asså fattar inte är det fel på mig?
det jag undrar är hur vår på skalan mellan enorm soptipp(oordning/kaos) och typ bibilotekarkiv(ordning) man kan placera era hjärnor..
bara jag som överanalyserar säkert men kan ha svårt för att "få fram" saker som jag vet, speciellt i social interaktion a la irl, kan bli tomt ist, även om jag inte är nervös.
egentligen är det ju helt tomt i huvudet tills de rätta "ledtrådarna" dyker upp, eller..
har jag knarkat sönder skallen?
Det vet man inte, förhoppningsvis är allt bara en illusion.
kom på nu att det kanske handlar om huruvida man tänker i bilder eller ord? en tanke i ord är ju redan formulerad för mänskliga öron och är alltså naturlig att låta sig höras
har svårt att få fram rätt ord, min hjärna är trasig av 5 års utbrändhet
Saker existerar endast för att vi lever.
Ta en kaka.
Om någon skulle fråga mig: varför tränar du? eller varför är du kommunist? eller varför gör du si varför gör du så så skulle inte jag kunna svara (på ett bra sätt, även om jag alltid har mkt bra argument för mina föresatser) det jag menar, typ en ".rar-fil" i huvudet som tar fett lång tid att packa upp, alldeles för lång tid för att det ska gå att föra ett samtal :S
Eller lever vi verkligen på riktigt?
får sällan fram nått av de ja tänkr i ord
ser typ det mesta ja tänker i form av bilder o scener typ ..
🙁
väldigt rörig i mitt huvud
Rävpojken:
Om någon skulle fråga mig: varför tränar du? eller varför är du kommunist? eller varför gör du si varför gör du så så skulle inte jag kunna svara (på ett bra sätt, även om jag alltid har mkt bra argument för mina föresatser) det jag menar, typ en ".rar-fil" i huvudet som tar fett lång tid att packa upp, alldeles för lång tid för att det ska gå att föra ett samtal :S
Fattar
när jag själv tänker förstår jag dock exakt vrf jag gör som jag gör osv. det är som att jag komprimerar all information inom olika områden och låter en bild/känsla/något symbolisera allt, vilket är mkt svårt att förklara. Känner ni igen er?
okej nice, detta ska alltså accepteras som mänskligt.
när man pratat om något hyfsat många gånger brukar formuleringar kunna sätta sig
orkar inte överanalysera allt hela tiden vill bara slita ut hjärnan ur huvudet
"tänk om"
kan definitivt relatera, men jag brukar skylla min oförmåga att uttrycka mig på mitt bristande ordförråd hehe. om jag ska snacka med någon om något mer invecklat i person är nog "eh" det mest förekommande "ordet", kombinerat med handviftande medan jag letar efter ord. det viktigaste är ju dock att du vet dina anledningar till att du gör vad du gör. det är inte som att man någonsin kan förstå en annan människa fullt ut ändå. klen tröst hehe. min hjärna är nog närmre soptippen än din är i alla fall.
ha 1 gummiband om handleden som du drar i när du överanalyserar. fy, tänker hjärnan. ^_^