Vad är svält?

Svält och semisvält är de tillstånd som kroppen befinner sig i när den inte tillförs lika mycket energi från kosten som den gör av med. Tillståndet är inte beroende av kroppsvikten hos personen som svälter, såväl underviktiga som normalviktiga och överviktiga personer kan svälta. Näringsbrist är det tillstånd som inträffar när kroppen inte tillförs nog mycket eller inte kan ta upp nog mycket av ett visst näringsämne. Näringsbrist är precis som svält något oberoende av kroppsvikt.

Vad kan jag göra om jag svälter mig?

Om du känner igen dig i de bristsymptom eller svältsymptom som beskrivs här så behöver du förmodligen hjälp av sjukvården att bli av med dina näringsbrister och att sluta svälta. Du kan kontakta vårdcentralen där du bor och be dem hjälpa dig. Misstänker du att du har ätstörningar så kan du också kontakta BUP om du är under 18 eller från vårdcentral få remiss till öppenpsykiatrin om du är över 18. På Anorexi-Bulimi Kontakts hemsida finns en lista över ätstörningsvård, som du kan hitta här.

Vad händer i kroppen vid svält?

När kroppen inte får den energi som den behöver genom mat så försöker den istället göra av med mindre energi. Det innebär bland annat att kroppens ämnesomsättning minskar, kroppstemperatur minskar och pulsen blir låg och ibland oregelbunden.
Minskad kroppstemperatur gör att man lätt fryser. Man kan också utveckla lanugobehåring för att hjälpa till att hålla kroppen varm, vilket är små hårstrån som växer på ansikte och kropp.
Låg puls och lågt blodtryck kan ge yrsel och svimmningskänslor. Hos en person som svälter kan även kammarväggarna i hjärtat bli tunnare.
Minskad ämnesomsättning gör det svårt att minska ytterligare i vikt, trots att man äter lite. Om man stannat i vikt efter att snabbt ha gått ner mycket så beror det oftast på att kroppen försöker spara energi, inte på att man äter tillräckligt mycket.
Ofta kan man bli rastlös och drabbas av sömnstöringar, eftersom ens kropp och hjärna vill rikta all ansträngning mot att hitta mat. Man kan också uppleva fixering vid mat och tänka på den hela tiden, av samma anledning. Många svältande personer upplever också fixering vid sin kropp. Matfixering och kroppsfixering har dokumenterats även hos personer utan ätstörningar som utsatts för svält.

Utöver energi så behöver kroppen också olika näringsämnen. När man inte får i sig tillräckligt av olika näringsämnen så upplever man bristsymptom. Bland de näringsämnen som kroppen behöver finns vatten, fett, protein, kolhydrater, mineraler och vitaminer.

Vatten och salt

En människokropp i svenskt klimat behöver ungefär 1-2 liter vatten om dagen. Gör man av med mycket vatten, till exempel genom att svettas mycket på grund av träning eller ovanligt varmt väder, så behöver man ännu mer. För att kunna behålla och tillgodogöra sig vattnet krävs också att man äter en viss mängd salt, ungefär 5 kryddmått om dagen.
Vid lätt uttorkning så kan man uppleva yrsel, muntorrhet och huvudvärk. Man kan också bli lättirriterad och få mörkare och mindre mängd urin än vanligt. Vid kraftig uttorkning så kan man svimma, få kramper, och om den inte behandlas kan man dö. Upplever man symptom på kraftig uttorkning så behöver man akutvård vid ett sjukhus.
Vid saltbrist kan man också uppleva yrsel och huvudvärk. Man kan även bli svullen i kropp och ansikte, känna illamående och bli avdomnad i armar och ben. Ett annat tecken på saltbrist är att det svartnar framför ögonen när man gör hastiga rörelser.

För mycket vatten är också skadligt. Dricker man för mycket vatten spänns blodkärlen ut och kroppsvätskor späds ut för mycket. Man förlorar också viktiga salter som försvinner med urinen när man dricker för mycket vatten.

Om du skulle dricka mindre eller mycket mer än 1-2 liter vatten om dagen så är det viktigt att du tar kontakt med en läkare som kan hjälpa dig att få tillbaka en normal vätskebalans. Att tvärt sluta med att dricka för mycket vatten kan vara farligt och kraftig vätskebrist måste behandlas på sjukhus.

Fett

En kropps behov av fett beror på kroppsvikt. Vid en hälsosam vikt så behöver man äta ungefär ett gram fett per kilo kroppsvikt. Fett används i kroppen till flera olika saker. Fettvävnad kring inre organ skyddar dem från skador. Fett utgör också en stor del av cellmembran och krävs därför för att kunna bilda nya celler. Vissa vitaminer är fettlösliga och kan inte tas tillvara på av kroppen om man inte äter tillräckligt med fett. En annan viktig uppgift fett har är att i hjärnan isolera nervtrådar från varandra.

