Kan inte prata inför större grupper. kan även ha svårt att göra det inför människor jag känner.

Har jättesvårt att prata i telefon.
Ser jag folk på stan så tar jag omvägar för att slippa hälsa. Kan även då bli så att jag väntar på nästa buss om jag ser någon jag känner gå på den.

Kan ha problem att vårda vänrelationer.

Är otroligt blyg.
Finns massa exempel.

Zapzap:

Kan inte prata inför större grupper

Zapzap:

Har jättesvårt att prata i telefon

Zapzap:

Ser jag folk på stan så tar jag omvägar för att slippa hälsa

du måste ju bo som en elallergiker föfan!

Zapzap:

Är otroligt blyg.

naw

Zapzap:

Kan inte prata inför större grupper.

Det är något som jag kan, konstigt nog ;S Jag gillar det inte, men det är SJUKT mycket svårare att prata i en LITEN grupp, typ när man ska ha diskussion och ta initiativ till att prata. Jag kommer aldrig in 🙁 Och säger jag något måste jag tänka efter noga först, jag måste veta exakt vad jag ska säga så det inte blir fel. Men det känns oftast fel ändå.

Zapzap:

Har jättesvårt att prata i telefon.

Jag med. Tex om jag ska ringa och beställa tid nånstans, men även med släktingar som jag inte pratar med speciellt ofta. Jag föredrar att sitta öga mot öga även fast jag har stora problem med ögonkontakt, heh

Zapzap:

Ser jag folk på stan så tar jag omvägar för att slippa hälsa. Kan även då bli så att jag väntar på nästa buss om jag ser någon jag känner gå på den.

shit, trodde det bara var jag som kände så.. man skäms ju för det..

Zapzap:

Kan ha problem att vårda vänrelationer.

På vilket sätt?
själv har jag inga vänner. vet inte hur man får.

Har kommit underfund med att en del av min sociala fobi helt enkelt är min personlighet, och att detta går att leva med (eftersom det känns rätt). Men jag undviker ofta sociala sammanhang trots att jag vill deltaga i dem eftersom jag känner mig så hämmad. Främst är det min röst som sätter käppar i hjulet. Och att jag har nada att tillföra diskussioner. Och att jag blir så jäkla skakig.

Tickstart:

du måste ju bo som en elallergiker föfan!

varför?

Tickstart:

naw

Men gu vad du mobbas!!

ice_:

Det är något som jag kan, konstigt nog ;S

hade inga problem när jag var mindre. Det utvecklades i högstadiet + gymnasiet. jag älskade innan att stå på scen, redovisa på lektioner men nu har det utvecklats till motsatsen.

ice_:

men det är SJUKT mycket svårare att prata i en LITEN grupp, typ när man ska ha diskussion och ta initiativ till att prata. Jag kommer aldrig in 🙁 Och säger jag något måste jag tänka efter noga först, jag måste veta exakt vad jag ska säga så det inte blir fel. Men det känns oftast fel ändå.

Tycker det blir asjobbigt om det kanske bara är 1-2 personer. För då märks det så himla tydligt om du inte har något att säga. HEMSKT!!! jag är sämst ever på att småprata för jag vet verkligen inte hur man gör.

ice_:

Jag med. Tex om jag ska ringa och beställa tid nånstans, men även med släktingar som jag inte pratar med speciellt ofta. Jag föredrar att sitta öga mot öga även fast jag har stora problem med ögonkontakt, heh

Exakt samma sak för mig. jag försöker göra så mycket som möjligt genom mail osv. Väldigt jobbigt att snacka med chefer osv på telefon, jag lider hela samtalet igenom och jag tror det hörs.. vilket gör att det blir ännu jobbigare. En ond spiral!
Min mamma klagar på mig hela tiden, att jag är så dålig på att höra av mig osv.. men har försökt lova henne att bli bättre. I och med att hon vet om min svårighet underlättar det lite kanske.

ice_:

shit, trodde det bara var jag som kände så.. man skäms ju för det..

Det är du verkligen inte! Detta hände mig senast idag. Skulle ta bussen hem från stan. Såg min pojkväns polare och stack dirr ut ur busskön och väntade på en annan buss.

ice_:

På vilket sätt?

Är jättedålig på att höra av mig, ta initiativ till att träffas. I och med att jag hatar att prata i telefon kan jag inte bara spontanringa sådär som vissa gör med sina vänner. Vilket får de att tro att jag inte är intresserad och prioriterar annat. Fast jag egentligen sitter och bara vill träffa dom.

ice_:

själv har jag inga vänner. vet inte hur man får.

Nej jag kan inte skaffa nya vänner här där jag bor nu. Vet inte heller hur man gör. Så jävla sämst. Kommer vara forever alone för alltid.

När det var som värst så schemalagdes mitt liv utifrån socialfobin: på morgonen tog jag de bussturer med minst folk på eftersom jag mådde dåligt av att åka i fulsatta bussar (kom alltid i väldigt god tid till skolan i alla fall ) och jag undvek att vistas på stan/köpcentrum när jag misstänkte att det skulle vara full med folk (typ... lönehelger, eller "när folk slutar jobbet"-tider och jag undvek att gå till mataffären för att handla större delen av tiden.

Detta blev dock mer hanterbart när jag blev frisk från min depression, eftersom jag i och med det orkade utsätta mig för jobbiga situationer.

Jag är blyg, obekväm, osäker osv osv osv med människor dock, misstänker dock att det är personlighetsdrag som jag får lära mig att leva med

Zapzap:

varför?

om du undviker att träffa mänskor.. de finns typ, ja praktiskt taget överallt i stan

Zapzap:

Men gu vad du mobbas!!

jag är typ ett fan av den här "face your fears"-stilen, brukar vilja göra saker jag inte direkt är bekväm med.. Fast, inte i alla fall, vågar fortfarande inte prata med tjejer, och har aldrig nån anledning att göra det heller så de blir aldrig av

Tickstart:

om du undviker att träffa mänskor.. de finns typ, ja praktiskt taget överallt i stan

Men menar att jag undviker att träffa människor jag känner på något sätt.

Tickstart:

jag är typ ett fan av den här "face your fears"-stilen, brukar vilja göra saker jag inte direkt är bekväm med.. Fast, inte i alla fall, vågar fortfarande inte prata med tjejer, och har aldrig nån anledning att göra det heller så de blir aldrig av

Jag är så när det gäller adrenalinfyllda saker. Inte när det endast är fyllt utav obehag.

Utöver det så är det som Zap skriver; sjukt dålig på att vårda vänskapsrelation/skaffa vänner, undviker folk på stan eftersom jag ej vill hälsa (och blir otroligt obekväm när jag råkar stöta på folk ), har hoppat över bussar för att slippa folk osv.

Nintendo:

Utöver det så är det som Zap skriver

Aww

ögonen tåras när jag möter någon på gatan

tror att alla hatar mig och anklagar mig

Zapzap:

Men menar att jag undviker att träffa människor jag känner på något sätt.

men.. ah om man känner dem ytligt så du mena såna va

Nintendo:

och blir otroligt obekväm när jag råkar stöta på folk

läs ovan!

Tickstart:

men.. ah om man känner dem ytligt så du mena såna va

Aa men även folk jag känner bra

Jr. HBT:

tror att alla hatar mig och anklagar mig

Detta också.