han var bevsiken på hur jag var irl. Som att jag skulle vara snällare eller snyggare eller nåt sånt. Men dagen efter var han normal igen. Nu vill han ses igen, och jag vet inte alls vad jag vill. Om det är värt det. Jag har fortfarande kvar den där dryga bilden av honom i mitt huvud. En oseriös bild som visar raka min motsats. Han känns lite som en player. Visserligen kan jag ha fel. Nu vet jag bara inte vad jag ska göra. Även om det är svårt för er att svara så är fortfarande min fråga; vad i helvete ska jag göra? Vad hade ni gjort?