Om man inte äter nog mycket fett så kan man uppleva försämrad kognitiv förmåga. Det kan yttra sig genom dåligt närminne, svårigheter att dra logiska slutsatser, problem med att formulera meningar och tvångsmässiga tankar och beteenden. Det beror på att nervtrådarna i hjärnan inte längre isoleras ordentligt och därför inte fungerar som de ska.

Man kan också få brist på fettlösliga vitaminer, trots att man äter nog mycket av dem, eftersom kroppen inte tar upp dem ordentligt. När man inte äter tillräckligt mycket fett och kolhydrater så kan man även drabbas av proteinbrist, eftersom kroppen börjar använda protein som energikälla istället.

Andra symptom som man kan uppleva vid fettbrist är dålig sårläkning, håravfall, torr och känslig hud, mjäll och minskat smaksinne. Minskat smaksinne kan yttra sig genom att man saltar och kryddar mat mycket mer än vad de flesta anser behagligt.

Protein

Människokroppen är i stor utsträckning uppbyggd av olika proteiner, och behöver få i sig mer protein genom kosten för att kunna reparera och bilda nya celler. För en stillasittande person vid en hälsosam vikt så räcker 0,8 gram protein per kilogram kroppsvikt, medan en person som tränar hårt kan behöva 1,8 gram per kilogram kroppsvikt. För någon som tränar en del, men inte hård styrketräning, så är 1,2 g/kg tillräckligt. Att man äter för lite protein är vid en normal kost ovanligt, men om man svälter sig eller äter alldeles för lite fett så kan man ändå drabbas av proteinbrist.

När man äter för lite protein, eller äter så pass lite fett och kolhydrater att proteinet inte kan användas till sina egentliga uppgifter, så bryts kroppens muskler ner. Ett annat tidigt tecken på proteinbrist är uppsvullen mage och för unga personer att man slutar växa. Så småningom kan man också drabbas av diaréer, svullna ben, håravfall och inkontinens.

Även för mycket protein är skadligt. Bland annat innebär det ökad kalciumutsöndring, vilket kan leda till benskörhet. Därför är det viktigt att också äta kolhydrater och fett för att få energi.

Kolhydrater

Kolhydrater i form av glukos förbrukas hela tiden av kroppen, även om andra former av kolhydrater och även fett kan brytas ner till glukos. Halten glukos i blodet är vad man syftar på när man pratar om blodsocker. När den sjunker för lågt eller för snabbt så blir man skakig och darrig och kan uppleva frossa. När det händer så är kroppen i behov av att snabbt höja blodsockret, vilket gör att man blir sugen på saker med mycket socker i. Om man äter väldigt oregelbundet eller kombinerar svält med hetsätning så kommer ens blodsocker stiga och sjunka väldigt mycket, istället för att ligga på en ganska jämn nivå. Det gör att man känner sig trött och hängig, och ibland att man får huvudvärk och blir lättirriterad. Kolhydrater är också viktiga för att hjärnan ska kunna bilda seratonin, en signalsubstans som anses vara sammankopplad med psykiskt välmående. Vid ett allt för lågt kolhydratintag minskar också känsligheten för insulin.

Vitaminer

Vitaminer är en grupp ämnen med olika funktioner i kroppen. De kan delas in i fettlösliga och vattenlösliga vitaminer. Fettlösliga vitaminer lagras i kroppen och därför kan det ta ett tag innan man drabbas av brist av dem. Äter man fett samtidigt som man äter fettlösliga vitaminer så tas de upp bättre av kroppen. Vattenlösliga vitaminer lagras inte i kroppen (vitamin B12 är ett undantag), och man drabbas snabbt av brist på dem om man inte tillför dem genom kosten. Om man har brist på vitaminer under lång tid så kan man drabbas av olika bristsjukdomar, som kan vara dödliga om de inte behandlas.

Brist på olika vitaminer ger olika bristsymptom, men några av dem är att man lätt får blåmärken och näsblod, torr hud, sår i mungiporna, klåda, dåligt mörkerseende och blödande tandkött. Vid brist på vitamin B12 kan man dessutom drabbas av nervskador.

Mineraler

Mineraler är en grupp som omfattar flera olika ämnen, som har olika funktioner. Två viktiga mineralämnen är järn och kalcium. Kalcium har många olika funktioner och när man inte tillför nog mycket kalcium genom kosten används istället kalcium från skelettet. Det kan leda till att skelettet urkalkas och att man drabbas av benskörhet. Samma sak kan hända om man får för lite underhudsfett för att producera hormonet östrogen normalt, eftersom det i vanliga fall utgör ett visst skydd mot benskörhet.
Järn är ett ämne som är viktigt för nästan alla kroppens celler. Det transporterar syre i blodet och bildar röda blodkroppar. Äter man inte nog mycket järn så kan man drabbas av anemi, vilket innebär att man har för lite röda blodkroppar. Vid järnbrist så minskar också ämnesomsättningen och som kvinna kan ens menstruation bli oregelbunden eller sluta helt. Konditionen försämras också eftersom blodets förmåga att transportera syre har minskat. Järnbrist är särskilt vanligt hos kvinnor, eftersom deras järnbehov är större än mäns.